Återblick #25

Under 2019 vill jag regelbundet stanna upp, göra och dela en kort återblick på veckan som gått. Det är för mig ett sätt att leva ett medvetet, reflekterat liv. Jag vill till exempel uppmärksamma saker som jag är tacksam över, men också notera något jag lärt mig eller tränat på, liksom vad har jag läst, tittat eller lyssnat på. Årets tjugofemte vecka…

… har jag varit tacksam över

  • känslan av ett väl utfört arbete.
  • en härlig midsommarfest i nya och gamla bekantskapers sällskap.
  • smaken av lingon- och rosépepparsill och kall öl.
  • att få somna och vakna bredvid en annan människa i närhet och lust.
  • att få njuta av sol, ljumma sommarvindar, god mat och dryck på utelokaler (i dubbel bemärkelse) i kärt sällskap.
  • strosande i en av världens vackraste städer.
  • telefonsamtalen med min själabror om livets mörker och ljus.

… har jag upplevt

  • hur min förmåga att skapa befriande rum av kärlek och närvaro växer sig djup och stark.
  • hur mitt tidigare så goda detaljminne är under transformation till något annat. Förhoppningsvis ett minne för helheter och stora drag, och inte bara ett icke-minne…
  • att min ökade acceptans och självuppskattning av min kropp gör att jag för första gången på några år på allvar vågar kläder som är både kvinnliga och sköna i sommarvärmen.
  • njutningen av att promenera barfota på solvarm asfalt och i gräset.
  • den bubblande livsglädjen i dancewalken hem efter härliga timmar i kärt sällskap.

… har jag lyssnat på

  • Maritza Horn och Myntas ljuvliga tolkningar av Nils Ferlins poesi från albumet Bara för längtan.
  • Dag Vags Du får aldrig nog. Hehe. Ligger nog nåt i det.
  • Danny Saucedo i Snacket på stan. En riktig gladpopslåt som dök upp på Spotifylistan Midsommarfest – utan den listan hade jag missat denna succé från Så mycket bättre 2016.

… har jag fortsatt att läsa This Human av Melis Senova. En bok att läsa, reflektera, öva, reflektera utifrån.

Vad tar du med dig från veckan som gått?

Backspegel i tacksamhet och förundran 25

Under 2018 vill jag stanna upp regelbundet och reflektera över veckan som gått genom linser av tacksamhet och förundran. När jag ser tillbaka på årets tjugofemte vecka tänker jag bland annat på…

… den barnsliga (i positiv bemärkelse) förtjusningen jag känner över att återerövra cykeln som transportmedel.

… mönster som framträder i analysen av två workshopar.

… härligt umgänge med goda grannar i kvällssolens sken.

… hur kul det är att baka eget bröd.

… hur gott brödet kan bli trots att jag struntade i varenda riktlinje för jästider. Eller, tack vare kanske?

… att än en gång få uppleva föreställningen En midsommarfest från förr med C i Skansens sång- och danslek och Skansens folkdanslag. Och deras grymma musiker!

… mina nya tomatplantor som jag fått av älsklingen – de blev bara lite medfarna av blåsten och regnet i veckan, men är ändå starka nog att så småningom bära små söta vinbärstomater. De fullbordar min vackra odlingslåda från Hemmasnickrat.

… midsommarfirande med fokus på samvaro i lugn och ro med älsklingen och hans dotter. Och på god mat!

… att jag kom tvåa i vårt Chicagospel. Riktigt många bra händer hade jag, och strategisk var jag! Att sedan turen inte helt var på min sida… tja, det bjuder jag på.

… veckans avsnitt av Myter & mysterier. Personligt, modigt och mycket att fundera vidare på.

… viktiga insikter i coachingsamtal.  Steg för steg erövrar jag tolkningsföreträdet för mig och mitt liv.

En midsommarnattssanndröm

Att lägga blommor under kudden för att drömma om min käre tedde sig för mig som en ganska överflödig ritual igår, midsommarafton 2018. Däremot plockade jag med nöje ett fång med kamerans hjälp.

