Jogga? Nä, men Yoga.

Hurra – jag har hittat mitt recept för att äntligen, äntligen och med någorlunda regelbundenhet utöva yoga! Ett superkort (ca 10 minuters) individuellt anpassat program, som jag kan köra på mornarna i pyjamas. Maximal enkelhet, I like!

Varför så sugen på yoga? Har väl anat att det kan vara ett sätt att samla ihop mina spretande, splittrade tankar, och samtidigt lyssna in och ge lite omsorg åt den kropp som jag misshandlat så genom åren genom fel mat och för lite rörelse.

Fokus i mitt mikroprogram ligger på andning och stretch av musklerna som påverkar ländryggen och höfterna, dvs. de områden som får mig att känna mig som en sjuttioåring i kroppen 🙁 när jag reser mig från skrivbordet eller sköna soffan. Övningarna har flummiga namn som sittande kattstretch, fjäril mot vägg och triangel mot vägg – men de gör att jag blir liiiiite smidigare dag för dag, otroligt men sant! Fast min favvoövning är och förblir savasana, eller ”död mans ställning”: att ligga utsträckt på yogamattan (efter ett yogapass förstås) med händerna/armarna avslappnade åt sidorna och fötterna/benen lätt isär (typ en yogamattsbredd emellan) – och bara spänna av.
Vägen till denna lilla revolution gick via en provprenumeration på Blossom Magazine och en artikel om yogaterapi. Terapeuten heter Maya, och hon är vänheten och professionaliteten personifierad.
Och mer yoga har det blivit – återkommer till det. Tills dess: Namaste!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *