Jesusbarn minus 8 – tre söndagstack

I detta nådens år 2017 gör jag min egen bloggadventskalenderutmaning. En reflektion om dagen. Inte nödvändigtvis med explicit anknytning till adventstidens tema – väntan på julens ankomst. Men säkert hittar den som vill något slags association till ljus, glögg, glitter och krubbor.

Ännu en vecka läggs till dåtid. Och ännu ett tackinlägg står på programmet.

Jag är tacksam för mina tre barn, för min käraste och hans dotter. Samhörighet, närhet och tillhörighet i vått och torrt.

Jag är tacksam för mina vänner. Gamla och nya bekantskaper som berikar livet med insikter, utsikter och gemenskap.

Jag är tacksam för min lägenhet. Nu är den i så pass ordning att jag kan ta paus i fixandet en tid och göra det jag längtar efter: bara vara, läsa, umgås, laga god mat, bada.

Vad är du tacksam för denna söndagskväll?

Ett långsamt farväl till Söder är påbörjat

Blev förvånad över hur mycket som rymdes i en V40

Idag gick på allvar första lasset i flytten till nya lägenheten. Kläder, några första kassar med böcker, några kuddar, ett täcke, lite porslin… (Jag har en systematik, även om det inte låter så. Men den är så komplicerad att jag inte orkar gå in på den här och dessutom intresserar den knappast någon annan – men om du vill veta så svarar jag givetvis på frågor. Och det jag nu fortsätter att packa på Söder packar jag i flyttkartonger. Som en ska göra… Som kommer underlätta den stooora flytten med hyrd lastbil).

Nu finns kaffe, pressobryggare, kastrull att koka vatten i, kaffekoppar att dricka kaffet ur, Limoncello, Xanté och glas att dricka det en vill ha ur på plats. Härlig kall äppelmust väntar i kylen. Jag har hängt in alla mina vackra klänningar i olika storlekar i klädkammaren. Tre orkidéer är på plats, och jag har börjat stapla böckerna längs väggen där bokhyllan ska stå.

Duschdraperi, favorittvålen i ny matchande tvålpump och nya handdukar i likaledes matchande färg är på plats i badrummet. Nytt städset i snyggt beige färg från IKEA står i städskåpet. Några småminnen från förra veckans Ölandsutflykt i form av bland annat lite lakritssalt, lakritsglaze och en lavendelbukett har flyttat in.

Färgen är ungefär NCS S3005 G50Y för den som undrar. Vilsamt grön kallar jag den. I fönstret (för den som har skarpa ögon) ligger ett ekollon i trä från Capellagården. Också det ett Ölandsminne.

Och lägenheten är ommålad i favoritfärgerna som jag hämtat från färgsättningen som gett mig sådan ro sedan renoveringen här på söder.

Två grannar har jag träffat. De har båda bott länge i trappuppgången – och båda berättar om hur bra de trivs, såväl i Årsta som med grannarna. Och kanske har jag smittats av trevnaden – när jag klev ur bilen i förmiddags med första packningen kände jag i alla fall att här, här kommer jag att trivas. Och här kommer jag att kunna odla det goda livet.