Frigör dig från rädslan och otillräckligheten. (Brené Browns fjärde livsråd för ett helhjärtat liv)

Rädslan för otillräcklighet gjorde att jag gick in i den berömda väggen för snart 10 år sedan. Drömjobbet var mitt, men mina föreställningar om vad som krävdes för att passa in och leverera var monstruösa.

Som jag skrev häromdagen var en av de starkaste känslorna under den perioden var känslan av att jag aldrig skulle kunna känna glädje igen. När jag nu tänker tillbaka på den känslan, slås jag av vilken fruktansvärd kraft det var i det mörkret.

Idag känner jag glädje. Medicin och terapi hjälpte mig ur den akuta situationen. Och jag är tacksam för vad jag lärt mig, och hur den där mörka delen av mitt liv hjälpt mig att växa.

Brené Brown beskriver i sin bok Våga vara operfekt hur tacksamhet lägger en grund för, inte uppstår till följd av, glädjen. Och hon skriver om hur tacksamhet inte är något automatiskt tillstånd, utan snarare en mental muskel som människor som lever ett helhjärtat liv regelbundet tränar.

Hon skriver vidare att glädjens motsats inte är sorgen, utan rädslan. Och då tänker jag: Vi lever i en tid när rädslans och otillräcklighetens höga murar och skarpladdade granater (både bokstavliga och bildliga som hatkampanjer, uthängningar och drev i nya och gamla medier) tycks ta allt större plats. Desto viktigare att jag tränar min tacksamhet för att bygga mötesplatser av glädje, där jag nyfiket och utforskande kan möta andra för att skapa en morgondag där fler kan känna glädje och hitta sin väg till ett helhjärtat liv.

Jag skrev om mitt tacksamhetsgym i formen av dagliga sketchnotes igår. Här kan du höra Bréne Brown resonera om glädje och tacksamhet. Hon beskriver bland annat hur hennes familj tränar tacksamhet vid middagsbordet. Vad gör du för att hålla din tacksamhetsmuskel igång?