Dagens inlägg är skrivet av min medskapare till En hel hand, Helena Godotter Karlberg

Mellan rum. Där befinner jag mig nu. I ett rum mellan arbete och vila. Jag har semester. En hel veckas paus från alla sysslor hemma, för återhämtning och reflektion, men också nya utmaningar och äventyr. Ända sedan jag var liten har jag drömt om att få uppleva Röda havet. Att få dyka bland exotiska fiskar och sköldpaddor. Det gör jag nu, varje dag och precis som i fantasin, är det helt magiskt.

Ovan vatten är det svårt att förstå vad som döljer sig där under. Havet är vackert blått och vågorna som slår mot reven krullar upp sig i vita lockar. I övrigt är det inte mycket färg. På ovansidan är det sand överallt och alla byggnader, lyktstolpar och kraftstolpar, som går kors och tvärs över öknen, har samma ljusa gula sandton. Till och med kamelerna, som jag ser lite här och var, går i samma färgskala. Andra mer färgstarka nyanser består av vävda mattor, vattenpipor och kulörta lampor. Det finns inte mycket växter. Jag har knappt sett något grönt alls, inte heller mycket blommor, som jag verkligen älskar. Men under ytan, öppnar sig paradiset. Havet fullständigt exploderar av färger och det är vackrare än vad jag någonsin skulle kunna föreställa mig. Det är fyllt av vackra koraller och fiskar i alla regnbågens färger. Jag har fått uppleva gula och orangea fjärilsfiskar, med svarta och vita ränder, stora purpurfärgade Napoleonfiskar, blåprickiga stingrockor och silvriga makrillar med stora gapande munnar. Jag har verkligen njutit varje dag av det vackra under ytan, men också av stilla, tidiga soluppgångar och en gungande kamelridning i solnedgång.

Tänk att Röda havet skulle bli mitt mellanrum, nu när det är som mörkast hemma. Jag inser att det är få förunnat att kunna åka hit och jag känner mig oerhört tacksam för denna gåva till mig själv och till min nya kärleksrelation. Vi har jobbiga månader bakom oss, med en långdragen och energikrävande bodelning. Därtill hårt arbete med krävande leveranser och stulna nätter som följd. Men vi har varandra och vi har kämpat tillsammans. Två kantstötta själar som nu har förenats och vuxit ihop. Vi har varit noga med mellanrummen. Att ge tid för våra barn, träning och vardagliga sysslor. Att stanna upp, andas, vila och bara vara. Som att till exempel ta tre djupa andetag tillsammans innan middagen ska intas eller att göra en så kallad ”in-checkning” vid olika möten, där alla får chans att hinna landa och ställa om.

Mellanrummen finns i så många olika situationer – det kan vara tiden mellan möten, mellan jobb, mellan studier och arbete, mellan resan till och från jobbet, mellan hämtning och lämning på barnens skola, mellan träning och resan hem, mellan olika övningar på gymmet, mellan aktivitet, vila och sömn. Mellanrum är så viktiga, men ack så lätt att glömma bort. När allt går i 180 är det lätt att bara köra på, att lägga i den där extra växeln, att fokusera på deadlines och leverans. Man kastar sig från det ena åtagandet till det andra, med andan i halsen och stegrande puls. Så missar man att ge tid för det som ska hända efter, eller bör hända efter. Då behövs tid för återhämtning och reflektion. Det är minst lika viktigt som planeringen inför ett projekt, uppdrag eller äventyr.

För mig var planeringen inför Röda havet väldigt lång, så nu tänker jag att tiden efter, att packa upp, tvätta, skriva ner minnen, gå igenom bilder och ta kontakt med våra nya vänner, ska få ta lika mycket tid. För mig är det fortfarande en stor utmaning. Under flera år har jag varit programmerad för leverans och gått på som ett ånglok, men efter ett kraschat äktenskap, en förlorad far och en djup depression har jag kommit på bättre tankar. För att orka, måste man vila. Hela jag måste vila. Kroppen, hjärnan, hjärtat, själen. Och det måste finnas utrymme för tiden mellan. Helt enkelt, mellanrum mellan rum eller åtaganden.

Dagens luckpaket innehåller ett tips för att skapa mellanrum i ditt liv. In-checkning. När du ska börja ett möte är det bra att ge tid för alla att checka in. Gör en runda där alla får berätta vad som har hänt sedan senast ni träffades eller kanske under helgen, om ni ses en måndag, och hur de känner sig nu. Detta är ett sätt för mötets deltagare att lämna det som har varit och kunna fokusera på nuet och det som komma ska. In-checkningen fungerar lika bra hemma med familjen vid till exempel middagsbordet då alla får berätta om något som har hänt under dagen. Detta för att alla ska kunna släppa sådant som kanske har varit jobbigt, men också för att kunna landa och vara närvarande. Familjen träffas ju inte så mycket på en dag. Alla har sina åtaganden, jobb, skola, fritidsaktiviteter etc. Se till att hitta en stund då alla samlas och får njuta av varandras närvaro. Det stärker banden och tilliten till varandra.