I år blir det julkalender på bloggen igen. Jag är så glad över ynnesten att få samskapa 2022 års julkalender med Helena Godotter Karlberg, utifrån vår gemensamma projektbaby ”En hel hand – metod och verktyg för helhetligt och helande handlande”. Varje dag delar vi våra tankar om någon av delarna i modellen, och ger dig dessutom ett litet luckpaket i form av en inbjudan till att göra – det kan vara en övning, att observera något eller en tanke att reflektera över.

Vem är då min medskapare? Helena arbetar främst med platsinnovation som handlar om att utveckla platser utifrån dess unika identitet och styrkor. Hon arbetar även med att utveckla ledare och företag via LTU Business, Luleå tekniska universitets affärsutvecklingsbolag. Hon har tidigare varit vd för Piteå Science Park och styrelseledamot i SISP, Swedish Incubators and Science parks. Nu är hon styrelseledamot i SVID, Stiftelsen Svensk Industridesign och ordförande i Svenska Designsällskapet.

Helena har en bakgrund som journalist och har arbetat med press, radio och tv under 15 år. Regelbundet föreläser hon om platsinnovation och platsattraktivitet. Helena är även en uppskattad och flitigt anlitad moderator. Tillsammans med Renata Chlumska, första svenska kvinnan på Mount Everest, driver hon Summitpodden, en podd om höga berg och djupa dalar där äventyr möter näringsliv. Helena driver även Latitude 66-podden som handlar om ledarskap och mentorskap med utgångspunkt i norra Sverige. Hon är uppvuxen i Helsingborg, har rötterna i Härjedalen och baslägret finns numera i Luleå. Tillsammans med mig, Sara Modig, har hon nyligen startat projektet ”En hel hand”. 

Idag berättar Helena om upprinnelsen och innehållet i projektet. Lite längre ner i inlägget bjuder Sara in dig till det första luckpaketet – att iaktta ditt andetag.

1 december  – En hel hand av Helena Godotter Karlberg

Vår relation, min och Saras, började för flera år sedan i ett litet kök, i Almedalen. Där hade engagerade politiker, journalister och lobbyister samlats för att dela åsikter, insikter och erfarenheter. Alla var i Almedalen på grund av vårt samhällsengagemang, som talare, opinionsbildare och moderatorer. Vi skrattade, dansade och lyssnade på musik för att slappna av efter många, långa intensiva dagar. Samtalen om miljö, jämställdhet, integration och digitalisering fortsatte studsa mellan väggarna, långt in på natten, i en symbios av dunkande toner. Nu flera år senare, kämpar vi idogt vidare för att få en bättre och mer hållbar och fantastisk planet och många, som befann sig i det lilla köket den där natten i Almedalen, finns på ledande positioner i vårt samhälle idag. Innovation och design var och är en gemensam nämnare, design som process med användaren i fokus.

Sara och jag har under åren funnits i varandras närhet, i parallella organisationer, med mer eller mindre tydliga kopplingar till varandra. Men vi inte arbetat tillsammans, förrän nu. Vi har varit nyfikna på varandras uppdrag och på varandra som människor, och när Sara la ut en annons på sociala medier att hon sökte personer att coacha, nappade jag direkt. Jag arbetar själv med att utveckla ledare, företag och platser såsom kommuner och regioner, och jag befann mig i en fas där jag behövde stöd och ett bollplank, dels för att dels kunna leda mig själv, dels för att leda andra.

Sara har jag alltid haft ett stort förtroende för, och att få möjligheten att bli coachad av henne, kändes både spännande och utmanande. Det jag fastnade för hos Sara var att hon arbetar med hela människan. För mig handlar allt om helhet och jag har alltid ett holistiskt perspektiv i allt jag gör.

Det första riktiga coachsamtalet blev en a-ha-upplevelse. Sara har förmågan att ställa frågor som leder till eftertänksamhet. Hon kunde dessutom hjälpa mig att samla mina idéer och tankar som for runt som ett virrvarr. Frågor varvades med meditationsövningar och ett kreativt brainstormande av idéer. Efteråt kände jag mig till freds och samtidigt upprymd. Dessutom en gnutta stolt att Sara ville lägga tid på mig! Coachsamtalen utvecklades snabbt till en mentor-adept-relation, där vi båda delade med oss av ärliga funderingar och tankar. Samtalen ledde vänskap och till samskapande. Nu ger vi varandra tid för att skapa och göra skillnad – tillsammans! 

