Jag vandrar mellan gyllenväggar
Skimrande i rött och gult
En flaga guld landar på stigen framför mig
Med en sista suck, i väntan på omvandlingen till mull
Som efter kylig vila
Föder nya skott och klär väggarna med grönskira spetsgardiner.
Etikett: Höst
I doften av höst
Jag ser fram mot den dag som tekniken gör det möjligt att spara och dela doftupplevelser på samma sätt som ett synintryck. Doften av barrskog, fuktig mossa och vatten i klar och hög höstluft på dagens promenad längs Årstavikens strand är en doft jag gärna skulle spara för att plocka fram lite då och då. (Jag har än så länge inte hittat någon parfym eller doftljus som fångar denna doft i all sin komplexitet på ett tillfredsställande sätt.)
Det är med blandade känslor som jag går in i hösten. Sommarljuset, sommarvärmen och ledighet (om än kort i år) gör mig så gott. Och det är tungt att mörket kommer allt tidigare och skingras allt senare. Tunga blir också kläderna på hösten – den lätta sommarklänningens tid är över för den här gången. Och eftersom jag sen något år hittat sommarklänningar som jag älskar, trivs bra i och tycker om min kropp i står jag nu lite rådvill inför höstens klädval – jag har inte landat lika bra än i höstgarderoben.
Men höstens mörker öppnar för att bjuda in stillhet och det inåtvända på ett annat sätt än sommaren. Det är ett skifte som jag mår bra av. Inte för att kalendern ser ut att ge så mycket utrymme för stillhet de närmsta veckorna. Hösten reser sig dock över mig som en sträng men välmenande lärare med påbud om att bereda tid och plats för vila i mitt inre rum.
I det vilans rum finns också dofter att spara, längta efter och njuta av. Dofter av levande ljus och av te som ångar ur den stora koppen. Av höstgrytan med rödvin och mustiga kryddor.
Vilka skiftningar präglar din ingång i hösten? Dofter, synintryck, ljud, smaker, känselupplevelser?
Frostbitet
Vadar genom täcken av frostbitna brungula löv i novembermorgonkylan.
Bär på en frostnupen förälskelse som sakta singlar mot marken.
Som det höstgulnade lövet släpper taget om grenen, släpper förälskelsen i dig taget om mig.
Släpper taget; faller i tacksamhet för glädje och gemenskap. Frukter som våra möten burit och alltjämt bär i mig.
Skyddar lövet från räfsa och lövblås. Varsamt omvandlas det till näring för fortsatt vänskap. Ur mullen, som det långsamt bryts ner till, kommer också mitt hjärta få näring att älska igen. I en annan tid, i ett annat sammanhang.
Novembertid
November. En månad som under många år var årets tyngsta för mig. Oktobers andlöst färgsprakande lövverk har fallit ner och lagt sig som en brunkletig, hal matta på marken. Kala grenar sträcker sig från träden mot himlen likt spretande skelettfingrar ur jorden. Mörket lägger sig allt tätare, allt längre över jorden, och i kombination med de råkalla regnen har november varit årets råfuktiga, gråa vadmalsfilt för mig.
Det är långt kvar till adventstidens glittrande ljus och stämningsfulla sånger. En lång rad av vardagar i svartvitt, med intensivt jobbande och sinande energinivåer brukar vänta.
Idag är känslan inför november inte så… dystopisk. Sedan ett par år är jag del av en facebookgrupp på temat Älska november. Där har jag fått nya perspektiv, som gjort november till vilopausen i årets in- och utandning. Den månad där jag bara är.
november
vi hälsar dignu äntligen tid att vara
improduktiv
ineffektiv
introvert
eftertänksam
långsam
dåsig
kontemplativ
vegetativ
regrediera tillbaka till puppstadiet
säkert fler ord som jag inte kommer på just nu
disträ
tankspridd
till exempelingen checklista att checka av
nothing to do, nowhere to govi firar inte november
vi bara konstaterar att november är här och vi behöver inte göra något åt det, allsvi sjunker in i november
Lotta Norberg, grundare av FB-gruppen Älska november!
och låter november sjunka in i oss.
Återblick #42
Så har ännu en vecka gått och jag summerar några snabba intryck och erfarenheter. Årets fyrtioandra vecka…
…har jag varit tacksam för…
…ännu ett kvartals avklarad sortering av redovisningsunderlag i mitt lilla sidobolag. Administration är inget som riktigt tar tag i mig, därför alltid lika skönt när jag gjort mitt pensum.
…kollegorna. Ett fantastiskt gäng som ger energi och inspirerar. Kompetenta som bara den.
…intressant och inspirerande nybörjarträff i Stadshuset med de två liberala borgarråden, roliga politiska diskussioner över ett glas rött med lokalföreningen och premiärerfarenhet av att knacka dörr hos potentiella väljare.
…lunch med goda vännen E. Glad över den fina vänskap som finns kvar efter tvåsamheten som tog slut för ett år sedan.
…gyllenljuset som exploderar in genom fönstren när eftermiddagssolen lyser på guldgula löv.
…en röd höstkappa som ger mental energi och fysisk värme.
…de eldröda rosorna som jag köpte till mig själv på Hötorget.
…en farhåga som kom på skam.
…har jag njutit av…
…spabesök med syster och systerdotter på Centralbadet. Bubbel utanpå och inuti kroppen, en god lunch med kyckling och sötpotatis, avslappningen i det perfekt tempererade vattnet. Härligt.
…15-åringens huvud mot min axel i soffan på fredagskvällen.
…pendlingssällskap av 16-åringen. Så mycket roligare att trängas då.
…att höra 12-åringens minst sagt engagerade samtal med kompisen under onlinespelet. Vem sa att nätet isolerar?
…fångades mitt öra av…
…Miss Lis grymma hitversion av Petters Lev nu dö sen i Så mycket bättre. Repeat på Spotify direkt.
…har jag mumsat…
hemlagad Gulaschsoppa efter ICAs recept. Det ska bli mer soppa i höst och vinter. Mer grytor. Spännande sopprecept att prova har jag för övrigt hittat hos min nya bloggkompis Yvonne – kolla in den här gröna ärtsoppan med fänkål till exempel!
Vad tar du med dig från den gångna veckan?
