Julinsjungning på Söders höjder – adventskalender 2019 #14

Orden i julottepsalmen ekar i huvudet: ”Unga sjunga med de gamla”. För så är det när Sofia kyrkas alla körer bjuder till konsert för att sjunga in julen i ett mäktigt potpurri av de vackraste av julsånger.

Här avlöser barnrösternas fråga om hur ett litet ljus kan skina så klart pukorna och trumpeterna i inledningskören från Bachs juloratorium.

Svensk körlyrik i Alfvéns julsång varvas med mexikansk julglädje i Earth Joy.

Sonens kör Jubilate bjuder på Ensam hemma-feeling i Carol of the bells. Och flera carols bjuds det på, bland annat Ding Dong merrily on high i ett glittrande arr för kör och orkester.

Orkester ja. Det är alldeles, alldeles underbart när de välbekanta förspelen till Jul jul och O helga natt framförs på harpa. När stråkarna lägger de fyra ess-sjuackorden i Gläns över sjö och strand. Och klockspelet sprider skimmer lite här och där.

Och vi i bänkarna får också vara med. I de tusen juleljusen, i Dagen är kommen med orgelns mäktiga tutti i sista versen. I rosen, gläns och som förstärkning av änglakören i Härlig är jordens sista vers om just änglarna som sjöngo”.

Hela julklappen knyts ihop med Händels Hallelujakör ur Messias. Alla körerna är med. Att sonen M får uppleva magin i att fläta sin röst med andras i detta är jag oändligt tacksam över. Och glad över att få bada i och fylla hjärtat med detta musikaliska juöbord av smakligaste sort.

Och ljusen glimmade i Sofia kyrkas fönster

Backspegel i tacksamhet och förundran 49, 50 och 51

Under 2018 vill jag stanna upp regelbundet och reflektera över veckan som gått genom linser av tacksamhet och förundran. När jag ser tillbaka på de tre senaste veckorna tänker jag bland annat på…

… snöfall i gatlyktans sken genom kyrkfönstret när vokalensemblen övade smäktande julmusik i brittiskt modus och med legato, ”What sweeter music”.

… den otyglade glädjen hos golden retrivervalpen som ystert hälsade på en hundkompis (okänd valp och hundkompis för mig, men deras glädje gjorde avtryck ändå).

… Sofia kyrkas luciaspel och julkonsert med C och M i kören. Mina minnen från barndomens julkonserter i Sandvikens kyrka är minnen av magi… Skimret från de levande ljusen, den fullsatta kyrkan, Sven-Erik Damms förunderligt vackra arrangemang av julsångerna, Malena Ernmans klockrena flicksopran i Marias vaggsång… Och nu får mina barn uppleva julsångsmagi på sitt sätt.

C i luciatåget. Med filter.

… att själv få sjunga julkonsert igen. Ja, ni förstår nog känslan som sätts igång i mig av stämningen, sångerna, sammanhanget…

… att jag tog mig och kollegorna igenom en givande eftermiddag med strategiarbete och produktutveckling för byrån.

… julfest med jobbet. Med suveränt god Janssons och trevligt bordssällskap.

… nya spännande uppdrag som trillar in för 2019. Som har potential att göra skillnad för många.

… andra träffen i min coachkurs. Många och viktiga insikter för både rollen som coach och för fördjupad förståelse av mig själv och nytt görande framåt.

… flera träningssamtal som coach. Åh, vad jag tycker det är givande. Utmanande, javisst! Men framför allt fascinerande, förmånligt att få förtroende och kunna stötta.

… att få gå på adventsfika hos kära vännen A. Och på köpet få långpromenad i sällskap med dotter C från Sofia kyrka via City och NK:s julskyltning till Kungsholmen.

… värdefulla långpromenadssamtalet med C.

… att höra M och J diskutera trumspelande. Och att höra dem öva. Nöjd över att jag inte sålde trumsetet i somras/höstas när inget intresse fanns.

