Söndagssummering v.38 2016

I mina söndagsinlägg vill jag fånga upp några av veckans ”glows”, det vill säga framgångar/ guldstunder/ tacksamhetstankar, som passerat och sätta ned foten för några ”grows” – områden som jag vill rätta till/ utveckla – inför den kommande veckan. Ett veckans ord och en veckans låt får du på köpet. 
Några av veckans Glows

img_4326-1Ljudet av en sovande, drömmande, snusande katt. Vila.

Vänskaper. Vilan i att det finns människor som lyssnar, håller mig, som delar med sig av sin smärta, sitt mörker. Delad smärta är lättare börda.

Megaleveransevent och -process avklarad med gott resultat. Det känns gott att kunna lägga ett av våra mest fullmatade uppdrag hittills till samlingarna. Att dessutom under eventet få tydliga kvitton på att frågor som vi kämpat för i snart 10 år nu börjar landa blir som grädde och marshmallowsar på den varma chokladen.

Att hitta orden som förlöser sorg, smärta och förlamning. Ord som också får beröra många.

En kreativ, konstruktiv twitterrant som i bästa fall bidrar till smartare utformning av politik och förvaltning.

img_452412-åringen vill göra storasyster sällskap i Skansens ringleksbarn och storasyster jublar!

Nya läsare och bekantskaper i bloggosfären.

En helg full av körsång, tid och samtal med härliga körsystrar och massa nya insikter vid Nordic Light Regions Music School. Vad sägs t ex om insikten att god sångteknik börjar vid hårfästet (och då inte det hårfäste som vi har på huvudet…) enligt ett Birgit Nilsson-citat som refererades till vid dagens klass i basic vocal skills?

Insikten om att den mentala resa jag gjort under det senaste decenniet hjälpt mig landa i mig själv, och därigenom rustat mig för att hantera den situation mitt liv nu befinner sig i med en grundton av kärlek och medkänsla.

Höstnyponhög himmel med nyponröda accenter mitt i allt det tröttgröna, guldgula och roströda.

Att känna hur separationsprocessen rör sig framåt. Med två steg framåt och ett steg bakåt i en surrealistisk jenkaversion växlar den mellan vrede, utskällning, raseri, förtvivlan, sammanbrott, sorg, stillhet, samtal, förklarande, lyssnande, reflektion, acceptans, varande, vänskap. Så kommer det att fortsätta så ett bra tag framöver på den väg jag väljer. Vägen mot förlåtelse och försoning. För oss båda.

Veckans Grow

Att fortsätta be om stöd och ta emot all kärlek och omsorg som räcks mig.

Att fortsätta söka och hitta orden som bär mig framåt.

img_4360Att stanna upp, betrakta och sätta ord på ångesten som slagit upp campingbordet och kaffet från sin resetermos på rastplatsen i mitt bröst. Jag ser på den att den gärna skulle börja tömma sitt flyttlass som den drar runt på,  och börja fylla varje cell med gammal bråte. Men så länge jag bara står stilla med armarna i kors och iakktar, inte motar bort eller ger efter för den, så har jag makten. Förr eller senare blir väl termosen tömd och campingpallen obekväm, så att den rastlöst drar bort från mig.

Veckans ord – ett ord som följt mig som en röd tråd under den gångna veckan. 

Hopp

Hoppet, som är en kombination av längtan efter något och en förväntan om att en gång få mottaga det, har som mål föreningen med det gudomliga och därmed den eviga glädjen. … hoppet (har) sin utgångspunkt i människans vilja och inte känslorna. (Wikipedia)

 

Hope, for me, just means a Buddhist sense of uncertainty, of coming to terms with the fact that we don’t know what will happen, and that there’s maybe room for us to intervene. And that we have to let go of the certainty people seem to love more than hope, and know that we don’t know what’s going to happen.

People in this culture love certainty so much. And they seem to love certainty more than hope. And — which is why they often seize on these really kind of bitter, despondent narratives that are they know exactly what’s going to happen…

… hope is tough. It’s tougher to be uncertain than certain. It’s tougher to take chances than to be safe. And so hope is often seen as weakness, because it’s vulnerable, but it takes strength to enter into that vulnerability of being open to the possibilities.

Rebecca Solnit i On Being

 

Hope is the golden mean between euphoria and fear. It is a feeling where transcendence meets reason and caution meets passion.

Hope is both the belief in a better future and the action to make it happen.

Shane Lopez

Veckans låt – en sång som följt mig som en röd tråd under den gångna veckan. 

img_1258A Brand New Day – sången från The Wiz som växte ut till en spellista med mestadels musikallåtar som alla förmedlar hopp, förväntansfull bävan, dimman som lättar, solstrålarna som bryter genom molnen, den nyfikna ovissheten… Och den blev en dancewalk till pendeltåget dessutom!

Vilka glows, grows, ord och låtar har präglat din vecka? 

En helt ny dag…

Jösses, så tungt det har varit i livet och här på bloggen – som ju oftast speglar mitt liv – de senaste veckorna.

Om det är

  • lättnaden efter en lyckad megaleverans i jobbet,
  • eller glädjen och energin av att få sjunga med och träffa kära körsystrar igen,
  • eller tacksamheten och värmen i att få träffa min alldeles egna syster – tillsammans med nästan hela familjen, inklusive the soon-to-be-ex (som härmed får en egen förkortning ”STBE”) – i god gemenskap över gott fika, god mat och gott vin,
  • eller ännu ett förlösande småsnack med STBE som landade i respekt, ömsesidig tacksamhet och förståelse.

