Prestationsbefriad

Hade inte riktigt hittat någon tydlig intention för denna måncykel som började förra tisdagen. Men så föll den på plats i gårdagens samtal med min coach Alla.

Utöver det som krävs av mig för försörjning testar jag att släppa jag alla prestationer, måsten och borden. Prestationsbefriad. En dag i taget. Med sikte på en månad.

Har ju en bra förebild i detta. Busan får visa vägen.

Vänskap och lågmälda samtal förändrar

Senaste avsnittet av On Being har titeln ”How Friendship and Quiet Conversations Transformed a White Nationalist” (Hur vänskap och lågmälda samtal förändrade en vit nationalist). Ett mycket hörvärt samtal, som stärker mig i min tro på att balansen mellan ”att ta diskussionen” och att möta människor i lågmälda, lyssnande, frågande (inte ifrågasättande) samtal behöver justeras något i vårt samhälle idag. Till förmån för den senare kategorin av möten, då.

Just nu gör jag inget aktivt för att främja eller föra sådana samtal. Men något jag kan göra igen (liksom i det här ganska färska inlägget om min tro på samtalets kraft) är att flagga för LärOlika, som ett steg och en arena för sådana samtal att börja gro.

Det var mycket klokt som sades i avsnittet. Jag fastnade bland annat för dessa citat (som jag försökt rensa från talspråksoläslighet och dessutom översatt efter eget huvud)

(Krista Tippett:) … something that impressed me that seems to have gone on with the two of you, and at New College, is that while a lot of things happen online, many people… took it offline. There was this mix of letting things unfold as they do in that space, but also, constantly pulling it back to one-on-one conversation, to Shabbat dinner, saying… “If you want to talk to me about this, please reach out to me personally.” We wring our hands a lot about the digital space, but … New College and you modeled living with that but not letting it overwhelm.

(Matthew Stevenson:) I think it’s true. … one of … the great advantages of the digital world is that you can reach so many people instantaneously. One of the great advantages of not being online, though; of having a face-to-face connection, or, even if online, a one-on-one, a personal connection, is that it fosters the kind of empathy that Derek was describing. The other person is not just words on a screen. It’s not just some empty message that you’re responding to, totally impersonally. When it’s face-to-face, it’s a different ballgame. I think it’s much harder, much harder to discount the person’s humanity when he’s staring you in the eyes.

 

(Krista Tippett:) … något som imponerade på mig som verkar ha hänt er och på New College, är det att, även om många saker händer på nätet så tog  många människor … tog det offline. Det var den här mixen av att låta saker utvecklas som de gör på nätet, samtidigt som att ta tillbaka det till ett samtal en-till-en, till Shabbat-middag och till att säga … ”Om du vill prata med mig om det här, så ber jag dig att ta kontakt med mig personligen.” Vi vrider våra händer (i förtvivlan) över det digitala rummet, men … New College och ni skapade en modell för att leva med det men inte låta det ta överhanden.

(Matthew Stevenson:) Jag tror att det är sant. … en av de stora fördelarna med den digitala världen är att du kan nå så många människor direkt. En av de stora fördelarna med att inte vara online dock; om man har en ansikte-mot-ansiktekontakt, eller, även om det är online, en-mot-en, en personlig kontakt, är att den främjar den typ av empati som Derek beskrev. Den andra personen är inte bara ord på en skärm. Det är inte bara ett tomt meddelande som du svarar på, helt opersonligt. När det är ansikte-mot-ansikte är det en annan grej. Jag tycker att det är mycket svårare, mycket svårare att förminska personens mänsklighet när han stirrar dig i ögonen.

Foto: Cecilia Modig

Backspegel i tacksamhet och förundran 20

Under 2018 vill jag stanna upp regelbundet och reflektera över veckan som gått genom linser av tacksamhet och förundran. När jag ser tillbaka på årets tjugonde vecka tänker jag bland annat på…

… att det redan är maj. Och ännu mera redan, högsommar.

… massa bra energi på jobbet med fantastiska kollegor och härliga kunder.

… att få höra att ”du har en så skön röst att lyssna på” från en deltagare på konferens som jag modererade.

… Bråvikens glittrande vatten.

… vänskap och själssöstraskap.

… Helenas gröna smoothie. Yummi!

… Helenas katt Pops sätt att tillits- och njutningsfullt sträcka ut sig på rygg och ordlös befalla: ”klia mig, gosa med mig”.

… cykeltur i ljumma vindar.

… ljuvlig körsång under medeltida valv.

… möte med det heliga.

… gratis böcker från Helenas ”varsågod att ta”-hylla!

… stunden i ensamhet på Lilla torg med bubbel, hettande Yam Nua och en bok.

… kärleksbetygelser i chattform. Så nära, så tillhöriga, även om långt borta från varandra.

… upplevelsen att jag nog lyssnar lite mer på kroppen nu när dunderförkylningen än en gång slår till. Aningar av mer varsamhet med mig själv kan skönjas.

… samtal om att våga leva i det oväntade. I väntan på överraskningar av livet. När tiden får göra saker med oss, istället för att vi försöker göra saker med tiden.

Har du blivit överraskad den gångna veckan?

Vänskap är…

… att få kraschlanda totalförkyld och slak som den lessnaste purjolöken som glömts bort i grönsaksdisken, och bli omhändertagen med te, massor av goa, gröna nyttigheter och varmaste schalen.

… att få sova bort större delen av den gemensamma skrivdagen för att hjärnan inte orkar tänka ut ord och meningar och samtidigt hejdas från skuld och skam för det.

Tack Helena för det space och all omsorg du gett mig idag!

Favorit i repris: om riter, ritualer och rutiner

De senaste månaderna har ett blogginlägg från april 2016 ofta poppat upp bland dem som ni läser. Av ingångarna till bloggen drar jag slutsatsen att det är folk som googlar på något av nyckelorden som läser.

Det förtjänade att läsas om i ser jag. Vad betyder riter, ritualer och rutiner för mig idag? Och vilka riter, ritualer och rutiner vill jag ha i mitt liv?

Min morgonritual med meditation och stretching är en sol jag vill behålla och utveckla. Och just som ritual faktiskt.

Annat skulle jag önska ha som rutin: att välja nyttig mat framför comforting food (de sammanfaller tyvärr inte i mitt fall) till exempel.

Vilka riter, ritualer och rutiner har du – och vill du ha – i ditt liv?