Konstigt hur det kan bli. Efter middagen tog 13-åringen fram gitarren och spelade Obladioblada, som hon lärt sig i skolans musikundervisning. Jag satte mig med henne, tog den andra gitarren och så spelade vi duett. En liten överstämma blev det också.
Vilka fler låtar kunde vi spela med de tre ackorden? Rätt många visade det sig. När vi avverkat Brev från kolonien kunde dottern fyra ackord och vi hade ömma fingertoppar.
Vi bytte till piano och gick igenom några av musikalhistoriens klassiker: Summertime, I feel pretty, Tonight, Do-re-mi…
Och nu sitter vi här, 13-åringen och jag, och ser på Sound of Music. ”The hills are alive with the sound of music…” – en av de mäktigaste öppningarna på en film någonsin. Det är den första film som jag kommer ihåg att jag såg på bio, för 40 år sedan. Så det är med ett stort mått av nostalgi som jag plågar dottern med min stora inlevelse i varje textrad…
So, let them bring on all their problems
I’ll do better than my best
I have confidence they’ll put me to the test
But I’ll make them see I have confidence in meSomehow I will impress them
I will be firm but kind
And all those children (Heaven bless them!)
They will look up to meAnd mind me with each step I am more certain
Everything will turn out fine
I have confidence the world can all be mine
They’ll have to agree I have confidence in meI have confidence in sunshine
I have confidence in rain
I have confidence that spring will come again
Besides which you see I have confidence in meStrength doesn’t lie in numbers
Strength doesn’t lie in wealth
Strength lies in nights of peaceful slumbers
When you wake up — Wake Up!It’s healthy – all I trust I lead my heart to
All I trust becomes my own
I have confidence in confidence alone
(Oh help!)I have confidence in confidence alone
Besides which you see I have confidence in me!