Ny måne – ny intention

Igår var det nymåne igen och dags att sätta en ny intention för den nya måncykeln, den fjärde för året.

Den nya intentionen började pocka på redan för några dagar sedan, under inflytande av vårsol, fågelsång, altanhäng och vårblommor. Det är uteliv som ska levas och utforskas de kommande 27 dagarna.

IMG_3384

Mycket passande, nu när Spanienvärme väntas till våra trakter. Passande också när två säckar trädgårdsjord står och väntar på att fylla ut och ge ny näring åt mitt pyttelilla gerillaland nedanför balkongen. När den nyinköpta sekatören nästan studsar av otålighet att få ge sig på kaprifol och buske av okänd sort som ska ansas hårt. När svartvinbärsbusken, koriandern och myntan väntar på att grävas ner i det nyfixade landet.

Andra saker jag drömmer om att göra ocb uppleva i utelivet denna förvår är att kula utomhus, promenera, att cykla och att utforska vilda örter för att fylla frys och smaklökslusten med. Helena är en inspiratör i detta, och snart ska jag gå på nässel- och kirskålsjakt efter hennes modell.

Stillhet, Att säga nej för att skapa rymd och Det sakraliserade, överlåtna livet har stått i fokus under tidigare måncykler detta år. Kan lugnt säga att praktiken med att sätta en intention och låta den växa och utvecklas i måntakt har varit av godo för mig så här långt, och gett bränsle till mitt årsord Hälsoglädje. Är ganska så säker på att så blir fallet med Uteliv också. Bara tänk på allt D-vitamin som kroppens depåer hungrar efter att få fylla på!

PS. Vaddå måncykel tänker du kanske. Jo, inspirerad av kära vännen Tess vill jag ta hjälp av en av de cykliska perioder som finns i världen, måncykeln, för att lägga lite extra vikt vid någon aspekt av livet som jag vill jobba lite extra med. Om du jämför med fysisk träning, så väljer du kanske att avsätta en vecka eller månad eller termin åt att nöta in, fokusera på en viss rörelse eller moment i rörelsen. Same, same but different!

 

Nymånens skära

Denna den tredje måncykeln detta år. Den tillägnas ett sakraliserat, överlåtet liv.

Det är begrepp som är hämtade från den kristna traditionen. Och jag tar med mig de begreppen från den traditionen där jag vuxit upp, till den plats i livet där jag befinner mig nu. En plats där konfessionsgränserna inte är relevanta. Där gud inte är en person med drag av en aldrig så kärleksfull förälder, utan den allt genomsyrande energi som skapar, river ner och skapar nytt igen. Den kärlek som vi människor bär varandra och oss själva genom dödskuggornas dal med. Den fulla närvaron i tiden, i rummet, i relationen i samtidigt samband med dåtid och framtid, här och vid universums gräns.

Begreppet sakraliserad livstil hörde jag i höstas. Inför denna nymåne har det krupit fram i medvetandet igen. Igår kväll fick det sällskap av begreppet överlåtelse, som fanns med i Desmond och Mpho Tutus bok Om godhet.

Vad det innebär för mig vill jag alltså utforska de kommande 28 dagarna. Ett vet jag redan, och det är att det handlar om att lyssna och se. Inåt och utåt. Utan att döma och etikettera.

Jag är så nyfiken på vad jag kommer att höra och se!

Jag leker doktor

Journalanteckningar från besök 15 februari 2018

Symtom: Patienten berättar om en Alice i kaninhålet-känsla av handlöst fall varvat med drunkningskänsla, som om översköljd av oförutsägbara och okontrollerbara vågor. Nattliga grubblerier på hur allt ska gå ihop.

Diagnos: en kombination av FOMO (fear of missing out) och stark relationsorientering med fokus på vad motpart och sammanhang förväntar sig (eller vad hon tolkar som att de förväntar sig).

Behandling: eftersom patienten har god sjukdomsinsikt när hon är klartänkt och utsövd förskrivs hon

  • för det första att fylla tiden efter 21.00 på dagarna med annat än uppkopplade medier. Detta då den oändliga mängd av information och intryck som internet erbjuder utövar en allt för stark dragningskraft på patienten för att den erforderliga avslappning som kroppen och hjärnan behöver för sin återhämtning ska erhållas.
  • för det andra att fortsätta träna på att tidsätta och planera in arbetsinsatser och aktiviteter för att skapa sig en överblick och därmed sammanhängande upplevelse av kontroll, inklusive grund för att hantera förfrågningar och egna önskemål om ev. tillkommande aktiviteter. Men framförallt för att patienten ska veta när gränsen för tillräckligt bra är nådd, och tendensen till överarbete därmed hållas stången.
  • för det tredje att reda ut föreställningar om förväntningar med motparter, för att på det sättet kalibrera och framförallt undanröja orimliga tolkningar.
  • för det fjärde att säga NEJ. Nej till att ta ut kris och katastrof i förväg, nej till impulsen att multitaska, nej till tankar och saker som inte gagnar hennes långsiktigt sunda relationer med sig själv, andra eller jorden, nej till impulsen att fortsätta utforska varje ny fråga, varje ny tanketråd som dyker upp – och nej till påståendet att hon ”borde kunna det där också” innan hennes kunskap, innan hon själv, är värd att tas på allvar.

Återbesök: nästa nymåne.

…………………….

Tänk så det kan bli. Det som skulle bli ett inlägg om min intention för denna måncykel, ”att säga nej för att skapa rymd”, blev till journalanteckningar från mitt vårdbesök hos mig själv.

Den nattliga oron har tack och lov bara visat sig en enda natt. Men vid det här laget känner jag igen symtomet och vet hur långt ner i avgrunden det kan leda om den lämnas obehandlad.

