Meningsfull livsväv

Det är märkligt hur livets trådar kan löpa i olika riktningar för att plötsligt komma samman under några timmar. Ibland slår de hårdknut på sig själva, ibland gör de en strypsnara åt mig,  ibland blir de ett enda stort trassel.

Och ibland löper de samman till till vackra mönster, som i den finaste spets.

Så har mitt senaste dygn varit. Jag började i och för sig skönja mönstret för några dagar sedan när jag lyssnade på en podcast om meningsfullhet, med upphovspersonen till det test som jag skrev kort om häromdagen.

Någon dag senare frågade en trött tioåring sekunderna innan hen var på väg in i sömnens land ”Mamma, vad är meningen med livet?” Och jag fick berätta hen till sömns om hur jag inte tror att det finns någon allmän, objektiv eller förutbestämd mening med våra liv, utan att det är upp till oss att definiera det och leva så att vi fyller våra liv med mening.

Igår ställde Helena frågan ”Vad innebär ett rikare liv för dig?” på sin blogg. Eftersom jag hade bestämt mig för att ha en kväll för att låta tankarna vandra utan något måste eller borde, en ledig kväll helt enkelt, så hade de, i brist på andra uppgifter, ägnat kvällen åt att hungrigt kasta sig över frågan om hur jag vill leva mitt liv de närmsta 5-10 åren i ljuset av vad som är just meningsfullt för mig. Så jag kunde svara henne.

Haha, här har jag suttit på måndagskvällen och funderat över hur jag ska formulera riktningen på mitt liv de kommande fem-tio åren i ljuset av vad som är meningsfullt med mitt liv. Och kommit underfund med att jag vill röra mig i riktning mot, expandera så att jag fyller mitt liv med mer styrka, smidighet och kondition, inte minst fysiskt sett, men också mentalt. Jag vill också få bättre ekonomi. Annars tycker jag att jag har ett rikt liv. Mina numera fyra barn, min älskling, våra katter, goda relationer med närmaste släkten, massa fina och kära vänner, ett jobb jag trivs bra med och känner att jag växer i och som kan kombineras med min långsiktiga önskan om att jobba mer coachande (jag börjar snart känna mig som en copycat på dig) och skapa en miljö/sammanhang för resiliens, återhämtning och påfyllning får plats att utvecklas, utrymme att skriva och läsa, två hem där jag kan hämta kraft och ro, en ekonomi som ändå gör det möjligt att bo i Stockholm och inte vända på varenda krona… Tja. Jag har det bra helt enkelt. En bra utgångspunkt för att på väl valda akupunkturpunkter sätta in stötar för inte bara ett rikare liv, utan ett än rikare liv.

Vaknade idag i den kvardröjande känslan av att jag har ett rikt liv. Och än rikare blev det till lunchen, när jag mötte en ny bekant över smörrebröden på Två små svin, Årstas kulinariska stolthet. Vårt samtal spann trådar över skilsmässor, flyttar, könsidentiteter, sexualitet, designprocesser, kyrkans uppdrag, mission, tro och gudsbilder… Ett samtal som gav rikligt med både mersmak och, just det, mening. För det är vad samtal, möten och relationer med människor är för mig – meningen. (Hittade ett blogginlägg om det från 2010 när jag kollade vad jag skrivit på temat Meningen med livet. Ett blogginlägg efter en lunch med EKA, som idag är min chef. Ännu en sån där märklig och underbar livsväv.)

För några dagar sedan bokade jag in ett möte ikväll på E-bar med Therese de Gasperi. Det var ett möte i en serie inom en ny satsning som hon har på temat investering av livsenergi, E-invest. Vi var tre personer som samtalade om de existentiella frågorna (ja, just det var kvällens tema; jag har missat de möten som handlat om tankar, beteenden och relationer men hoppas på repriser till hösten) och hur de tar sig uttryck i de olika dimensionerna av våra liv: fysiskt, emotionellt, mentalt och själsligt. Det var för mig ett nytt perspektiv på att reflektera kring frågorna om vem jag är, varför jag finns till och vad meningen med mitt liv är.

