Backspegel i tacksamhet och förundran 39, 40, 41

Under 2018 vill jag stanna upp regelbundet och reflektera över veckan som gått genom linser av tacksamhet och förundran. När jag ser tillbaka på de tre senaste veckorna tänker jag bland annat på…

… tillfredsställelsen över att ha fullföljt en träningsutmaning i form av ICA-klassikern.

… sånglektion i par med 15-åringen för fantastiska Rebecka Andreasson. Himla kul mor-och-barnaktivitetet till stor glädje och nytta för oss båda. Och upplevelsen av vad som som frisätts i kroppen i form av både klang och känsla när små, små spänningar släpper. Wow!

… stunder av mysande och kelande med Busan. Jag har visserligen bestämt mig för att hon måste få ett annat hem på kortare eller längre sikt, eftersom jag starkt känner att lägenheten är för liten för mig, tre barn och en katt. Men i väntan på att omplaceringen löser sig njuter jag tillsammans med henne.

… egenbryggd, drickbar äppelcider.

… hembakta kanelbullar! Både av 14-åringen och av älsklingen. Det är lyx det!

… långa lässtunder. Älskar det.

… flera riktiga hallelujah moments på jobbet, när jag känner att jag kan bidra till teamets, företagets och kundens framsteg, och samtidigt lär mig massor. Yay!

… framsteg på hemmafixarfronten. Med älsklingens hjälp har barnen som delar rum nu fått lite mer privacy i form av rullgardiner vid sina loftsängar. Fler tavlor har kommit upp och en ny skohylla som är i mer lagom format pryder nu sin plats i hallen. Och så har ett av mina allra första köp till lägenheten från förra året kommit på plats, en taklampa i vardagsrummet.

… höstmarknad på Skansen med sista ringleksbarnsuppvisningen för 15-åringen. I sällskap av hela fina Big Pack (dvs alla fyra barnen).

… att fylla en påse med härliga rotfrukter på sagda höstmarknad och sedan laga till dem i ugn. Med bara smör, salt och svartpeppar på.

… skivinspelningen med Ars Longa. Medveten närvaro i toner. Och gott om tillfällen att träna nyförvärvade insikterna från sånglektionen.

… inhoppet som körledare för Vox Nova i Norrmalmskyrkan. Åh, så roligt att få skapa musik som körledare igen! Den rollen kommer alltid ha en speciell plats i mitt hjärta. Och skoj att träffa gamla vänner och bekanta.

… ett par AWn med kära väninnor. Samtal om smått och stort i självklar gemenskap.

… återbesök på bästa extended vardagsrummet Gaston. Oslagbart mysigt och gott!

… otroligt intressant föreläsning av professorn i idrottens ledarskap och fd tennistränaren och Davis Cup-kaptenen Carl-Axel Hageskog om Värdebaserat ledarskap vid CELEDs ledarskapsdag i Jönköping. Underhållande, koncist och tänkvärt.

… tv-upplevelsen Världens sämsta indier med David Batra – underhållande, bildande och berörande. Och starstruck av svt-korrespondenten Malin Mendel! Upplevelsen förhöjdes över att jag och älsklingen avverkade alla programmen tillsammans. Mysigt.

… för att vara en som tittar väldigt lite på tv, inklusive streamat, förundras jag över hur jag under dessa tre veckor både klämt Batra med Mendel OCH brittiska The Split. Jag blev bergtagen av den sistnämnda serien, med sitt självlysande skådespeleri och för mig relevanta tema, och väntar nu ivrigt på att nästa säsong ska komma. Tack för tips, Sofia!

… den själsliga reningen i, eller kanske främst efter, ett besök på återvinningscentralen.

… hösten. Den gyllene. Den som ger incitament till att tända ljus, svepa in sig i ett täcke, dricka fylligt rött vin eller kryddigt te, göra långkok, frossa i rotfrukter och ta låååånga varma skumbad. Tagga ner och bädda in liksom. Tränar inför november, Höstmånaden med stort H.

Hur har du tagit emot hösten? 

Backspegel i tacksamhet och förundran 28 och 29

Under 2018 vill jag stanna upp regelbundet och reflektera över veckan som gått genom linser av tacksamhet och förundran. När jag ser tillbaka på årets två första semesterveckor tänker jag bland annat på…

… kvalitetstid med barnen. I hög utsträckning sån där kvalitetstid då var och en håller på på sitt håll med sitt, men man ändå känner att man är tillsammans.

