Synd. Rättfärdighet. Nåd. Förlåtelse. Försoning.

Påskens teman när en, som jag, vuxit upp och levt en del av sitt liv i kyrklig miljö. 

Ord, vars innebörder är giltiga även utanför det kristna sammanhanget. Även om det kanske kräver viss eftertanke.

Ta synden till exempel – nog är det lätt att se exempel på det i dagens samhälle. Vi människor begår ständigt bildliga eller bokstavliga övergrepp mot varandra, mot oss själva och mot vår jord. Vi gör det i handling eller genom att låta bli att agera när rättfärdigheten så kräver. I strid mot universums ordning, hållbarhetens principer eller guds vilja, beroende på hur en vill formulera det utifrån sin världsbild. Genom att ”missa målet”, som det gammaltestamentliga hebreiska ordet för synd lär betyda.

Enligt 1a mosebok kom synden in i världen när människan åt av frukten på kunskapens träd. Jag tänker att den kunskap som myten handlar om är ”Kunskapen om att vi har makt att förändra världen, inklusive våra egna och andras liv till det bättre eller det sämre.” Med sådan stor kunskap kommer också ett stort ansvar. Ett ansvar för att följa rättfärdighetens väg.

Rättfärdigheten är ju andra sidan av myntet. Kanske kan en säga att det  handlar om att i ord och görande utgå från det faktum att vi alla och allt hänger ihop, i ömsesidigt beroende av varann. Om att leva i hänsyn till hållbarheten för vår värld och för våra relationer till varandra (inklusive oss själva). Om att, som en del i detta, se och bejaka varje människas Endasthet (tack Ola för den svenska översättningen av Onlynessbegreppet) – att hen har en plats som bara hen kan fylla, utifrån sin bakgrund, sina erfarenheter, kompetenser och drömmar – så att vi kan ”växa varandra och vår värld”. Det många, inklusive jag, har svårast för, verkar vara att se och bejaka sin egen Endasthet… Det får större konsekvenser än vi ofta tänker på för hur vi kan leva rättfärdigt i våra relationer till andra människor och till vår värld.

Återstår nåd, förlåtelse och försoning – men mina reflektioner kring de begreppen sparar jag till på söndag.

Tills dess – vad tänker du kring begreppen synd och rättfärdighet? Vilken roll spelar de idag?