… ja, alla tre barnen. De blir bara coolare och coolare. Så tacksam för att de finns i mitt liv.

… att få träffa föräldrarna.

… hyacintdoft och julgransbelysning.

… Busans snusande vid mina fötter.

… discobowlingen med Big Pack. Inte för att det gick så bra för mig, tvärtom. Men för att det var mysigt att hänga alla sex igen. Som vänner.

… blickar.

… vänskap i vått och torrt. Att turas om att klamra sig fast vid varann, hålla varandra uppe, skratta, gråta, sucka och peppa. Att vara ett sammanhang för varandra. Tack P och A för att ni finns i mitt liv.

… att få köra bil. Hela vägen upp till Norrland. Trots köer och snöfall – himla kul att ratta den lilla Golfen jag hyrt.

… att mötas av ett av min syster med så fin omsorg förberett hem för vårt julboende.

… snön som föll. Som det sig bör i december. Vitt på träden, vitt på marken. Ljus i mörker.

Vad väcker din tacksamhet och förundran när du ser tillbaka på veckan som gått?

En utmaning avklarad – dag 40 i #blogg100

IMG_1584
Fjolårsbären möter nyutspruckna blad på nyponbusken. Känns lite som jag själv på något sätt.

Sista dagen i min #nuskatrötthetenbort-utmaning. 21 dagar av mitt liv har passerat. För att få stopp på en förlamande trötthet som förföljt mig ett bra tag har jag bland annat strävat efter att öka antalet steg och sömnminuter för att få stopp på en förlamande trötthet. De flesta morgnar har morgonmackan ersatts av  yoghurt eller fil, chiafrön och hallon. Jag avslutade utmaningen med att pröva att ta digital helg – 24 timmar utan digitala media, för att koppla ner och koppla av.

Fötterna har skämts bort och motiverats med nya skor, både för promenaden och löprundan. Och ja, de gjorde skillnad – plötsligt var det mycket skönare, och därmed roligare, att springa och gå. Körsjungandet ger massor av glädje och energi, inte minst det fantastiska repet här i veckan med skottska gäster. Min dansklass har jag tyvärr missat under hela utmaningen på grund av sjukdom och resa, men på tisdag smäller det, då ska jag stå där ombytt och laddad!

IMG_1592
Slösande krokusprakt – lila och nygräsgrönt…

Resultatet då? Jo, genomsnittsenergin har ökat. Jag formulerade en 10-gradig skala för upplevd energi på skala 1-10 där 10 motsvarar manisk duracellkanin och 1 är som Six feet under. Från att ha legat på en uppskattad genomsnitts-3:a innan utmaningen startade, så skulle jag nu säga att jag ligger på 6-6,5 i genomsnitt över veckan. Eftersom jag har ett långsiktigt mål att ligga på runt 7 har jag alltså närmat mig mitt mål med sjumilakliv!

 

IMG_1579
Nu vet jag hur svenska flaggan fått sina färger

Har firat våren, nyskorna och energin med massa frisk luft den här helgen. Igår blev det först en fotbollsmatch med 8-åring och make. Sen en härlig skogspromenad i fint sällskap av maken. T-banan till Skarpnäck och så rätt ut i spenaten – 2,5 timmar senare hemma igen via t-bana från Björkhagen, efter att en stor del av tiden ha knatat och smålunkat i härlig skogsterräng. Att vi dessutom satte första kontrollen i årets naturpass – en sporre till fortsatta skogsutflykter – på självaste premiärdagen var en bonus.

(har inte valt musiken själv – det är iPhotos inbyggda bildspelsmusik, som jag blev varse först när jag gjort hela filmen i iMovie…)

IMG_1587
Motlut med massa motivation

Idag blev det löpning på Södermalm. Backintervaller vid Sofia kyrka och lite trappor avverkades. Som återhämtning mellan intervallen passade jag på att fotografera lite – bestämde mig för att den digitala helgen inte omfattade kamerafunktionen på mobilen… 🙂

IMG_1591
Stillhet i väntan på sommaren