Och se, min dröm blev sann! Jag fick somna igår och vakna idag bredvid min älskling, vila i hans famn, låta min hud möta hans hud.

För ett år sedan i torsdags, den 21 juni, träffades vi första gången. Lite nervösa (i smyg) och nyfikna tror jag vi var båda två.

Nyfikenheten på varandra lever kvar. Den gror och puttrar dessutom kring vad vi är och kan bli som par och som individer  i vår relation. Nervositeten – ja, den har bytts ut mot en lugn trygghet som grundton.

Utan att jäkta fram tar vi en dag i taget, med önskan och intention om många år tillsammans, på vårt sätt, i vår tid. Vårt första år har gett mersmak och hunger på mer!

Foto: Cecilia Modig

Söndagssummering v. 25 2016

I mina söndagsinlägg vill jag fånga upp några av veckans ”glows”, det vill säga framgångar/ guldstunder/ tacksamhetstankar, som passerat och sätta ned foten för några ”grows” – områden som jag vill rätta till/ utveckla – inför den kommande veckan.

Veckans glows

Var smärtfri när jag gick från naprapaten i måndags!

Flera bra jobbmöten med givande samtal och en lyckad workshop.

13466262_10154302474508675_3153148965759038633_n
Årets rookie i Stockholm City Voices – yours truly! Foto: Ulrika Kreivi 

Körfesten med många goda samtal och utnämningen till årets rookie!

Midsommarafton i Hässelby med goda vänner till hela familjen och promenad i natursköna Riddersvik .

Börjat på kul men svår multitrackidé.

Högsommarvärme och glada barn på Gröna Lund.

Ännu en digital helgvila.

Läst vidare i Becoming Wise, och funderat kring orden om skönhet, kreativitet och destruktivitet som grund för moral och religion.

Avnjutit nya avsnittet i Myter och mysterier om magi och fått tusen nya tankar…

Veckans grows

Har dumpit ner i mackträsket igen… Eller, egentligen är det ostträsket, för när jag inte har ost hemma äter jag glatt något annat till frukost. Kravla mig upp, människa!

Vänta, vila och håll tystnaden i relationer, samtal och facilitering…

Glad midsommar!

Så har vi firat den svenskaste av högtider, midsommar. Vi har glädjen sedan några år att fira i sällskap med kära vänner sedan Hässelbytiden. Ljuvlig laxtårta, lyxig löjrom och räkor, smaskig sill, goda ostar och en helt underbar Kristianopelstårta till efterrätt slank, inte som prästens lilla kråka hit och dit, utan rätt ner i magen efter en läskande fördrink på fläder- och rabarbersaft spetsat med bubbel och lite vodka (fruktsoda till barnen).

Vi utkämpade en jämn femkamp på gräsmattan, fyra döttrar mot två mammor med varsin son. Jag tror att mamma/son-laget faktiskt tog hem vinsten…

Eftersom årets midsommarväder var lite trevligare än förra årets 12 grader och regn tog vi oss sedan ner till Tempeludden vid Riddersvik för att betitta (och några även delta i) ringlekarna runt midsommarstången.

Midsommar triggar mig att reflektera över det där med riter och ritualer igen. En markering av att tiden går, ett firande av ett ögonblick i åren som vi lägger bakom oss och erövrar framåt. Ett bra tillfälle att vara tacksam på – tacksam för vänskapen, för naturen, för upplevelsen av god mat och dryck. Tacksam för doften av de fantastiska sommarblommorna – rosor och schersmin inte minst. Tacksam för att vi fortsätter firandet i morgon med det numera också traditionsenliga Grönan-besöket.

En liten midsommarbukett har jag plockat åt mig och er. Varför nöja sig med sju blommor när man kan fånga, tja, säg elva, på bild? Och så lite Hugo Alfvén till det (reklamen gör att upphovsrättsinnehavaren får betalt för att jag använder materialet). Glad midsommar!