Vi satt där vid lunchen, jag och Eva-Karin. Vi har lärt känna varandra i jobbet, men anat att vi har mer gemensamt än intresset för tjänsteekonomin, innovation och design. Samtalet flöt i vida svängar. Snart utkristalliserade sig dock ett tema – den enorma potential till utveckling och förnyelse som finns hos människor som är nyfikna, icke-dömande och modiga. Och inte minst, i relationerna människor emellan.

Vi kom in på riktigt djupa frågor om livets mening när vi, samtidigt, konstaterade att den inte är märkligare än att den handlar om våra relationer t våra medmänniskor. Goda eller mer komplexa relationer; det är i spegelbilden av oss själva som vi ser i någon annans öga som vi kan förstå vilka vi egentligen är.

Den här helgen har relationerna också fått stå i fokus. Besök hos goda vänner – vid ett tillfälle med återknytande av en kontakt som inte varit aktiv på säkert fem, sex år, vid det andra en ny bekantskap med en drygt en-månaders alldeles ljuvlig liten människa. Gemensam hemmabioupplevelse med hela familjen – rätt sällsynt i det här huset. Utflykt t vackra, stämningsfulla Skogskyrkogården, där vi tände ljus för de generationer som gått före oss ur tiden och påmindes om hur viktigt det är att vi ser varandra och tar vara på de dagar vi har tillsammans.

”We’re all in this together… ” (ur High School Musical, lördagens hemmabiofilm)