Det vet jag inte.

Men jag vet att idag känns det som att ljuset börjat återvända (trots att vi nu officiellt går in i den tiden på året då dygnets mörka timmar är fler än de ljusa). Så när jag såg en av låtarna bland resultaten som Spotifys algoritmer valt ut till min Discover Weekly-lista personliga tips för mig för veckan, smålog jag för mig själv och tänkte: ”Ja visst kan jag se en helt ny dag börja gry. En dag som jag ännu inte vet något om, och som på avgörande och smärtsamma sätt skiljer sig från min gårdag. Men den är min att ta emot, utforska och göra något av.”

Bättre och bättre? – dag 75 i #blogg100

Apropå resiliens – den riskerar att undermineras om vi ensidigt exponerar oss för elände, dystopier och undergångsberättelser eller budskap om alltings (inklusive din egen) brist- och otillräcklighet. Tyvärr är det lätt att sköljas över av just dessa budskap i medie- och informationsflödet idag, oavsett om det gäller min kropp, mina relationer och personliga framgång eller den globala utvecklingen. 

Expr aftonblSamtidigt som vårt moderna samhälle å ena sidan säger: du får se ut som du vill, vara den du är och kan bli det du vill, finns det å andra sidan många röster i motsatt riktning: bilder och upplevelser som präntar in en begränsad bild av vad tillhörighet, skönhet, framgång och lycka är. Motsatta budskap förvirrar, och starka intressen finns i otillräcklighetens kompensationskonsumtion.

Komplexiteten och magnituden i många av de frågor som står på samhällsdebattens agenda gör att vi lätt upplever att vi inte har kontroll och inte kan påverka. Som en följd av det kommer rädslan: rädslan för att bli offer och förlorare, rädslan för att dras med i en eskalerande nedåtgående malström…

…när oron gör gemensam sak med rädsla den blir destruktiv.

Anders Bolling i Dagens Nyheters framstegsblogg

Bedövning och maktlöshet

Brené Brown skriver i livsrådet om motståndskraft eller resiliens om vikten att frigöra sig från att döva sina känslor (numbing) och maktlöshet. Och utöver andligheten, som jag skrev om i mitt förra inlägg om det tredje livsrådet och de skyddsfaktorer som forskningen i stort identifierat som viktiga delar i resiliens, lyfter hon fram tre andra faktorer, som tillsammans hjäper oss att stå emot budskapen  om elände och otillräcklighet: att bevara hoppet, att vara kritiskt medveten och att inte döva känslorna.

Om vi dag ut och dag in översköljs av otillräcklighets- och eländesbudskap – då riskerar vi att vårt hopp om tillräcklighet och en bättre värld till slut mals ned. För att överleva det ständiga sällskapet av ångest, sorg, vrede och skam som blir våra ständiga följeslagare i ett sådant budskapsklimat, kommer vi sannolikt att söka efter sätt att döva smärtan som känslorna orsakar oss – och mänskligheten har ju visat sig vara uppfinningsrik när det gäller sätt att göra detta på: alkohol, narkotika, shopping, sex eller olika självskadebeteenden är tyvärr bara några av exemplen på vad vi kan hitta på.

Kritiskt medveten

En viktig förmåga för att sålla i budskapen, ge dem rimliga proportioner och på det hela förhålla oss mer långsiktigt ”smart” till dem är förmågan att vara kritiskt medveten. Kritiskt medveten om att budskapen i vår omgivning inte nödvändigtvis speglar hela sanningen – kanske inte ens överhuvudtaget är i något slags ”sanningshärad” – eller relevanta att ta till sig.

Kritisk medvetenhet eller kritiskt tänkande är inte lätt. Framför allt inte i komplexa frågor, där sambanden mellan olika faktorer är många och krångliga att förstå sig på, eller i frågor som tränger sig djupt in i vår självuppfattning och självkänsla. Det är knappast rimligt att omvandla sig till neutrala, distanserade forskare för att kunna tränga in i och kritiskt förhålla sig till kunskap och hypoteser på alla de områden som vi berörs av.

Nej, det är inte bara inga nyheter som är goda nyheter

Ett av mina knep för att navigera rätt i det ibland öronbedövande dånet av sången från otillräcklighetens och eländets sirener är att försöka ta in information från många olika håll. Inte minst från håll som har ambitionen att balansera de braskande rubriker och den eländesövervägande nyhetsvärdering som vuxit fram i kölvattnet av ”nyhetskonsumenter” med evolutionär betingning för katastrof- och negativismbias (det vill säga vi alla).

För även om vi står inför många utmaningar, inte minst vad gäller klimatet, blir världen bättre på många punkter. Genom kunskap om och inspiration från områden med positiv utveckling kan vi få energi till klokare beslut även på områden med kvarstående eller växande problem. Kort sagt, vi behöver tanka budskap som hjäper oss att  bevara och kanske till och med utveckla vårt hopp och resiliens.

Ett par av av mina referenser är  Good News Magazine och det franska initiativet Spark news, som bland annat jobbar för att genom journalistik inspirera och visa på kraften till positiv samhällsförändring. En annan favorit på temat är ovan citerade Anders Bolling på Dagens Nyheter.

Hur balanserar du ditt informations- och budskapsflöde? Hur hittar du berättelser och fakta om  positiv förändring?