En av insikterna jag tar med mig är att jag, ur ett själsligt perspektiv, här och nu, där jag befinner mig i livet, starkt upplever att jag är här för att lyssna. Studsade lite när jag landade i det, eftersom jag ser att jag alltid haft snabbt till att föreslå lösningar och dessutom en stor del av min identitet i att veta bäst och kunna (ge) svar.

Så. Lyssna alltså. Tja, kan ju vara värt att pröva. Eller vad säger du? Jag är idel öra! 

Lyssnande (3)

trollskogphotobysaramodigI sina FB-kommentarer på gårdagens blogginlägg om lyssnande associerade både Tess och Helena till avsnittet i podden On Being där akustikekologen Gordon Hempton intervjuas av Krista Tippett. Ett mycket hörvärt avsnitt, inte minst för de fantastiska naturljuden som bjuds i programmet.

Några citat från avsnittet som särskilt fastnar hos mig är

I thought that listening meant focusing my attention on what was important even before I had heard it and screening out everything that was unimportant even before I had heard it.

In other words, I had been paying a lot of attention to people, but I really hadn’t been paying a lot of attention to what is all around me. It was on that day that I really discovered what it means to be alive as another animal in a natural place.

(Gordon Hempton)

Jag har hittills tänkt på min intention Lyssnande som en aktiv handling, i bemärkelsen ”lyssna in, lyssna efter något”. När jag hör Gordon Hempton beskriva sin insikt i om vad lyssnande är, slås jag av att lyssnande lika mycket handlar om att stilla, ja, till och med passivt, bara öppna sig. Öppna sig för det som är runt omkring och inuti. Att lugnt observera, utan annat fokus än på helhet och öppenhet.

… there’s growth that comes from discovering something new, and there’s growth for human beings that comes from rediscovering something essential and elemental that we forgot.

(Krista Tippett)

När jag lyssnar, vill jag lyssna – vara öppen för – nya insikter, men också bortglömda, undantryckta eller bortprioriterade sanningar, grundvärderingar eller behov.

And if you have the good fortune of going for a walk up a nature trail with a child, the younger they are, the more pointless it seems to go any further because the miracles are right here. Let’s just sit down, don’t worry about the exercise or the goals … the expectations that you brought into the experience, and let’s just really be here. That is often the big challenge for adults when it comes to silence, because we’re so busy being someplace else that when we’re in a silent place, there are no distractions. We finally do get to meet ourselves and that can be frightening. For a short while, it can be frightening. It’s practically fear of the unknown.

(Gordon Hempton)

Ja, att lyssna förbehållslöst kan kräva mod. Det undantryckta kan bli obekvämt och den GPS-röst för den fortsatta livsresan som träder fram kan leda in på oprövade och utmanande stigar.

Vågar du lyssna? Jag vill, och inser att det förbehållslösa lyssnandet – om än potentiellt skrämmande och utmanande – är en viktig beståndsdel i den varsamma glädje som jag har som årsord 2017.

Lyssnande (2)

Det känns lite som om mina ord tagit slut. Drivet att skriva har varit borta en tid, däremot känner jag, som skrivet, ett starkt behov av att lyssna just nu. 

Jag vill inte bara lyssna inåt. Allt i livet behöver en balans, och lyssnandet handlar för mig därför också om att lyssna utåt. Inte minst vill jag lyssna på andra människor. Jag vill lyssna på dem på djupet, bortom orden, bortom ytan. Inte sökande, letande, nosande, grävande – utan öppet och speglande.

lyssnandeJag vill, men orkar inte alltid, lyssna på organisationer, på samhällen, på rörelser. Vad är det som ligger under de konflikter och oroshärdar som media i både ny och gammal tappning domineras av? Som driver oss närmare och in i de punkter där hat, rädsla, våld, död och utrotning – inklusive av långsiktiga livsförutsättningar som klimat och miljö – tar överhanden? Jag vill lyssna efter och på röster som berättar och skapar andra berättelser, berättelser om mod, nyfikenhet, gemenskap, empati och hopp,

Jag vill lyssna genom att ta del av historien. Visserligen kliver vi aldrig ner i samma flod, samma vatten, eftersom omständigheterna ständigt är nya, men de evolutions- och socialpsykologiska mekanismerna  hos styrande, befolkningar, grupper och individer förändras dock väldigt långsamt.

