Backspegel i tacksamhet och förundran 16

Under 2018 vill jag ägna söndagsinläggen åt att reflektera över veckan som gått genom linser av tacksamhet och förundran. Årets sextonde vecka ser jag bland annat tillbaka på…

Grymt bra start på min nya måncykelsintention uteliv. Riktig superboost för årsintentionen hälsoglädje!

Värmen och tacksamheten över barnen och deras vänner. Över deras musicerande. Över samtal och tystnad med dem. Förundran över deras insikter, frågor och tankar.

En genomarbetad matsedel med massa godsaker, som dessutom levererades av barnen i stor utsträckning. Vad sägs om en egenkomponerad köttgryta på kalvhögrev med vitt vin, vitlök, tomat och harissa? Till det en blandning av korn och svarta bönor. Såååå gott! Eller tisdagens friterade rödtunga (ok, det skulle vara aborre, men jag fick ta det fiskaffärn hade) med citronpicklade grönsaker och egengjord (av 15-åringen) remouladsås? 13-åringen stod för onsdagens italienska lyx med pasta och godaste tomatsåsen (maaaassa smör). 15-åringen fixade torsdagens höjdpunkt i form av raggmunk med fläsk och rårörda lingon. Leif Mannerström stod för recept och inspiration. Igår bjöds jag på tacos av 13-åringen och älsklingens 12-åring.

Idébubblet och snålvattnet som rann till i just matsedelsplaneringen med 15-åringen.

Närheten och gemenskapen när jag kollar på Skam med 13-åringen.

Hänget med 10-åringen på första övningspasset med trick scootern.

Fredagslyx med älsklingen: långpromenad längs strandvägen till Rosendals trädgård för en första paus och tillika årets rosépremiär, sen mer promenad och båt till Skeppsholmen där vi njöt av sommarsolsdränkt vy över Gamla stan, varandras sällskap och ett glas kallt vitt.

Altanhäng. Mitt eget paradis.

Första skörden från egna landet (brännässla… och timjan)

Fågelsången genom altandörren de tidiga morgnarna efter att jag släppt ut Busan. Nu är det varmt nog för att den ska få stå öppen.

Massa bra intervjuer, både per telefon och live. Så mycket roligare det är att bedriva utvecklingsarbete när en får lyssna på människor, förstå deras engagemang och ta in de unika berättelser och perspektiv de besitter.

Leverans av en riktigt bra rapport (i mina egna ögon) med inspirerande exempel på hur engagerade människor i verksamhet som bekostas med allas våra gemensamma medel utvecklar nya lösningar i smått och stort för ett bättre samhälle.

Tacksamheten för vad musiken kan göra för att föra samman människor och ge mening. Blandat med sorgen över att en ung människas liv – så många unga människors liv – slutar så tidigt.

Blåsippshav.

 

Vad har gett ditt liv relief den här veckan, i vitdagrar eller skuggor?

Ny måne – ny intention

Igår var det nymåne igen och dags att sätta en ny intention för den nya måncykeln, den fjärde för året.

Den nya intentionen började pocka på redan för några dagar sedan, under inflytande av vårsol, fågelsång, altanhäng och vårblommor. Det är uteliv som ska levas och utforskas de kommande 27 dagarna.

IMG_3384

Mycket passande, nu när Spanienvärme väntas till våra trakter. Passande också när två säckar trädgårdsjord står och väntar på att fylla ut och ge ny näring åt mitt pyttelilla gerillaland nedanför balkongen. När den nyinköpta sekatören nästan studsar av otålighet att få ge sig på kaprifol och buske av okänd sort som ska ansas hårt. När svartvinbärsbusken, koriandern och myntan väntar på att grävas ner i det nyfixade landet.

Andra saker jag drömmer om att göra ocb uppleva i utelivet denna förvår är att kula utomhus, promenera, att cykla och att utforska vilda örter för att fylla frys och smaklökslusten med. Helena är en inspiratör i detta, och snart ska jag gå på nässel- och kirskålsjakt efter hennes modell.

Stillhet, Att säga nej för att skapa rymd och Det sakraliserade, överlåtna livet har stått i fokus under tidigare måncykler detta år. Kan lugnt säga att praktiken med att sätta en intention och låta den växa och utvecklas i måntakt har varit av godo för mig så här långt, och gett bränsle till mitt årsord Hälsoglädje. Är ganska så säker på att så blir fallet med Uteliv också. Bara tänk på allt D-vitamin som kroppens depåer hungrar efter att få fylla på!

