Backspegel i tacksamhet och förundran 31

Under 2018 vill jag stanna upp regelbundet och reflektera över veckan som gått genom linser av tacksamhet och förundran. När jag ser tillbaka på årets fjärde semestervecka tänker jag bland annat på…

… värmen, värmen, värmen. Som mest runt 29-30 grader även inomhus. Att känna byggfläktsvärmen (den bildliga, inte bokstavliga) som blåser in genom glipan i köksfönstret innan jag stänger det. Sån fönvind längtar jag ju efter på vintrarna, så någonstans i suckandet och pustandet får jag allt uppamma lite tacksamhet över känslan av varm luft som sveper över huden.

… känslan av svalkande vind mot huden när temperaturen börjar sjunka och kvällningen kommer.

… sömnadsjobbet med C inför medeltidsveckan. Att coacha och se henne växa, göra erfarenheter och lärdomar vid symaskinen, och dela glädjen över klänningen som växer fram.

… cykelturen m J på dryga milen i värsta, dallrande sommarvärmen. Ingenstans ville hon stanna och bada, för det var ju så roligt att cykla.

… glassarna som vi belönade oss med halvvägs på vår Tour de Årsta-Södermalm-Hammarby Sjöstad-Årsta.

 

… gemenskapen med barnen, min älskade och hans dotter över fredagsmiddagen i lunden på min gård. Vacker, ljuvligt varm augustikväll.

… att få vara älskad av, bli lugn av, skratta med honom, som jag älskar.

… naturens förunderlighet i färg och form. Som i den här sköna liraren.

… att få träffa syster med man i stan för fika och lite födelsedagsshopping, och sedan fortsätta hemma med BigPackmiddag. Nu vet jag att åtta personer går in runt bordet i mitt lilla kök (även om det förutsätter att åtminstone en av personerna är en liten och nätt person som kan trängas med bokhyllan).

… att bli bättre på att göra a.b.s.o.l.u.t. ingenting.

… att se, höra och känna motorcykelkortegen som traditionsenligt inleder Prideparaden. Den mullrande känslan i bröstet. Av motorljuden, men också av att fira mångfald och frihet. Och känslan av en kamp, som ännu förs och måste föras, för rätten att själv få definiera sin kropp, sin själ och sin sexualitet.

… att sedan gå i paraden med Stolta Föräldrar till hbtq-barn.

Detta bildspel kräver JavaScript.

Backspegel i tacksamhet och förundran 28 och 29

Under 2018 vill jag stanna upp regelbundet och reflektera över veckan som gått genom linser av tacksamhet och förundran. När jag ser tillbaka på årets två första semesterveckor tänker jag bland annat på…

… kvalitetstid med barnen. I hög utsträckning sån där kvalitetstid då var och en håller på på sitt håll med sitt, men man ändå känner att man är tillsammans.

… kvällen med blomsterutdelaren C på Skansens allsång. Att få uppleva superproffset och kärnkraftverket, tillika studiomannen, Pernilla Isedal är, är ren lycka!

… den spontana porträttfotosessionen med C  i släpljuset efter allsången

… tid att läsa.

… solbrunhet. För en gångs skull inte solbränna.

… utflykten med barnen till barndomens hemort Sandviken och paradiset Högbo bruk.

… besöket på The Church, där jag spelat många gånger och varit God Kamrat en termin. Ja, när det var Baptistkyrkan i Sandviken då förstås. Nu är en av stans vackraste byggnader renoverad och omvandlad till ett ställe där man kan få både bröd, fiskar (och kött) och spiritus. Fast i lekamlig variant. Barnen och jag utmanade bartendern på alkoholfria drinkar som han fixade med den äran. Trevlig pratstund med en av ägarna blev det också.

… glädjen över att uppleva att barnen är lika förälskade i Högbo som jag var som barn och fortfarande är.

… skratten under den underbara föreställningen Ta det med en klackspark! (Mina bilder från föreställningen finns här.) Ännu ett sommarlustspel av superkompetenta duon i JV Musik & Teater. I höst sätter de upp en nyskriven musikal om Sandviks grundare Konsul Göransson – är du intresserad av industrihistoria (och givetvis bra musik och skådespel) anbefalles en tripp till Sandviken i oktober!

… den sköna känslan av att köra stooor bil (minibuss).

… härliga dagar i Ångermanland hos syster, svåger och mor med älsklingen och vårt Big Pack, som vanligtvis utgörs av våra sammanlagt fyra barn och som för en vecka dessutom var förstärkt med en katt. Bad, fiske, loppis, utflykter, god mat, vila, läsning, fotograferande och umgänge fyllde dagarna.

… kaffe på bryggan med älsklingen innan resten av huset vaknat.

… att träffa min far en stund.

… lyckan i att ha världens bästa granne i M. Det tycker både jag och Busan, som blev mycket väl omhändertagen medan vi andra roade oss i Norrland.

