Bättre och bättre? – dag 75 i #blogg100

Apropå resiliens – den riskerar att undermineras om vi ensidigt exponerar oss för elände, dystopier och undergångsberättelser eller budskap om alltings (inklusive din egen) brist- och otillräcklighet. Tyvärr är det lätt att sköljas över av just dessa budskap i medie- och informationsflödet idag, oavsett om det gäller min kropp, mina relationer och personliga framgång eller den globala utvecklingen. 

Expr aftonblSamtidigt som vårt moderna samhälle å ena sidan säger: du får se ut som du vill, vara den du är och kan bli det du vill, finns det å andra sidan många röster i motsatt riktning: bilder och upplevelser som präntar in en begränsad bild av vad tillhörighet, skönhet, framgång och lycka är. Motsatta budskap förvirrar, och starka intressen finns i otillräcklighetens kompensationskonsumtion.

Komplexiteten och magnituden i många av de frågor som står på samhällsdebattens agenda gör att vi lätt upplever att vi inte har kontroll och inte kan påverka. Som en följd av det kommer rädslan: rädslan för att bli offer och förlorare, rädslan för att dras med i en eskalerande nedåtgående malström…

…när oron gör gemensam sak med rädsla den blir destruktiv.

Anders Bolling i Dagens Nyheters framstegsblogg

Bedövning och maktlöshet

Brené Brown skriver i livsrådet om motståndskraft eller resiliens om vikten att frigöra sig från att döva sina känslor (numbing) och maktlöshet. Och utöver andligheten, som jag skrev om i mitt förra inlägg om det tredje livsrådet och de skyddsfaktorer som forskningen i stort identifierat som viktiga delar i resiliens, lyfter hon fram tre andra faktorer, som tillsammans hjäper oss att stå emot budskapen  om elände och otillräcklighet: att bevara hoppet, att vara kritiskt medveten och att inte döva känslorna.

Om vi dag ut och dag in översköljs av otillräcklighets- och eländesbudskap – då riskerar vi att vårt hopp om tillräcklighet och en bättre värld till slut mals ned. För att överleva det ständiga sällskapet av ångest, sorg, vrede och skam som blir våra ständiga följeslagare i ett sådant budskapsklimat, kommer vi sannolikt att söka efter sätt att döva smärtan som känslorna orsakar oss – och mänskligheten har ju visat sig vara uppfinningsrik när det gäller sätt att göra detta på: alkohol, narkotika, shopping, sex eller olika självskadebeteenden är tyvärr bara några av exemplen på vad vi kan hitta på.

Kritiskt medveten

En viktig förmåga för att sålla i budskapen, ge dem rimliga proportioner och på det hela förhålla oss mer långsiktigt ”smart” till dem är förmågan att vara kritiskt medveten. Kritiskt medveten om att budskapen i vår omgivning inte nödvändigtvis speglar hela sanningen – kanske inte ens överhuvudtaget är i något slags ”sanningshärad” – eller relevanta att ta till sig.

Kritisk medvetenhet eller kritiskt tänkande är inte lätt. Framför allt inte i komplexa frågor, där sambanden mellan olika faktorer är många och krångliga att förstå sig på, eller i frågor som tränger sig djupt in i vår självuppfattning och självkänsla. Det är knappast rimligt att omvandla sig till neutrala, distanserade forskare för att kunna tränga in i och kritiskt förhålla sig till kunskap och hypoteser på alla de områden som vi berörs av.

Nej, det är inte bara inga nyheter som är goda nyheter

Ett av mina knep för att navigera rätt i det ibland öronbedövande dånet av sången från otillräcklighetens och eländets sirener är att försöka ta in information från många olika håll. Inte minst från håll som har ambitionen att balansera de braskande rubriker och den eländesövervägande nyhetsvärdering som vuxit fram i kölvattnet av ”nyhetskonsumenter” med evolutionär betingning för katastrof- och negativismbias (det vill säga vi alla).

För även om vi står inför många utmaningar, inte minst vad gäller klimatet, blir världen bättre på många punkter. Genom kunskap om och inspiration från områden med positiv utveckling kan vi få energi till klokare beslut även på områden med kvarstående eller växande problem. Kort sagt, vi behöver tanka budskap som hjäper oss att  bevara och kanske till och med utveckla vårt hopp och resiliens.

Ett par av av mina referenser är  Good News Magazine och det franska initiativet Spark news, som bland annat jobbar för att genom journalistik inspirera och visa på kraften till positiv samhällsförändring. En annan favorit på temat är ovan citerade Anders Bolling på Dagens Nyheter.

Hur balanserar du ditt informations- och budskapsflöde? Hur hittar du berättelser och fakta om  positiv förändring?

4 reaktioner på ”Bättre och bättre? – dag 75 i #blogg100

  1. Pingback: Helhjärtat vill jag leva – dag 99 i #blogg100 – Saras goda.

  2. Jag tänker att balansen sker i hela livet och att nu under denna period när informationsflödet bara föder och göder rädsla och oro, då är jag inte i det. Då är jag i annat. Då behöver jag inte ta in den informationen, för den är så missvisande och förgörande.

    Det som jag fyller på med är att samtala med människor. Nya bekantskaper och gamla. Men framförallt snurrar frågor och samtal runt hur det skulle kunna vara eller kring olika perspektiv på tillvaron.

    Sen läser jag en hel del böcker förstås, såna som Brenes samt Sapiens, samt lite romantiska lättare. Och på något vis skapas då min balans både nu och i livet kring mitt informations- och budskapsflöde.

    kramar

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s