Malströmmen av borden och måsten har jag blivit bättre på att se och undvika med åren. Men med jämna mellanrum överraskar den mig alltjämt och och simträningen för att hantera den kommer att behöva fortgå länge till.

Även om jag är en vän av att säga ja istället för nej och av att lägga till istället för att förbjuda, så har jag kommit till slutsatsen att jag faktiskt behöver träna på just NEJ. Framför allt till mig själv och de tankar och beteenden som inte gagnar mig (tack Helena för den formuleringen). Min hypotes är att när jag väl utraderat rädslan för att säga NEJ till mig själv och rädslan för vad jag eventuellt går miste om genom att säga detta NEJ kommer jag att få syn på vad jag har och vad jag får istället. Just genom att säga NEJ. Det kommer i nästa steg att ge mig mod och incitament för att bli bättre på att säga nej även i relationer med andra, när så relevant.

Det verkar vara så i mitt liv – kanske egentligen i allas våra liv. Att det jag vill få ordning på i relationerna med andra, det behöver jag först få ordning på i relationen till mig själv. Vad tror du? 

Foto: Genesis12~enwiki at English Wikipedia [CC BY-SA 2.5 ], via Wikimedia Commons

Stillhet

Min intention för 2018 års första måncykel är stillhet. (Vaddå måncykel tänker du kanske. Jo, inspirerad av kära vännen Tess vill jag ta hjälp av en av de cykliska perioder som finns i världen, måncykeln, för att lägga lite extra vikt vid någon aspekt av livet som jag vill jobba lite extra med. Om du jämför med fysisk träning, så väljer du kanske att avsätta en vecka eller månad eller termin åt att nöta in, fokusera på en viss rörelse eller moment i rörelsen. Same, same but different!).

Stillhet i tanken. Stillhet i ambitionen. När jag nu återfunnit balans, glädje och hoppfullhet i livet känner jag ett välbekant driv att fylla på, sätta nya mål och rusa framåt, entusiastisk och fylld av energin som jag känner. Den erfarenhet som åren börjar ge mig säger mig dock att jag behöver ha lite koll på framåtrörelsen för att inte köra i diket igen.

Så stillhet it is. Stillhet genom meditation. Stillhet genom att stanna upp då och då under dagarna och bara stämma av andningen. Stillhet genom att soffsofta med älsklingen. Stillhet genom att ta in de små detaljerna i livet, som saftigheten i en apelsin. Stillhet genom att fylla öronen med naturljud och toner som stannar tiden – som här i en inspelning från Stångtjärn med kulning och hornlåtar.

Söndagssummering vecka 4 2017

I mina söndagsinlägg vill jag fånga upp några av veckans ”glows”, det vill säga framgångar/ guldstunder/ tacksamhetstankar, som passerat och sätta ned foten för ett ”grow” – ett område som jag vill rätta till/ utveckla/vara extra uppmärksam på – inför den kommande veckan.

Veckans glows

Tulpaner. Tulpaner. Tulpaner!

img_0385Tradjazzmusiken som läckte ut från restaurangen på Södra station – spelglädje!

Filmkvällarna med barnen. Gemensam inlevelse som gör sig bättre i soffan än i biosalongen.

Fyriskakan som jag och 9-åringen bakade tillsammans.

img_0382Känslan av hårt jobb som resulterade i stark leverans.

Ny energi och livslust, mindre smärta, dels tack vare min underbara kiropraktor Therese som jobbar med metoden Network Spinal Care, dels tack vare min intention för den kommande måncykeln (se nedan under veckans ord).

Modet att söka mig nya vägar till välmående.

img_0386Glädjen i att få kompa en körsyster i ett nummer till en internationell kulturfestival kommande helg, liksom i att lägga stämmor när barnen sjunger sig igenom pop- och rockhistorien. Märker hur varje sätt som musiken återerövrar plats i mitt liv på är ett steg i välmåendets, glädjens, innerlighetens och den medvetna närvarons riktning för mig.

Äldsta barnets eufori efter konserten med Green Day, som hon upplevde i sällskap m min körsyster Ulrika med son.

Den magiska konserten med Uppsala kammarsolister och Love Derwinger som körsyster Gunilla drog med mig på. Debussy och Franck (se Veckans låt nedan) stod på repertoaren – klanger, klanger, klanger… Musik som tar mig bortom orden, bortom förnuftet.

Veckans grow

Att vara här och nu, och inte ta ut nästa energidipp eller nästa brustna förhoppning eller ambition i förväg.

img_0384Veckans ord

Sensualitet. Det är min intention för den måncykel som tog sin början med nymåne igår. Och ja, sensualitet handlar om mycket mer än sex (även om det också är en viktig del av det goda livet, som den här bloggen ju någonstans handlar om). Den innebörd det framförallt har för mig i nuläget är att jag vill ge mina sinnen mer uppmärksamhet. Om att njuta av doften och känslan av en ljuvlig duschkräm (har fått några fina i present av snälla vänner (och mig själv) ). Att långsamt ta in doft och smak hos ett gott vin. Att stanna upp, lyssna och låta koltrasten sjunga sig hes för mig. Att känna vårvintersolens trevande värme mot huden. Att vila ögonen, länge, länge, på tulpanbuketterna i butiken och på bordet.

Sensualitet – en hjälp att vara här och nu, och att ta vara på den rikedom av sinnliga upplevelser som finns runtomkring mig.

Veckans låt

Eller snarare veckans musikstycke, är första satsen ur César Francks pianokvintett i f-moll.

Vilka glows, grows, ord och låtar har präglat din vecka? 

img_0383