Etikett: Föräldraskap

Söndagssummering vecka 8 2017

On By Sara ModigIn Tillsammans, Veckan som gickLeave a comment

I mina söndagsinlägg (som även denna gång blev ett måndagsinlägg) vill jag fånga upp några av veckans ”glows”, det vill säga framgångar/ guldstunder/ tacksamhetstankar, som passerat och sätta ned foten för ett ”grow” – ett område som jag vill rätta till/ utveckla/vara extra uppmärksam på – inför den kommande veckan.

Veckans glows

Blå februarihimmel

img_5640

9-åringens kramar som varit extra många och långa denna vecka, då hen varit orolig för en (rutin)operation och sen glad över att den klarades av så bra.

Att få lära mig att spela Can’t help falling in Love på ukulele av 12-åringen.

Att spela och sjunga samma sång i stämmor med hen.

Även 9-åringen fick ukkelektion. Hen var inte lika övningsbenägen som jag dock...
Även 9-åringen fick ukkelektion. Hen var inte lika övningsbenägen som jag dock…

Att städa köket tillsammans med en 14-åring som med stor dramatik sjunger sig igenom hela Kristina från Duvemåla.

En jobblunch med flera, och potentiellt mycket roliga, gemensamma projekt identifierade.

En jobbmiddag som gav viktigt kött på benen inför ett av årets stora projekt i mitt företag i ett samtal som flöt mellan det professionella, personliga, och reflekterande på ett samhällsövergripande plan på det sätt som jag sätter så stort värde på.

Fantastiskt bemötande av personalen på B84, operation och uppvaket på KS Huddinge. Vilka proffs, vilka medmänniskor!

Glädjen att få dela med mig till en kär väninna av pepp, tankar och erfarenheter av min månad som nätdejtare. Önskar henne samma självkänsleboost som jag fått under denna korta tid.

Att jag blivit stark nog efter separationen för att känna att ”jo, nu vill jag träffa exmannens nya kärlek”. Att bjuda in till ett möte över en frukost, och kunna välkomna henne med öppet hjärta, utan minsta agg eller vrede. Bara värme och respekt. Jag hoppas hon kände det.

Att välja öppenhet och tydlighet, även om det är läskigt. Och känna hur det landar hos en annan människa på bästa tänkbara sätt.

Närhet och njutning.

Tystnad i tvåsamhet.

Ett omprövat beslut.

Veckans grow

Att hitta igen och öva på min koncentrationsförmåga.

Veckans ord

Årsringar. Här ska firas födelsedagar till helgen – min mors 80-årsdag och min 48-årsdag. Tacksam för varje år jag får av livet. För varje årsring som läggs på min livsstam har nya insikter blivit vunna, nya djup utforskade, nya erfarenheter utforskade, nya möten och vänskaper funna, gamla vänskaper fördjupade.

Veckans låt

My Foolish Heart – Rod Stewart (ja, just den gamle rockräven)säger allt.

 

Vilka glows, grows, ord och låtar har präglat din vecka? 

 

Söndagssummering vecka 2 2017

On By Sara ModigIn Veckan som gick1 Comment

I mina söndagsinlägg vill jag fånga upp några av veckans ”glows”, det vill säga framgångar/ guldstunder/ tacksamhetstankar, som passerat och sätta ned foten för ett ”grow” – ett område som jag vill rätta till/ utveckla/vara extra uppmärksam på – inför den kommande veckan. 

Några av den gångna veckans Glows

Vi har fått en grundlig – liksom lovande och inspirerande – planering på plats för det kommande året i vårt företag.

Ljuvliga smakupplevelser och ny bekantskap med en gemytlig hansastad på kryssning till Tallin.

Sömn som störs av en ljudligt sovande nioåring som vill sova nära sin mamma.

Förstklassig underhållning på hemmaplan av kontinuerligt sjungande och spelande barn. Den här veckan har Queen stått högt på listan.

En riktig feel good-filmupplevelse i sällskap med barnen: Sing. Underbara karaktärer, härlig animering, sittdanstriggande soundtrack. Rekommenderas varmt av oss alla.

Två körövningar med bästa Stockholm City Voices. Så kul att vara igång igen, och nästa konsert (12 februari) ska jag stå med på gradängerna! Och dagens rep med coaching av överjordiskt kompetente Rasmus Krigström bjöd på massor med utmanande, stimulerande finlir.

https://www.facebook.com/plugins/post.php?href=https%3A%2F%2Fwww.facebook.com%2Fstockholmcityvoices%2Fposts%2F1245108742210602%3A0&width=500

Ett Grow inför veckan som kommer

Vardagsmotion. ’nough said.

Veckans ord – ett ord som kommer att följa mig som en röd tråd under den kommande veckan. 

Acceptans.

Av min livssituation just nu – mitt i transition till ensamstående varannanveckas förälder i ett än så länge okänt, men mindre än i dag, boende med tightare ekonomi än tidigare. Med större saknad, men också större frihet.

Av mina känslor inför denna transition: ”vill inte”, arg, sorgsen, bedrövad. Berövad. Bedövad. Men förvirrande nog också nyfikenhet och beslutsamhet att göra något bra av de givna villkoren.

Veckans låt – en sång som följt mig som en röd tråd under den gångna veckan. 

Nature boy – ”…the greatest gift you’ll ever learn is to love and be loved in return”.

Kan inte välja mellan David Bowies respektive Radka Toneffs och Steve Dobrogoszs version. Så därför länkar till båda.