… kvällen med blomsterutdelaren C på Skansens allsång. Att få uppleva superproffset och kärnkraftverket, tillika studiomannen, Pernilla Isedal är, är ren lycka!

… den spontana porträttfotosessionen med C  i släpljuset efter allsången

… tid att läsa.

… solbrunhet. För en gångs skull inte solbränna.

… utflykten med barnen till barndomens hemort Sandviken och paradiset Högbo bruk.

… besöket på The Church, där jag spelat många gånger och varit God Kamrat en termin. Ja, när det var Baptistkyrkan i Sandviken då förstås. Nu är en av stans vackraste byggnader renoverad och omvandlad till ett ställe där man kan få både bröd, fiskar (och kött) och spiritus. Fast i lekamlig variant. Barnen och jag utmanade bartendern på alkoholfria drinkar som han fixade med den äran. Trevlig pratstund med en av ägarna blev det också.

… glädjen över att uppleva att barnen är lika förälskade i Högbo som jag var som barn och fortfarande är.

… skratten under den underbara föreställningen Ta det med en klackspark! (Mina bilder från föreställningen finns här.) Ännu ett sommarlustspel av superkompetenta duon i JV Musik & Teater. I höst sätter de upp en nyskriven musikal om Sandviks grundare Konsul Göransson – är du intresserad av industrihistoria (och givetvis bra musik och skådespel) anbefalles en tripp till Sandviken i oktober!

… den sköna känslan av att köra stooor bil (minibuss).

… härliga dagar i Ångermanland hos syster, svåger och mor med älsklingen och vårt Big Pack, som vanligtvis utgörs av våra sammanlagt fyra barn och som för en vecka dessutom var förstärkt med en katt. Bad, fiske, loppis, utflykter, god mat, vila, läsning, fotograferande och umgänge fyllde dagarna.

… kaffe på bryggan med älsklingen innan resten av huset vaknat.

… att träffa min far en stund.

… lyckan i att ha världens bästa granne i M. Det tycker både jag och Busan, som blev mycket väl omhändertagen medan vi andra roade oss i Norrland.

… spontanlångbrunch med kära väninnan P.

Vad har du varit tacksam och/eller förundrad över de senaste veckorna?

Backspegel i tacksamhet och förundran 22

Under 2018 vill jag stanna upp regelbundet och reflektera över veckan som gått genom linser av tacksamhet och förundran. När jag ser tillbaka på årets tjugoförsta vecka tänker jag bland annat på…

… doften av regndroppar mot varm asfalt och törstande jord.

… stunder av lycka i sällskap med barnen. Många guldkorn till samtal att gömma i mitt hjärta.

… störstabarnet C:s delikata smörrebröd på altanen med gäst i form av goa grannen M (på C:s initiativ dessutom).

IMG_4342

… myset med minstabarnet J framför nyupptäckta serien Kosmos – en resa genom tid och rum på Netflix. Vi är trollbundna båda två.

… att få gå igenom ett tvåstämmigt arr som mellanbarnet M och hennes kompis gjort, och komma med något litet tips, men framförallt njuta och imponeras av kreativitet och kompetens.

… att få hänga med hela ”big pack” som min älskling kallade storfamiljen häromdagen. Hans fina A och mina tre är en riktig lyckoklöver. Dessutom är det ju ljuvligt att få vara med Honom.

… luncher och AW med kära vänner som också varit eller är kollegor till mig. Känner mig rik som haft turen att ha ett yrkesliv där jag fått möta – och alltjämt möter – fantastiska människor att dela inte bara jobbets vedermödor och glädjeämnen med.

… timmarna i stillhet och tystnad på retreat under takåsarna.

… Skansenbesök med C för fika och ringleksbarnens uppvisning. Inte mycket folk, desto mer natur och vacker miljö. Och värme förstås!

… mer än en vecka med grön smoothie till frukost. Ger grym energiboost och skön magkänsla hela dagen, Ett test som jag gärna vill hålla i och hålla ut med!

… utrymme för återhämtning på jobbet efter den roliga men intensiva maj.

… aha-upplevelsen av att lägga bort gnagande tankar som väcks till liv av orättvisa ord och frustrerande processer. Både överhuvudtaget och mycket snabbare än tidigare. Med mycket större välmående och kraft att möta inte minst mina barns behov som resultat.

IMG_4370

Vad har du glatts åt under veckan som gått?