… spontanlångbrunch med kära väninnan P.

Vad har du varit tacksam och/eller förundrad över de senaste veckorna?

Bokbloggsjerkabidrag om semesterläsning

Bokbloggaren Annika bjuder varje vecka in till vad hon kallar Bokbloggsjerka med ”förhoppningen … att vi kommer att hitta nya bokbloggare som vi annars kanske skulle missa”. Jag snubblade över fenomenet i våras via bloggen Triloger, och har funderat på om jag har något att bidra med.

När jag söker igenom min blogg efter bokrelaterade inlägg ser jag i och för sig att inte skrivit så många inlägg om böcker som jag trodde. Jag är ju också, om än en flitig läsare, kanske främst en sakprosaläsare (en liten varudeklaration för eventuellt nytillkomna bloggläsare).

Mina två inlägg om min sommarläsning av Bernt-Olov Anderssons Kanal respektive Malin Persson Giolitos Störst av allt gör att jag ändå vågar kasta in ett inlägg i veckans omgång av Bokbloggsjerkan. Inte minst eftersom veckans fråga handlar om semesterläsning:

Vad brukar du generellt göra på din semester? Kryper du upp i hängmattan/lägger dig på stranden med en god bok och låter vardagen försvinna, eller är du mer stressad än någonsin under den här tiden? Har du något ”semesterläsningstips” att dela med dig av? Hur skulle en perfekt semester se ut enligt dig?

För mig innebär ledighet alltid möjlighet till läsning. Att jag släpat en närmare 30 kilo tung resväska runt Sverige denna sommar beror inte på att jag skulle vara exempelvis sko- eller sminkfetischist – ca 25% av vikten har utgjorts av böcker.

Mina reskamrater från sommaren har återsamling. Saknas gör Störst av allt, som jag lämnade till min syster för hennes semesterläsning.
Mina reskamrater från sommaren har återträff. Saknas gör Störst av allt, som jag lämnade kvar hos min syster för hennes semesterläsning.

Utöver de två böckerna ovan, som ju faktiskt bara åkte med halva semestern eftersom de var bokhandelsfynd från en av alla de lata dagarna, har det varit en minst sagt blandad kompott som gjort mig sällskap.

Det har varit jobbrelaterad fakta om hur demokratin kan ”återuppfinnas” genom vad som kallas medborgarbudgetar. Det har också varit fakta som stöd och inspiration till rehabilitering, liksom boken om folklig sång med det fantastiska namnet Häxgnägg och pärlband, som jag köpte på kulningskursen tidigare i sommar. Har ju faktiskt övat på min nyvunna förmåga!

Det har också varit den så tankeväckande Becoming Wise av Krista Tippett, där varje mening är fullproppad med höggradig insikts- och reflektionsnäring. Jag drack de fem första kapitlen som en ökenvandrare som når en oväntad oas med frisk källvatten – sedan tog det bomstopp. Nu känner jag dock lusten återvända att avsluta den första läsomgången av denna för mig så viktiga bok. Och även om jag inte har förmått mig till att börja på tegelstenen The O Manuscript av Lars Muhl, trots att jag har vänner som är helt lyriska över den, har den gjort mig sällskap i packningen hela sommaren.

Några loppis- och antikvariatsfynd har lagts till samlingen också. Den första som inköptes för min egen räkning var den lilla skojiga Allehanda urkunder om Språk, med texter som sträcker sig från Första Mosebok, texter av Platon och Aristoteles till texter av Stalin och Chomsky. Det andra var Folkmusikboken, i vilken jag kastade mig över kapitlet om fäbodarnas musik (som bland annat ju innefattar kulning).

Ledighetsläsning

Ett par lässituationer som är extra förknippade med ledighet (sommar- eller julsemester liksom helg) för mig är:

  • att läsa ut en spännande bok även om klockan blir två, tre eller fyra på natten och gryningsljuset ersätter glödlampans sken som ljuskälla.
  • att gå och lägga sig efter frukost med Boken i högsta hugg och läsa tills någon annan ropar att det är lunch (även om det oftast är något av barnen som dyker upp och frågar om när det blir lunch…).

En specifikt sommarskön situation är den, när jag plockat med mig Boken ut i solen till en filt eller solstol. Eftersom det är #lyrikfredag på Twitter idag som alla fredagar kostar jag på mig att bjuda på ännu ett haikuförsök:

Sommarbokens text

förenar sig med solen.

Läsaren somnar.

Den perfekta semestern

Hur skulle då en perfekt semester för mig, där jag står just nu i livet, se ut? Jo, den skulle utspela sig på en resort vid ett varmt hav i ett lagom ljummet klimat. Där skulle jag växla läsning i solstolen vid poolen/havet med fysisk aktivitet av olika slag och god mat och dryck. I lagom sällskap med familjen och kanske goda vänner – gärna några som läser samma litteratur för gemensamma reflektioner vid middagen.