Jag vill lyssna på orden. Orden som andra sagt och skrivit, tankarna som tänkts, känslorna som upplevts. Och även om det känns som de sinar för tillfället, vill jag lyssna på orden som kommer från och ur mig. Jag vill lyssna till det eko och den resonans som andras och egna ord skapar hos mig.

Vad lyssnar du till och efter?

Lyssnande (1)

Denna den första måncykeln under 2017 är min intention ”Lyssnande”. Jag söker mig till stillhetsfasen i livet, och öppnar mina mentala öron för att ta in vad min kropp, själ och ande säger mig. Vad vill jag? Vad behöver jag? Vad vill jag inte? Vem och vilka vill jag, vem och vilka vill jag inte? När vill jag, när vill jag inte?

IMG_3414
Fullmåne över Högbosjön sommaren 2016

Vad är det jag hör, vad är det jag stänger öronen för, vad är det jag lyssnar extra noga efter?

Jag lyssnar, utan att värdera det jag hör. Utan att fly från skorrande, vassa, obehagliga ljud. Utan att fly in i drömsk, mjuk sirensång och dagdröm.

Meditationen är ett viktigt verktyg för mitt lyssnande. Inte minst den delen av mina headspace-sessioner som rattar in de tre kanalerna fysiska förnimmelser, känslor och syftet med meditationen.

Det här inåtvända lyssnandet lägger en grund för mig i att leva mina årsord: varsam glädje.

För varsamhet lyssnar jag för lära känna mig djupare, så att jag inte kör över eller av misstag kramar sönder något skört; så att jag ser mina styrkor som jag kan luta mig och ta spjärn mot.

För glädje lyssnar jag efter vad som ger mig glädje. Har ganska bra koll på det som det är, men vet av erfarenhet att det finns källor till glädje som fortfarande väntar på att upptäckas.

Jag lyssnar inte bara inåt. Men just idag lägger jag fokus i mitt skrivande på den riktningen.


PS. Vaddå måncykel tänker du kanske. Jo, inspirerad av kära vännen Tess vill jag ta hjälp av en av de cykliska perioder som finns i världen, måncykeln, för att lägga lite extra vikt vid någon aspekt av livet som jag vill jobba lite extra med. Om du jämför med fysisk träning, så väljer du kanske att avsätta en vecka eller månad eller termin åt att nöta in, fokusera på en viss rörelse eller moment i rörelsen. Same, same but different!

 

Söndagssummering 28 2016

Har blivit lätt dagvill under semestern. Till exempel har jag tappat bort min vana att ta digital helg. Men att det är söndag idag har jag iallafall fattat. Plockar därför upp min söndagssummeringsvana efter två veckors uppehåll (klapp på axeln där; att ha missat/avstått två gånger betyder inte att det inte är någon idé/att jag aldrig kommer klara av att fullfölja/att jag är totalt odisciplinerad eller misslyckad –  eller någon annan av alla grundlösa slutsatser som jag behängt mig själv med genom åren).

I mina söndagsinlägg vill jag fånga upp några av veckans ”glows”, det vill säga framgångar/ guldstunder/ tacksamhetstankar, som passerat och sätta ned foten för några ”grows” – områden som jag vill rätta till/ utveckla – inför den kommande veckan.

Veckans glows

Att koppla av på Våjen, i systers och svågers sommarparadis.

IMG_2868

Resan med allmänna färdmedel till och från Sollefteå som var avkopplande och miljövänlig (när man nu som jag reste en eller bara två personer).

Fröjden att få se maken och döttrarna spela musikaliskt lustspel i Högbo.

Blommorna, mossan, gräset, dammarna, näckrosorna, husen och promenadvägarna i Högbo bruk.

IMG_3015

Att få avnjuta en av de absolut bästa hotellfrukostar jag upplevt, på Högbo Brukshotell. Från de dignande borden har jag hittat en ny favorit – en tallrik youghurt med deras bärblandning och nötter i honung är frukost för änglar!

Att hinna läsa, öva sång, körlåtar och kulning.

Att komma tillbaka till daglig headspacelunk och hyfsat daglig magträning.

Tid och umgänge med familj och släkt.

Veckans grows

Fortsätta att träna på att lyssna och vänta in.

Öka frekvensen i magträningen.

Öka frekvensen i kulningsövandet – så bra för stödet!

Vilka är dina glows and grows denna vecka?