19 november 2017

male-39108_1280Idag sänder jag en tanke till den halva av mänskligheten som identifierar sig som män.

Må ni, på samma sätt som jag önskar för oss i den andra halvan – liksom för dem som inte vill definiera sig som vare det ena eller andra – , växa i empati, visdom, nyfikenhet, mod, humor och integritet och i förmågan att ta ansvar för era behov, känslor, tankar och handlingar på ett sätt som är till gagn och hållbarhet för er själva, dem som står er nära, och samhället i stort, inklusive kommande generationer på den planet vi kallar jorden.

Må ni också kunna läsa långa meningar och ta till er denna min enkla men ordrika önskan.

Må vi sedan tillsammans fira 362 dagar av internationella mänsklighetsdagen tillsammans. (Det kommer ju en kvinnodag där någonstans också. Och så tar vi och klämmer in en icke-binäras dag också – innovation ftw.) Fred.

På jobbfronten dubbelt nytt

När jag och min affärspartner Åsa drog igång ModigMinoz för fem år sedan avsatte vi ett par viktiga veckor åt att fundera över vilken roll företaget skulle ha i våra liv. En av flera slutsatser var att vi ville vara öppna för vilken riktning vårt företagande skulle ta, inklusive på vilken tidshorisont som det skulle finnas. ”Vi får väl börja med att ge det ett till fem år så där” resonerade vi.

Efter precis fem år i våra liv som tvåkvinnsföretagare har det fallit sig så att Åsa och jag gemensamt beslutat att ta nästa utvecklingssteg på varsin hand. Vi avslutar epoken ModigMinoz i våra liv, med stolthet över vad vi uträttat tillsammans i roliga, utmanande och utvecklande uppdrag och äventyr. Vi avslutar företaget i samförstånd och fortsatt vänskap. Vårt samarbete fortsätter framöver i olika, nya former.

img_1258För min del är bakgrunden till den nya kursen den livsförändring som präglat mina senaste 14 månader. Krisen, som jag i stor utsträckning tagit mig igenom, har gett mig nya erfarenheter och perspektiv, nya drivkrafter, nya möjligheter, behov och begränsningar.

Jag fortsätter min yrkesverksamhet i två spår. (Tänker mig inte gå i pension förrän jag är en sisådär 75 år, om jag lever och får ha hälsan.)

För det första – tillbaka till en anställning igen. Från 1 december kommer jag att arbeta som strateg och tjänstedesigner på Usify, vars motto Vi ser människor och skapar möjlighet för meningsfull förändring ligger precis i linje med det perspektivskifte från stora samhällsfrågor till resilienta, helhjärtade och helhjärnade individer som jag gjort under det senaste året (mer om begreppen i andra inlägg, befintliga och kommande).

För det andra fortsätter jag som företagare, om än i mindre omfattning än hittills, i nya bolaget Sara Modig AB. Där erbjuder jag bland annat facilitering och moderering av seminarier och workshops (där de inte faller inom ramen för min anställning hos Usify) och tjänster inom lärande utvärdering och innovationsledning. I allt mitt arbete utgår jag från människan och hens möte med andra människor och sig själv för lärande, reflektion och expansion.

Jag har siktet inställt mot att så småningom kunna jobba coachande med individer och team i förändring, inte minst sådan förändring som kommer ur kriser. Jag vill gå bredvid i utforskandet i hur vi kan leda oss själva, leda andra och låta oss ledas mot önskade lägen, även när framtiden tycks oss minst sagt oviss.

I den ovissa framtiden ligger hemligheter förborgade. Om vi vågar – eller tvingas – släppa taget om våra föreställningar om hur det ska vara, kan hemligheterna visa sig för oss. Och de kan visa sig vara skatter.

until-you-cross-the-bridge-of-your-insecurities-you-cant-begin-to-explore-your-possibilities-tim-fargo

 

 

Hemma på annan adress

Där hänger den. Min handduk över tvättmaskinen.

En symbol för att jag är hemma även här. Att jag har en plats även här, där jag inte är folkbokförd.

Men där en viktig del av mitt hjärta bor. Och en plats där jag är hemma, efterlängtad, älskad. Där jag får älska, höra till och vara trygg.

Att minnas tillsammans

Låga vid låga i svart novemberkväll. Tänds. Brinner. För älskad. För livskamrat. För förälder, för mor- och farförälder. För barn. För vän. För den som alltid fanns där. För den som fattas någon. För den som gjort skillnad för någon.

Ensam i folkvimlet. Två klamrar sig fast vid varandra. Några, som den som inte längre är betytt något för, tillsammans.

Det sägs att vi är rädda för att kännas vid döden i vårt kliniska, moderna samhälle.

Skogskyrkogården på alla helgons dag 2017 sjunger en annan sång för mig.

Måhända saknar vi språk för och vardaglig närhet till döden.

