Livet skiftar ju på de mest förunderliga sätt. Efter en helg som till stor del präglats av trötthet, och efter en natt då oron över bostadsfrågan höll mig vaken tills gryningsljuset bröt fram (lagom tills att klockan ringde), blev dagen en dag i tacksamhet och med en hel del energi. Jag känner tacksamhet över
- ett stimulerande arbete med en fantastiskt kompetent och stadig affärspartner att ta stöd mot när det blåser i livet. Tacksam för utmanande uppgifter och inspirerande möten som ger ny energi.
- att ha fått uppleva nästan 27 år av att ha en bästa vän att dela vardagen med. Känslan av tacksamhet föregicks visserligen av en plötslig sorg över att ha förlorat en känsla av helhet och vardagslycka i det lilla. Sorgen slog till med full kraft när jag lade på luren efter ett avstämningssamtal med the-soon-to-be-exhusband. Det kändes som att jag tog ett steg rätt in i en total frånvaro av helhet som var så stark att jag var tvungen att stanna – inte främst för att det var röd gubbe. Medan jag promenerade vidare genomförde mitt märkliga undermedvetna på egen hand en snabb transformation – jag tror inte att det var en förträngning – och vid nästa övergångsställe hade tomhetskänslan förbytts till just känslan av tacksamhet över det jag fått uppleva. Sorgen försvann inte, men den fick ett slags affärspartner i tacksamheten, som kompletterade och stöttade.
- att 8-åringen växt några mentala centimetrar idag, genom att gå själv till trumlektionen. Han messade mig efteråt med beskedet att det gått jättebra, och visualiserade budskapet med många hjärtan, pandor och andra kramgoa emojis.
- gemenskap och goda samtal med några människor som jag första gången mötte när jag tog mina första stapplande steg på yrkesbanan som innovationspolitisk analytiker, tjänsteman och expert. Ikväll samlade vi ihop Alumnigänget (delar av) till en AW med mersmak.
- att the-soon-to-be-exhusband är oskadd. Är också tacksam för hans goda reflexer som räddade honom från att bli misshandlad (dock utsatt för försök till grov misshandel), liksom för polisens blixtsnabba insats som ledde till gripande av en sannolikt påtänd person som var ute efter att knacka ”en vanlig familjefar” som den påtände uttryckte det vid porten.
Det känns som att jag kommer att sova gott i natt. Sweet dreams, bästa läsare!