Återblick #35-38

Sommaren har övergått till höst och dag läggs till dag. Mitt liv har, som vanligt, fyllts med mängder av anledningar till tacksamhet och förundran, till glädje och sorg, till frustration och växande. Några saker som gett mig lite extra glädje och tacksamhet de senaste fyra veckorna är

  • vänskaperna som berikar mitt liv. Nya och gamla bekantskaper. Som kommer med blåbärssoppa och muffins när jag är sjuk. Som är promenadsällskap, lunchsällskap, middagssällskap, konsertsällskap och biosällskap. Som delar sin glädje och frustation med mig. Som lyssnar på mig, skrattar med mig, peppar mig.
  • en alldeles speciellt ljuvlig kyss.
  • lovande möten med min nya terapeut.
  • en härlig fest för vännen A, med massa dans och äran för mig att vara toastmadame.
  • bioupplevelser med guldkant. Inte minst filmen om Miles Davis – Birth of the Cool. Smärtsamt vacker film om ett geni, med allt av gott och ont som en sådan begåvning innebär för ett liv.
  • nya konsertupplevelser, framförallt magi i sensommarkvällen i form av Vegas i Vitan. Grymt ös, härlig show!
  • förmånen att åter få stötta coachklienter i att göra skillnad i sina egna liv, bara genom att se saker från ett lite annat håll.
  • nya, roliga, utmanande uppdrag i jobbpipelinen.
  • den fängslande berättarkonsten i Babylon Berlin, den tyska supersnygga kriminalserien som fått välförtjänst uppmärksamhet.
    ett nytt, hörvärt (som vanligt) avsnitt i Myter & mysterier. Denna gång på temat Skuld.
  • den praktiska, tillämpade statsvetenskapen när jag tar mina första stapplande steg som partimedlem i Liberalerna. Att vara gräsrot är en vacker och viktig funktion i försvaret och utvecklingen av vår demokrati.
  • apropå gräsrötter: ögat gläds åt höstens alla blommor i lila, gult och mörkrött, och de vackra gräs som mer eller mindre gröna fortfarande fångar min uppmärksamhet.
  • släpljuset som färgar fasader gyllene och brinnande röda.
  • smaken av mina egna körsbärstomater som fortsätter att bära frukt.
  • brittsommarfrukost i den ännu värmande solen på altanen. Med Busan på äventyr i gräset.

Vad tar du med dig från veckan som gått?

Återblick på vecka 2 2019

Under 2019 vill jag regelbundet stanna upp, göra och dela en kort återblick på veckan som gått, som ett sätt för mig att leva ett medvetet, reflekterat liv. Jag vill uppmärksamma saker som jag är tacksam över, men också notera något jag lärt mig eller tränat på, liksom vad har jag läst eller lyssnat på. Årets andra vecka…

… är jag tacksam för

  • tiden med barnen. Den där vi pysslar var och en med vårt och den där vi umgås. Över mat, städning eller spel, på promenad eller framför TV:n.
  • återfunnen vänskap.
  • professionella förtroenden.
  • träden, som blivit mina allierade i att uppmärksamma glädjen.
  • den i mina ögon vitalisering av politiken som det innebär att de två liberala partierna tagit ett kliv ur en allians där konservatismen växer sig allt starkare.

… har jag lärt mig

  • att använda en Xbox-kontroll. Jag kör visserligen som en kratta i sonens Forza Horizon, men det är kul! Och han växer av att få lära mig det han behärskar fullt ut.
  • att göra en riktigt god tomatsalsa. På fri hand. Annars vore det väl inte jag, som har notoriskt svårt att följa recept.

… har jag lyssnat på

  • senaste avsnittet av podden Ett samtal, där Helena och Caspian samtalar om tempo. Tänkvärt, med ett skönt samtals – just det – tempo.

… har jag läst

… har mitt mantra varit

  • ”Jag är hel”. Med mitt mörker och mitt ljus. Med mina styrkor och svagheter (inte sällan samma saker, fast ur olika perspektiv), med min historia, mina drömmar och drivkrafter, mitt mod och mina rädslor. Jag behöver ingen annan för att bli hel. Däremot är den jag är i relationer med andra en del av den helhet som är jag.
Den nya bron över Årstabäcken fångade mitt öga och fångades på bild när vi tog en ”fånga dagsljus-promenad”.

Vad har du noterat denna vecka?