PS. Vaddå måncykel tänker du kanske. Jo, inspirerad av kära vännen Tess vill jag ta hjälp av en av de cykliska perioder som finns i världen, måncykeln, för att lägga lite extra vikt vid någon aspekt av livet som jag vill jobba lite extra med. Om du jämför med fysisk träning, så väljer du kanske att avsätta en vecka eller månad eller termin åt att nöta in, fokusera på en viss rörelse eller moment i rörelsen. Same, same but different!

 

Backspegel i tacksamhet och förundran 15

Under 2018 vill jag ägna söndagsinläggen åt att reflektera över veckan som gått genom linser av tacksamhet och förundran. Årets femtonde vecka ser jag bland annat tillbaka på…

Skönt AW-häng med fd kollegan, numera kära väninnan, S. Bra start på veckan! Så glad för de pärlor till kollegor jag haft genom åren och den vänskap som utvecklats i flera fall.

IMG_3733

Den intensivt blå vårhimlen, och den lika intensivt röda färgen på min kappa och mina skor. Gladfärger!

En liten detalj i form av handtaget på dörren till Café Ritorno.

IMG_3741

Företagsdagar med kompetenta och trevliga kollegor. Så glad att få vara en del av gängetUsify.

Insikten att jag faktiskt inte behöver döma mig själv som tråkig för att jag går först från firmafesten. Jag behövde tystnaden och egentiden på hotellrummet just där och då efter en heldag i samtal och umgänge.

Lekfullheten och den samtidiga outgrundligheten hos katterna i mitt liv, Busan och Lilly.

Ett kvitto på att den framsynta strategi att genomföra offentliga upphandlingar på sätt som är grundade i behoven och dessutom skapar förnyelse och mervärde, som jag länge jobbat för och med, nu förverkligas i ett växande antal fall.

Spontanhänget med vin och ost på altanen tillsammans med grannarna M och M. Vilken pärla till plats på jorden jag hittat!

Att få kula i Musikhögskolans vackra körsal i vitt och guld, där ovanpå pelarna.

IMG_3773

Tillsammanstiden med älsklingen i helgen. Kärlek, skapande och lärande, promenad, brädspel, magiskt god mat, soffhäng… Avkoppling och återhämtning som får mig att må som en drottning!

Inspiration till skapande i växter på Bonsaikursen. Och glädjen över att vår egen ursprungliga och långsiktiga bonsaiambition i form av vår frölovningsplanta växer och frodas i älsklingens ömma vård. (Nytillkomna läsare som inte stött på begreppet frölovning tidigare hänvisas hit för förtydligande!)

Första blåsipporna för min del. Hela backen full längs promenadslingan.

IMG_3830

Koltrastsången på kvällar och tidiga morgnar. När jag kom hem från kulningen sjöng de i kapp över Årsta. Ouvertyr för den tid på året då dagarna är långa och kläderna lätta.

Vad har förgyllt din vecka?

Stolt och ödmjuk på samma gång

Introduktionsdag på jobbet för alla nyanställda. Bra samtal med kollegorna om bland annat vad vi lägger i begreppen användarcentrerad och design, som ju i kombination utgör den ansats som vi jobbar med i våra uppdrag för att skapa nytta och värde för våra kunder och partners. Och framförallt, i slutänden för deras användare.

Vårt motto, vårt syfte, är

Vi ser människor och skapar möjlighet för meningsfull förändring

Orden är noggrant valda, och syftar både på vad vi vill leverera i förhållande till våra kunder, och den kultur som vi vill bygga i företaget.

Människor – det omfattar givetvis användarna av de tjänster, system och produkter som vi är med och utvecklar. Men det omfattar också medarbetare och ledningspersoner i vårt eget företag liksom hos våra kunder och partners. Och det omfattar människor i andra funktioner och organisationer som finns med i de processer som skapar värde och nytta, som uppfyller behov och efterfrågan, för slutanvändarna.

