A, 11 år, messade mig idag. Hon vet var hon ska sätta in stöten, efter flera incidenter med rester av någon av döttrarnas hår i handfatet och glipor i luggar och nackar (de brås på mig…).

Några andra skämt från denna den 1 april 2016 är

• Svenska Kyrkans ”beslut” att göra påsken till fast istället för rörlig helgdag. Talespersonen Anna N Dag berättade bland annat att ”vi funderar på att flytta pingsten till augusti då vi ser att allt fler par vill gifta sig på sensommaren”. De är vänliga nog att informera den som vill planera in påskledigheten redan nu att påskdagen infaller om exakt ett år – den 1 april.
• Skansens nya skvaderhägn i syfte att bidra till den biologiska mångfalden.

• Våra yttre polisbefäl på Söder håller stilen. Fast för att riktigt smälta in bland befolkningen borde de satsat på lådcyklar istället – då kan de till och med få plats för en anhållen.
• Lilla Aktuellts underbara nyhet om att EU vill begränsa vuxnas skärmtid. Aouch, vad jag känner mig träffad!

Bäst av alla var H&Ms eller vem det nu var som stod bakom skämtet om den nya Mark Zuckerberg-inspirerade kollektionen MarkforHM med 7 gråa tishor och ett par blåjeans i ett paket. Så genomarbetat, så snyggt!

Och apropå aprilskämt och de skratt de förhoppningsvis genererar – jag skrev ju för ett par veckor sedan om Brené Browns tionde livsråd för ett helhjärtat liv: ”Värna om skrattet, sången och dansen – frigör dig från behovet att verka cool och ha koll”.

Det finns rätt mycket belägg för att skratt främjar såväl fysisk som psykisk hälsa – kolla in infografiken längst ner i det här inlägget bland annat!

För mig blev sambandet mellan glädje och den psykiska delen av min hälsa oerhört påtagligt under den period för tio år sedan då jag drabbades av utmattningssyndrom. Jag minns så väl den starka, återkommande tanken och upplevelsen av att ”Jag kommer nog aldrig mer att kunna känna glädje”.

Därför är jag så tacksam idag för att jag skrattar ofta och hjärtligt. Det är ett starkt hälsotecken för mig, och det gör mig trygg i vissheten om att utmattning och utbrändhet är långt bort, även i stunder då tröttheten är stark.

Tack vare mina fantastiska barn och min kära livskamrat A, som alla har förmågan att formulera sig slagkraftigt och en förkärlek för roliga filmklipp på nätet, bjuds jag på rikliga tillfällen till skratt här hemma. Och visst är det något extra läkande och gott med skratt som uppstår i samtal med en eller flera andra människor.

Men jag upplever att det kan vara nästan lika bra medicin att skratta av andra anledningar. Jag har till exempel många kära FB-vänner, vars poster ger mig goda anledningar att dra på smilbanden. Idag dök den här videon med ett magiskt sound check upp i flödet till exempel.

Och i bokhyllan står böcker av författare som Arto Paasilinna och Douglas Adams (1. Jag har en förkärlek för det surrealistiska. 2. Ok, min skönlitterära konsumtion är inte jätteuppdaterad – jag älskar faktaböcker faktiskt). Vart vår Stilblommor och grodor tagit vägen vet jag inte, men den bjöd under många år på hysteriska fnissattacker i soffhörnet.

Vårt Netflixkonto är en ständig källa till skratt – jag är en zucker (så stavas det väl nuförtiden) för (romantiska) komedier, liksom för Dreamworks skapelser för hela familjen. Tack vare 13-åringen har jag upptäck Modern Family, som bjuder på befriande skratt och skruvad igenkänning på många nivåer.

Youtube är en guldgruva – Saturday Night Lives kanal geoblockar visserligen de senaste avsnitten, men vad gör det när det finns en veritabel guldgruva att ösa ur. En ny favorit är Carpool Karaoke med talkshowvärden James Corden, som med en fantastisk röst och en passagerarplats att fylla plockar upp artister för en kvarts superb underhållning.

Den här uppräkningen är en snabb ”top-of-my-head-lista”. Inser att jag kan återkomma med fler skrattanledningar i framtida inlägg. Tills dess vill jag givetvis ha dina bästa tips på vad som lockar fram ett skratt!

dag 12 i #nuskatrötthetenbort

Åh, jag har hittat ett par supersköna och rätt ok snygga promenadskor som jag vill köpa. Då blir det ännu skönare att promenera. (Hm, att jag är medelålders påminns jag om av genom a) att jag skriver sköna före snygga, b) ”promenadskor”. Gissar att den moderna termen är ”sneakers”.)

Även om veckan har bjudit på två huvudvärksdagar så känner jag ändå en skillnad i grundton vad gäller tröttheten. Promenader och träning gör sitt till, liksom ljuset som återvänder. Att jag återuppstår på våren blir allt tydligare för mig för varje år som går. Visst slår paltkoman till på eftermiddagarna, och soffan är oerhört lockande på kvällarna. Men som sagt var, grundtonen är ändå ett kvitto på att jag är på väg ut ur idet. En 6-6,5 skulle jag nog säga, av min tiogradiga skala.

Image compliments of Master of Science in Nursing Degrees