Men en gång om året är vårt livs ändlighet – alltför kort eller välsignat rikt och långt – högst påtaglig. Viskningen ”Memento mori” drar, som ljuset myggan, oss som lyssnar till sig. Vi är många som lyssnar. Vi är många som trängs i bilköer och på extrainsatta tunnelbanetåg för att få minnas. Minnas tillsammans. Minnas dem som blott finns i våra minnen. Och kanske också, med Pär Lagerkvists ord, minnas att

En gång skall du vara en av dem
som levat för längesen.
Jorden skall minnas dig
så som den minns gräset
och skogarna,
det multnande lövet.
Så som myllan minns vindarna.
Din frid skall vara oändlig
så som havet.

IMG_0835
Och fullmånens lykta lyste som ett himmelskt gravljus från ovan över Skogskyrkogården
IMG_0829
Låga vid låga. För dem som gått ur tiden före oss.
IMG_0831
Nya och gamla traditioner smälter samman till något nytt och högst meningsfullt
IMG_0832
För dem som finns i våra hjärtan

 

Tack till käraste E för att du påminde mig om Pär Lagerkvists dikt! 

Söndagssummering vecka 39 2017

När veckan går mot sitt slut vill jag fånga upp några av veckans ”glows”, det vill säga framgångar/ guldstunder/ tacksamhetstankar, som passerat, och sätta ned foten för ett ”grow” – ett område som jag vill rätta till/ utveckla/vara extra uppmärksam på – inför den kommande veckan.

Glows 

Tre dagar på kurs – vilken lycka för en lärandejunkie som jag! Nu är jag diplomerad i konsten att hålla möten och workshops som involverar alla deltagare för att ta tillvara deras kunskap och erfarenheter. För bättre beslut och delade insikter helt enkelt. Och därmed för mer kraft och hållbarhet i förändringsarbetet. Sköna medstudenter och en kompetent lärare bidrog till upplevelsen.

Att få hålla föreläsning och workshop för ett 70-tal KTH-studenter om innovation och om hur berättelsen om – logiken för – de förändringar som man vill skapa kan utvecklas. Att få starka kvitton på att mitt budskap om behov och önskad effekt, snarare än lösning, som grunden för innovationsarbetet gick hem, och att flera nya insikter kring målgrupper, tillämpningsområden m.m. uppstått. Det gjorde mig rörd, glad och tacksam.

Tid med älsklingen på tu man hand. Med god mat och massa närhet som ackompanjemang. Det ger självlysande glow!

Utforskande av ett soligt men blåsigt Malmö, inklusive fika och, som alltid, ett gott samtal med goda vännen Magnus J. Och med viktigt uppföljningssamtal med klokaste coachen och terapeuten Alla Pétursdóttir efter ledarskapskursen i början av september.

Malmö bjöd också på inkassering av förstavinsten i ett lotteri som jag sajnade upp för på försommaren i form av att anmäla mig till ett nyhetsbrev. Jag vann en gratis tantramassage… En ljuvlig och omvälvande upplevelse, som öppnade för viktiga insikter. Och gav mersmak! Att Patrik Olterman är Frälsningsofficer (om än ej aktiv) gav en viktig extradimension för mig i och med att han gav referensramar till hur jag kan sätta in upplevelse och insikter i kristen teologi.

En helg då förkylningen slog till, trots flitigt ingefärsshottande denna höst. Förkylningen blev ändå ett glow, eftersom den ”tvingade” mig att göra ingenting… (Nåja, nästan.) Och jag upptäckte dessutom att ingefärsshot och Aperol är en riktig höjdarmix. Ska nog prova med lite tonic water i också… Det lär ju vara hälsosamt, hehe.

Kanelbullar med extra allt gott (foto: Eric Forsberg)

Nybakta bullar hemkörda av älsklingen med dotter. Stora, varma bullar med extra allt av smör, socker och kanel… Mmmm….

Den fantastiska filmen InnSæi – the Power of Intuition på Netflix.

Jag har mediterat sex av sju dagar denna vecka! Yep, yep, yep!

Ett ”grow” – ett område som jag vill rätta till/ utveckla/vara extra uppmärksam på – inför den kommande veckan.

Regelbunden meditation. Jag fortsätter med förra veckans ambition och mål att köra varje dag en vecka. Headspace, Mindfulnessappen, Courserakursen De-mystifing Mindfulness… Har många redskap, men kan också välja att bara sitta själv utan guidning. Pepp, pepp, pepp!

Veckans ord

Inåt.  Min viktigaste resa just nu är resan i riktning inåt.

Veckans musik

Erna Tauros Höstvisa med Birgitta Ulfsson. Den sveper in mig i varmt mörker med levande ljus, en varm filt och en kopp te. Och i det vemod som hör hösten till för mig. Trots vemodet älskar jag hösten. Eller – är det kanske just på grund av vemodet som jag älskar den?

Vilka är dina glows and grows denna vecka?

Mysbelysning (foto: Cecilia Modig)