Meningsfull förändring – vi är inte intresserade av att driva förändring för förändringens skull. Vi utforskar och provar oss fram i att förstå syftet med och sammanhanget för den förändring som vi jobbar med. Och i detta är det nödvändigt att se och involvera dem som påverkar och påverkas av den förändring, det utvecklingsarbete som är i fokus. För det är de som är de främsta experterna på vad som är meningsfullt utifrån deras behov, förutsättningar och sammanhang.

Skapar möjlighet – hur smarta vi än är kan vi aldrig på egen hand genomdriva förändringsarbetet för våra kunders eller partners räkning. Det vi kan göra är att hjälpa dem att se och förstå de behov och sammanhang som förändringen ska ske i. Vi kan förse dem med verktyg och metoder för att utforska dessa, analysera och dra slutsatser av detta, utveckla idéer och slutligen testa och prototypa dem. Och mina utvecklarkollegor kan dessutom omsätta detta i digitala lösningar. Men jobbet att förändra arbetsprocesser eller införa nya lösningar och affärsmodeller, det är något som kunder och partners själva måste ta ett ägandeskap och ansvar för. Även om det ibland kan vara obekvämt och arbetskrävande.

Det är som med mig och mitt expertberoende: jag kan få hur många insikter och kunskaper som helst om vad som krävs för en hälsosam livsstil till exempel. Men innan jag börjar göra det hårda jobbet i mitt eget sammanhang och min vardag kommer aldrig någon verklig förändring av mitt liv att uppstå. En PT kan visserligen engagera och motivera mig på ett annat sätt ä vad en bok kan – men inte ens hen kan göra jobbet åt mig. Det är ju bara jag som äger mina egna beslut och val.

På samma sätt är det med de organisationer som vi jobbar med – de äger sina resurser, sina prioriteringar och sin kultur. Vi kan ge dem insikter som skapar motivation och engagemang, och vi kan ge dem de verktyg och den kunskap som de behöver för att genomdriva förändringen. Men valet och kärnarbetet med att göra det, är deras.

Jag ser tillbaka på dagen, och på mina första månader som anställd på Usify, med en kombination av stolthet och ödmjukhet. Stolt över att få jobba med människor som så starkt drivs av att sätta människan och hens behov i centrum. Ödmjuk inför de stora möjligheter och utmaningar som detta medför.

Gissar att stoltheten och ödmjukheten späs på imorgon när hela företaget möts, både vi rookiesar och de kollegor som är äldre i gården, för att dela kunskap och kompetens med varandra.

30706437_10156241559984941_4085534889531670528_n
Stolt, ödmjuk och färdigfestad för kvällen.

Backspegel i tacksamhet och förundran 14

Under 2018 vill jag reflektera över veckan som gått genom linser av tacksamhet och förundran. Årets fjortonde vecka ser jag bland annat tillbaka på…

Gemenskapen med 10-åringen när jag lämnade och hämtade hen vid påsklovskurs i programmering på ovan plats.

Skam-athon med barnen – alltså sluktittande på norska succéserien Skam.

Timmar i solen på altanen. Barbent.

IMG_3432

Upptäckten av krokus bland de trötta perennerna i mitt lilla land.

IMG_3427

Skratten och gemenskapen med älsklingen och tre av de fyra barnen vid matbordet och senare i kortspelet.

Diverse utkast och leveranser som jag känner tillfredsställelse över.

Den allt djupare känslan av att ha hittat rätt ansats till att göra skillnad i människors liv och i förlängningen bidra till ett mer människovänligt, hållbart och resilient samhälle.

Läsandet. Flera timmar. Härligt.

Känslan när migränen släpper. Som när regnet drar bort, rullgardinen dras upp, luften blir fri.

Tröttheten och träningsvärken i musklerna efter ett pass på gymmet.

Skönheten i blommor, dukning och dräkter i utställningen Påskyra i Orangeriet vid Ulriksdals slott.

IMG_3637

Dumlekakorna med noblesse som C kom hem med från besöket hos mormor och moster i Sollefteå. Farligt goda!

Tacksamheten över och nyfikenheten på en viktig insikt.

Bästa fredagsmyset.

Utforskandet av kamerans möjligheter och utmaningar. Både jag och C övar oss flitigt. Det blev några porträtt här i veckan.

Detta bildspel kräver JavaScript.

Vad och vilka fångar din lins av tacksamhet och förundran när du ser på din omgivning?