Ett väl utfört arbete…

 ger en inre tillfredsställelse och är den grund på vilket samhället vilar.

Utsikt från ett tågfönster i väntan på avgång. En välbekant vy.

En vän citerade Karl Bertil Jonsson alias Tage Danielsson häromdagen på FB. Och jag kommer att tänka på citatet nu när jag sitter på tåget hem från Linköping, där jag tillbringat mina arbetsdagar i veckan.

Den inre tillfredsställelsen är tungt påtaglig. Liksom utmattningen efter två intensiva workshopdagar tisdag och onsdag samt tre högengagerande möten idag.

Jag hade glädjen att få leverera workshopen tillsammans med min workshop-parhäst Malin. Hon är en klippa och en fröjd att jobba med. Strukturerad, med omsorg om detaljer, stabil, professionell, generös. Vi kompletterar varandra så bra (även om jag önskar att hon inte skulle behöva kompensera mig så fullt ut vad gäller struktur och detaljöga).

När jag vaknade imorse fick jag i blixtbelysning syn på hur komplett upplägg vi fått till. Ett pussel av mängder av olika metoder som vi utbildat och tränat oss i att använda, som vi lånat in från andra sammanhang och tweakat till för att svara mot behoven i just detta sammanhang. Metoder som sattes ihop för att stötta deltagarna i att gå från insikter om människors behov till utkast till visioner och roadmaps för hur förutsättningarna på systemnivå ska ställas för att behoven ska kunna mötas.

Att låta händerna berätta om hur jag känner mig inför dagens övningar kan ge märkliga resultat. Jag kände mig utsmetad, med en fast kärna och ganska glad inför den workshop som den här överkörda ugglan skapades vid.

Ett upplägg som utmanade deltagarna att ta tillvara alla resurser som vi människor har för att uppleva, förstå och forma världen: tanken och analysen, känslan och intuitionen, sinnena och upplevelsen.

Ett upplägg som gjorde att trötta, men lyckliga och glada deltagare lämnade oss igår med ord av tacksamhet och entusiasm över dagarna. Med en känsla av att vara något viktigt på spåren.

Ett upplägg som gör att jag kan ta tillvara hela spännvidden i mitt driv och min kompetens kring förändringsprocesser och samhällsutveckling: från övergripande samhällstrukturer och systemperspektiv till den enskilda individen med sina behov, rädslor och drömmar.

Låter mig bada i känslorna av tacksamhet, lugn och kompetens som tillbakablicken på veckans arbetsinsats ger. Tänker att det här får bli ett inlägg att gå tillbaka till de veckor som inte riktigt bärs av samma medvind.

Alltför ofta genom åren har jag istället badat i min känsla av otillräcklighet, av ”när kommer de att upptäcka att jag är en fake”, av stressen inför att riskera göra fel. Det här är definitivt ett skönare bad.

Ger du dig tillfälle ibland att stanna upp i känslan av ditt väl utförda arbete?

I sinnlighetens tid

Våren, i synnerhet maj, är nog en av mina absoluta favorittider på året. (En annan är numera november. Bra kontrast till maj för övrigt.)

Att försöka hänga med i knoppning och blomning är stört omöjligt. Det är som om en extrados av liv skjuts in i mina ådror. Allt växer och blommar försvinnande snabbt, allt jublar i glädje över att livet och ljuset än en gång övervinner mörket.

Alla sinnen vidöppna. Matas som hungriga fågelungar.

Solen som värmer huden.

Luften, vinden som smeker sin lätta hand över min kind.

Dofterna av hägg, syrén, spirea som gör mig hög.

Åkersenapens gula fyrverkerier mot den grå graniten med fond av gröna tallar och blå himmel som väntar som belöning när jag och cykeln besegrat backen upp till Årstabron.

Fåglarnas yra visa som livets fullhet prisa.

Den nyplockade Kvickrotens gröna fräschör på tungan. Direkt ur naturskafferiet.

Nya närheter och nakna njutningar som fyllt min maj. Jag gör som blommorna, bina, fåglarna och luften: bejakar, utforskar, lever sinnligheten, lusten, leken.

Vilka minnen bär dina sinnen med sig från maj 2019?

Gräslöken blommar redan i mitt land

Söndagssummering vecka 5 2017

I mina söndagsinlägg (som denna gång blev ett måndagsinlägg) vill jag fånga upp några av veckans ”glows”, det vill säga framgångar/ guldstunder/ tacksamhetstankar, som passerat och sätta ned foten för ett ”grow” – ett område som jag vill rätta till/ utveckla/vara extra uppmärksam på – inför den kommande veckan.

Veckans glows

Spontanitet.

Ett missförstånd som fick oväntat positiva konsekvenser.

Mötena med människor, både nya och gamla vänner och bekantskaper.

Samtalen, inte minst de hudlösa i sårbarhet.

Varma duschar med härligt doftande duschkrämer.