”En hel hand” föddes en sen kväll över Teams, där jag satt i mitt kök utanför Luleå och Sara i sitt utanför Stockholm. ”En hel hand” är en metod i att leda sig själv och andra. Den utgår från hela människan och är en metod som består av fem delar som alla måste fungera och vara synkade med varandra för att vi ska må bra, som hela människor. De fem delarna är 

1. Den fysiska – handlar om att kroppen ska må bra, att det är viktigt att hålla igång, röra på sig, träna, bygga muskler, men också stretcha, slappna av, vila. Det handlar även om att äta bra och om att ta tillvara andningen som redskap för välmående.
2. Den mentala – handlar om hjärnan, om att den ska få stimulans, ny kunskap, nya intryck, insikter, men också vila. Idag får vi så mycket intryck hela tiden via massor med informationskanaler. Vi läser, ser på tv, film, lyssnar på radio, poddar, reser. Det förflyttar våra tankar framåt och bakåt och får oss att tänka, att utmana oss själva. Det är bra, men det är också viktigt att stänga av ibland, så att hjärnan får vila, återhämta sig t ex via meditation.
3. Den emotionella – handlar om hjärtat, att det känns bra i magen och i själen. De ger kraft och energi samt skapar harmoni och ork. Men också medkänsla och en förståelse för olika situationer och människor på ett djupare plan.
4. Den sociala – handlar om relationer och att vårda dem. Familj, vänner, medarbetare, kunder, invånare. Alla du har runt omkring dig.
5. Den existentiella  – handlar om det universella, att känna sig som en del i ett större sammanhang. Här kommer värderingar in, det andliga. Jag personligen är väldigt lyhörd på tecken i naturen. Alla svar finns där, det gäller bara att se dem.

Lucka 1 – med kroppen och andningen i fokus, av Sara Modig

Lucka nummer 1 har kroppen i fokus och något av det mest grundläggande i livet – andningen. Från ditt första till ditt sista andetag hinner du med sådär 500–600 miljoner stycken, om du lever i 80 år. Med tanke på den mängden andetag är det tur att andningen i huvudsak sköter sig själv. 

Hur du andas speglar hur du mår. Och vice versa – hur du andas påverkar hur du mår. Det har visa män och kvinnor vetat i tusentals år. Idag vittnar många som jobbar med andningsträning i någon form om en explosion av intresse för andning. 

Jag har tidigare skrivit om min relation till mitt andetag. Där berättade jag bland annat om hur jag för drygt ett år sedan hörde begreppet andningspedagog för första gången. Något klack till i mig då. Efter att ha frågat mitt stående orakel Google hade jag snart anmält mig till en utbildning till just andningspedagog, och i januari i år drog ”andningspedagogutbildningen (APU) med inriktning på livsenergi i terapeutiskt arbete” igång med mig som en av deltagarna.

Kursen har så här långt varit en fantastisk upptäcktsresa i kunskap om medvetenhet och emotionell intelligens, biografi och familjeförhållanden, livsenergi, prana och sexuell energi samt etik, empati och ansvar som andningspedagog. Det har också varit en inre upptäcktsresa, som gett mig en helt annan trygghet, lyhördhet och förankring i min kropp än vad jag tidigare haft. Kanske var det den tryggheten som gjorde att jag, utan minsta tvekan, svarade ja när jag fick frågan om jag höll kurser i andning i våras. Jag, som alltid känt tvekan och varit obekväm inför att marknadsföra och sälja min kompetens. Nu kändes det bara helt självklart, och till och med angeläget. 

För ett par veckor sedanvar det premiär för den första andningskursen i egen regi. Min fascination av andningen smittade tydligen, för på frågan om vad det bästa med kursen var har jag bland annat fått svaren

• Utöver övningarna, utbytet med övriga deltagare inklusive kursledaren. 
• Ditt engagemang och att upptäcka deltagarnas olika upplevelse av samma övning.
• Saras smittande entusiasm för andning
• Den fina stämningen i gruppen och ditt fantastiska ledarskap. Din energi gjorde att man kände sig välkommen, inkluderad och avslappnad.

På min hemsida hittar du information om kommande kurstillfällen.

Inbjudan till handling

Den första övningen deltagarna fick göra på andningskursen är i mitt tycke en av de viktigaste. För den låter dig få syn på, och en känsla av, din naturliga andning. Din andningsbaseline liksom. Den är också en utmärkt temperaturmätare, inte bara på din andning, utan också på ditt mående (”hur du andas speglar hur du mår” skrev jag ju ovan). Och det första luckpaketet till dig är en inbjudan att gå från andningsomedvetenhet till andningsmedvetenhet. 

• Där du befinner dig just nu, stanna upp och rikta din uppmärksamhet mot din andning. 
• Ta några andetag och följ luftens väg in i kroppen, ner i lungorna och ut igen. Vad noterar du om din andning?
• Sker den med näsan eller munnen? 
• Vilken frekvens har den? 
• Vilken del av andetaget är längst – ut- eller inandningen? 
• Finns någon paus mellan in- respektive utandning, mellan ut- respektive inandning eller följer de direkt på varandra? 
• Hur långt ner i kroppen rör den sig? Stannar den under nyckelbenen? Eller landar den i bröstkorgen, kanske till och med djupt ner i magen?
• Hur känns andetaget från insidan av din kropp? Från utsidan?

Att bli medveten om hur ”andningen andas dig” är första steget mot att bli mer hemmastadd i din kropp med andningens hjälp. Att bli mer närvarande och fokuserad i nuet. Det är också ett första steg mot att kunna ta hjälp av dina känslor istället för att stjälpas över ända av dem, tänka klart, fördjupa dina relationer och kontakten med din plats i universum, den del av livet som går bortom orden, tiden och rummet. 

Glad första kalenderlucka!