Vilka glows, grows, ord och låtar har präglat din vecka? 

Söndagssummering v.50 2016

On By Sara ModigIn Veckan som gickLeave a comment

I mina söndagsinlägg vill jag fånga upp några av veckans ”glows”, det vill säga framgångar/ guldstunder/ tacksamhetstankar, som passerat och sätta ned foten för några ”grows” – områden som jag vill rätta till/ utveckla/vara extra uppmärksam på – inför den kommande veckan. 

Några Glows

Luciakonserterna med bästa Stockholm City Voices. En fullsatt Eric Ericsonhall, att få bidra som projektledare och alltiallo, kärleksfull vänskap och magiska toner – det värmer mitt hjärta.

img_5155

Utsikten över min hemstad, kanske den vackraste staden i hela världen, från kullen på Skeppsholmen där Eric Ericsonhallen ligger.

img_5157

13-åringens adventskonsert i Seglora kyrka på stämningsfulla Skansen.

Vardagsgemenskapen med barnen. Att lyssna på deras rapporter från skolan, deras sjungande, samtal, skratt, kolla in deras teckningar och önskningar om Minecraftsmods, att påminna om kläderna på golvet i deras rum (igen…), att spela vändtia och hantera dåliga förlorare, gå till frisören och på senaste Star Warsfilmen med 9-åringen.

img_5141
Redo för Rogue One i 3D

Nöjet i att köra bil. Det är kul, även om den här gången bara var en kort stund i vardagstrafiken för diverse ärenden och transporter.

Att få bo med katt. En nyfiken en, som gärna kollar in vad som händer på gatan. En katt som gärna vill bli kliad på magen och som dessutom somnar av det – när hon inte somnar på någon annan märklig plats…

Den goda kycklinggrytan med dragon och vitlök som 12-åringen och jag improviserade ihop på lördagskvällen. Perfekt med vackra, röda groddar till.

Ett Grow inför nästa vecka

Sova! Vill inte komma upp till släkten och bli sjuk på grund av uppdämd stress. Därför ska jag förebygga med sömn här och lite nedvarvning, som jag tror att kalendern faktiskt tillåter här i veckan.

Veckans ord – ett ord som kommer att följa mig som en röd tråd under den kommande veckan. 

Midvintersolstånd. Nu är det som mörkast. På onsdag vänder det. Och det ska det banne mig göra i mitt liv också. Onward and upward from here.

Veckans låt – en sång som följt mig som en röd tråd under den gångna veckan. 

Koppången. Kära körsystern Anja sjöng ner himlen till jorden på våra konserter i den sågen; här är det Helen Sjöholm som sjunger. Jag älskar raderna

En sekund är jag evig, och sen vet jag inget mer…
Bara ett, att jag lever lika fullt som någon annan.

img_5129
Stilla lågor bakom fönstren i Seglora kyrka

Vilka glows, grows, ord och låtar har präglat din vecka? 

Lycka är…

On By Sara ModigIn Mat och bak, Tillsammans3 Comments

… två barn i köket med Spotify, blåtandshögtalare och Middagsfrids matkasse. Då blir det städat, ur- och inplockat samt ostfyllda hjortfärsbiffar med ugnsstekta potatisklyftor, champinjonsås och inlagd gurka.

dsc_3051

Under ombyggnad

On By Sara ModigIn Svärta och smärta, TankarLeave a comment

En känsla av att mitt liv är under ombyggnad har växt sig stark de senaste dagarna. Framförallt föranleds den av det varannanveckas boende för mig och barnens far som nu är inne på sin fjärde vecka. 

Jag erkänner att jag inte lider ihjäl mig mina veckor på egen hand än så länge. Har alltid varit till dels en ensamvarg, och i takt med att jag lärt mig gilla mig själv så uppskattar jag på allvar mitt eget sällskap. Och när jag tröttnar på mig själv är jag rikt försedd med goda vänner som förgyller tillvaron.

Nu var jag visserligen mestadels däckad förra veckan och låg till stor del nedbäddad och tyckte rätt synd om mig själv. På lördagen när saknaden efter barnen blev för stor tröstades jag av att döttrarna kom över på en fika och en promenad tillsammans hem till Söderlägenheten. Där myste sonen och jag framför den senaste Starwarsfilmen (vi börjar ladda för nummer åtta), och alla fem åt middag tillsammans i god anda.

Den här veckan är det min tur att njuta av daglig gemenskap med barnen. Försöker att inte göra för stor sak av det. Men lite extra omsorg på nattkröken blir det – även för den besvärade 13-åringen, som inte tycker att hon behöver en mamma som sitter på sängkanten hos henne (fast efter en stund verkar hon ha glömt bort att hon är för gammal för sånt…).

Efter att bara ha rått mig själv och min disk i en vecka känns det inte alls särskilt motigt att ge sig ut i köket och ta reda på middagsdisken efter fyra personer. Märkligt. Fast tvätthögarna är fortfarande ganska oinspirerande…

img_4622

På mina promenader mellan boendena går jag över Slussen och förbi alla byggnadsplank som skärmar av ombyggnaden. Häromdagen kikade jag in lite extra, och kände ett visst systerskap med platsen. Något gammalt och vant håller på att brytas ner och rensas bort. Det är fult, smärtsamt och gör stora sår i landskapet. Men något nytt, funktionellt, bra och vackert (Slussen blir förhoppningsvis till och med bättre och vackrare än tidigare) kommer att växa fram med tiden. Den bilden ger hopp.