Musiken. I hörlurarna, på söndagens Sthlm Vocal Club och på körrepet i den härliga aktustiken i Råsunda kyrka tillsammans med Zero8 inför vår Valentinekonsert 12 februari.

Viktiga insikter, som, även om de gör outhärdligt ont i stunden, lägger en grund för att jag ska kunna vara mer varsam med mig själv i framtiden än vad jag varit hittills i livet.

Fortsatt ny energi och livslust.

Minskad värk i höft och rygg.

Modet att söka mig nya vägar till välmående.

Besöken hos Janni, Erin och Lars på Gaston. Tacksam för både sällskap och härliga smakupplevelser i form av goda röda från Loire, som är temat för tillfället. Gaston lever verkligen upp till omdömet Årets Vardagsförbättrare (som de visserligen fick 2014 av DN. I min värld får de definitivt det omdömet även i år!

Ruffieträningen med de två yngsta barnen.

Fredagsfika och mysigt, viktigt samtal med 9-åringen.

Glädjen i att spela piano igen, när jag kompade fina Karianne vid hennes framträdande på IFLC Swedens konsert. Som jag skrev förra veckan är varje sätt som musiken återerövrar plats i mitt liv på är ett steg i välmåendets, glädjens, innerlighetens och den medvetna närvarons riktning.

Att få vinna en publikfråga på Sthlm Vocal Club! Frågesporter är en av mina tyngsta laster…

Veckans grow

Jag fortsätter att fokusera på att vara här och nu, och grundad i kroppen snarare än bara i knoppen liksom.

Veckans ord

Sensualitet. Ett Låt Stå! på förra veckans ord. Det är ett bra träningsredskap till att vara här och nu, och att ta in och vila i den rikedom av sinnliga upplevelser som finns runtomkring mig utan att mala sönder nuet med tankar.

Veckans låt

Händerna mot himlen – på temat här och nu.

Vilka glows, grows, ord och låtar har präglat din vecka? 

 

Söndagssummering vecka 4 2017

I mina söndagsinlägg vill jag fånga upp några av veckans ”glows”, det vill säga framgångar/ guldstunder/ tacksamhetstankar, som passerat och sätta ned foten för ett ”grow” – ett område som jag vill rätta till/ utveckla/vara extra uppmärksam på – inför den kommande veckan.

Veckans glows

Tulpaner. Tulpaner. Tulpaner!

img_0385Tradjazzmusiken som läckte ut från restaurangen på Södra station – spelglädje!

Filmkvällarna med barnen. Gemensam inlevelse som gör sig bättre i soffan än i biosalongen.

Fyriskakan som jag och 9-åringen bakade tillsammans.

img_0382Känslan av hårt jobb som resulterade i stark leverans.

Ny energi och livslust, mindre smärta, dels tack vare min underbara kiropraktor Therese som jobbar med metoden Network Spinal Care, dels tack vare min intention för den kommande måncykeln (se nedan under veckans ord).

Modet att söka mig nya vägar till välmående.

img_0386Glädjen i att få kompa en körsyster i ett nummer till en internationell kulturfestival kommande helg, liksom i att lägga stämmor när barnen sjunger sig igenom pop- och rockhistorien. Märker hur varje sätt som musiken återerövrar plats i mitt liv på är ett steg i välmåendets, glädjens, innerlighetens och den medvetna närvarons riktning för mig.

Äldsta barnets eufori efter konserten med Green Day, som hon upplevde i sällskap m min körsyster Ulrika med son.

Den magiska konserten med Uppsala kammarsolister och Love Derwinger som körsyster Gunilla drog med mig på. Debussy och Franck (se Veckans låt nedan) stod på repertoaren – klanger, klanger, klanger… Musik som tar mig bortom orden, bortom förnuftet.

Veckans grow

Att vara här och nu, och inte ta ut nästa energidipp eller nästa brustna förhoppning eller ambition i förväg.

img_0384Veckans ord

Sensualitet. Det är min intention för den måncykel som tog sin början med nymåne igår. Och ja, sensualitet handlar om mycket mer än sex (även om det också är en viktig del av det goda livet, som den här bloggen ju någonstans handlar om). Den innebörd det framförallt har för mig i nuläget är att jag vill ge mina sinnen mer uppmärksamhet. Om att njuta av doften och känslan av en ljuvlig duschkräm (har fått några fina i present av snälla vänner (och mig själv) ). Att långsamt ta in doft och smak hos ett gott vin. Att stanna upp, lyssna och låta koltrasten sjunga sig hes för mig. Att känna vårvintersolens trevande värme mot huden. Att vila ögonen, länge, länge, på tulpanbuketterna i butiken och på bordet.

Sensualitet – en hjälp att vara här och nu, och att ta vara på den rikedom av sinnliga upplevelser som finns runtomkring mig.

Veckans låt

Eller snarare veckans musikstycke, är första satsen ur César Francks pianokvintett i f-moll.

Vilka glows, grows, ord och låtar har präglat din vecka? 

img_0383