Glad nobeldag – adventskalender 2019 #10

Den 10e december 1896 dör Alfred Nobel. Hans uppfinningar, hans innovationer, förändrade världen. På gott och ont.

Hans sprängämnesteknik är ett exempel på att ”Technology is neither good, nor bad. Nor is it neutral.” som Melvin Kranzbergs första teknologiska lag lyder. Det är för övrigt ett av mina favoritcitat.

2014 fick jag möjligheten att reflektera kring vad innovation är för ett UR-program om Alfred Nobel. Det var ett av åtta avsnitt i den fantastiska serien Människor för ändring. Sedan dess har det varje år efter den 10 december varit någon bekant som berättat att ”idag kom mitt barn hem och sa att hen sett dig på tv”.

I intervjun filosoferade jag bland annat om vikten av att utforska och kombinera tekniska och estetiska förmågor för kreativitet. Och om att våra samhällsutmaningar kräver att vi vågar drömma och tänka större tankar än vi tänkt förut. Ord som bara blivit mer aktuella med tiden.

Du hittar programmet här. Se gärna hela serien. För inspiration och uppmaning till att vara den förändring du vill se i världen. För det är människor som gör ändring. Och den kan börja med dig och mig.

Rädd för att du försvinner – adventskalender 2019 #9

Oftast har jag tigit. Knutit handen i fickan. Hållit tand för tunga. Ja, alla talesätt som finns har jag levt upp till istället för att ge obekväm återkoppling (eller i alla fall sån återkoppling som jag tror är negativ på något sätt för mottagaren), inklusive den återkoppling om mina gränser som ett nej innebär. Sån läskig återkoppling har jag undanhållit från kollegor, från vänner och från nära och kära.

För att jag har varit rädd att såra. Och, vilket jag fått syn på genom mitt internetdejtande, också rädd för därigenom att bli övergiven, bortvald. Lämnad. Sedd på med negativa ögon.

Det kan ju vara förståeligt när det är i relation till människor som jag känt länge. Men när det är en person jag aldrig ens träffat och kanske inte ens har så mycket gemensamt med – då känns det märkligt och faktiskt orimligt att samma reaktion slår till. Och det är där i orimligheten som jag fått syn på de underliggande orsakerna.

Jag fick gåvan att ge obekväm återkoppling till en kollega idag. Den var obekväm för mig att ge, och skulle nog för mig ha varit obekväm att få. (Nästan lika svårt som att ge återkoppling har jag att ta emot. Tränar på båda.)

Det var en gåva på många sätt. Men kanske framförallt för att hen tog emot den på det sätt hen gjorde. Det stärkte mig i insikten om betydelsen av att få återkoppling och byggde erfarenhet och mod till nästa gång.

Vilka är dina bästa tips för att ge och få återkoppling? Känner du igen dig i mina upplevelser och rädslor kring återkoppling? Hur har du hanterat dem i så fall?

Tydlighet är snällhet, som själsöstra Helena brukar säga.

Återblick vecka 49 – adventskalender 2019 #8

Vilken vecka. Intensiv, rolig, varierad. Tacksam för upplevelser som:

  • Workshopbonanzan på jobbet, som ger mig anledning att njuta av att känna mig grundad och trygg i min kompetens.
  • Två aktiviteter i mitt politiska engagemang. Bland annat gick min lokalförening ut för att möta invånarna och väljarna på stan. Det kändes ganska så läskigt först, men sen inspirerande och kul.
  • Kärt återseende av coachkursvännen H på mysiga FabelBar. H är en människa jag beundrar, inspireras av och expanderar i samtal med.
  • Firmadag och -fest med godaste glöggen och mycket matnyttigt lärande.
  • Yogaretreat i sällskap med kära vännen P. Andning, röst och rörelse i skön kombination. Så tacksam till P för initiativet!
  • Bra arbetspass med följeforskarkollegan I i uppstarten av nytt uppdrag.
  • Sånglektion som visar på tydliga steg, om än små, i rätt riktning.
  • Härlig älskogslek i fysisk och mental närhet.
  • En hemmakväll i ensamt majestät och två avsnitt av Så mycket bättre. Med bland annat min nya favorit, Miss Li. Hennes tolkningar denna säsong har verkligen ätit sig fast hos mig.

I hörlurarna har bland annat låtlistan inför min vokalensembles julkonsert gått varm. Där finns många guldkorn, inte minst Henry Purcells rasande vackra Music for a while i arrangemang av Gunnar Eriksson. Roligt att som korist sjunga en sång jag själv tidigare gjort som dirigent!

Nu väntar en vecka i sällskap av barnen. Mysigt.

Vackert gyllene dunderglögg

Från en värld som inte längre finns – adventskalender 2019 #7

Bläddrar bland gamla blogginlägg för att hitta inspiration. Blev påmind om en värld som inte längre finns – Alfa antikvariat är nedlagt numera. När man klev in genom den lilla dörren, in i den trånga entrén, öppnade sig ett universum. Rum på rum, fyllda med böcker. Just det antikvariatet är nedlagt som sagt.

Min kärlek till antikvariat, till bokhandlar och till bibliotek kommer dock nog att dö först när jag själv går ur tiden. Så idag väljer jag att reprisera en text som tar med mig in i de gulnade sidornas rike. Mellan vilka hyllor skulle du slå upp din säng om du bosatte dig där? Min skulle för tillfället hamna i närheten av filosofihyllan tror jag. För utforskande av vad människor genom århundradena har tänkt kring livet, dess mening, hur vi förhåller oss till varandra, oss själva och det som är större.

Eller så slår jag bo vid kokböckerna – alltid aktuella.

Kloka ord om meningsfullhet

Kul på jobbet – adventskalender 2019 #6

När jag skriver dessa rader är jag på väg hem från Linköping och den senaste i raden av Usifydagar. Hela företaget möts, jobbar igenom angelägna frågor och avslutar med att umgås över mat och dryck.

Idag har vi pratat och tränat oss i konsten att ge återkoppling och i att skissa/sketchnotea. Vi har samtalat om hållbar affär och vårt varumärkes- och kommunikationsarbete. Och vi har också prövat på att koda i Scratch. En himla rolig dag, med mycket matnyttigt. mycket lekfullhet och god glögg. Bland annat.

För lite drygt ett och ett halvt år sedan skrev jag också ett inlägg i samband med en Usifydag. Titeln var Stolt och ödmjuk på samma gång.

Jag skrev bland annat

Jag ser tillbaka på dagen, och på mina första månader som anställd på Usify, med en kombination av stolthet och ödmjukhet. Stolt över att få jobba med människor som så starkt drivs av att sätta människan och hens behov i centrum. Ödmjuk inför de stora möjligheter och utmaningar som detta medför.

Känslan har fördjupats och kompletterats med tacksamhet. Jag har helt enkelt ett grymt kul jobb på en härlig arbetsplats med fantastiska kollegor!

Det var ett tajt lopp vid kvällens glöggprovning. Stockholmsglöggen fick blott två röster mer än Linköpingsglöggen. Lååååångt bakom hamnade dock vår kontrollglögg, Blossas Vinglögg.