Nymånens skära

Denna den tredje måncykeln detta år. Den tillägnas ett sakraliserat, överlåtet liv.

Det är begrepp som är hämtade från den kristna traditionen. Och jag tar med mig de begreppen från den traditionen där jag vuxit upp, till den plats i livet där jag befinner mig nu. En plats där konfessionsgränserna inte är relevanta. Där gud inte är en person med drag av en aldrig så kärleksfull förälder, utan den allt genomsyrande energi som skapar, river ner och skapar nytt igen. Den kärlek som vi människor bär varandra och oss själva genom dödskuggornas dal med. Den fulla närvaron i tiden, i rummet, i relationen i samtidigt samband med dåtid och framtid, här och vid universums gräns.

Begreppet sakraliserad livstil hörde jag i höstas. Inför denna nymåne har det krupit fram i medvetandet igen. Igår kväll fick det sällskap av begreppet överlåtelse, som fanns med i Desmond och Mpho Tutus bok Om godhet.

Vad det innebär för mig vill jag alltså utforska de kommande 28 dagarna. Ett vet jag redan, och det är att det handlar om att lyssna och se. Inåt och utåt. Utan att döma och etikettera.

Jag är så nyfiken på vad jag kommer att höra och se!

5 thoughts on “Nymånens skära

  1. Pingback: Nymåne, ny intention – Saras goda.

  2. Pingback: Rumtid – Saras goda.

  3. Pingback: Söndag i tacksamhet och förundran 11 – Saras goda.

Lämna ett svar till macilane Avbryt svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *