Say what – rotmos, det är väl sån’t där simmigt brunorange slime som man får till en sönderkokt salt bit kött? En eländigt skarp smak av kålroten dessutom.

Nej då – inte om du gör på det här sättet:

Utgå från 1 del morötter och 1 del kålrot. Ta så mycket potatis att det blir knappt 2 delar potatismos. På förra höstens kockkurs tog jag och min partner in crime ca 12 potatisar – det blev lite väl mycket potatismos – 2 ganska stora morötter och en halv kålrot ca 12 cm i diameter.

Skala rotfrukterna. Koka potatisen i saltat vatten för sig och morötter och kålrot som du skurit i bitar för att det ska koka klart samma dag som du sätter på kastrullen för sig, helst samtidigt som potatisen, också i lätt saltat vatten.

Under tiden värmer du mjölk, gärna blandat med grädde. Till vår sats tog vi ca 1,5 dl vätska, hälften m grädde, hälften mjölk.

När potatisen är klar, slår du av den givetvis, och gör moset. Stamp eller elvisp på högsta fart i potatisen – det går vilket som. Lite luftigare med elvispen dock. Ner med en rejäl klick smör, lite av mjölken efter hand så att du har koll på konsistensen. Smaka av med salt, peppar och en anings socker (för att ta ut den beska som kan uppstå när man kör metallvispar i metallkastrull).

Morötter och kålrot slås också av (spara inte spadet) och mosas – är nog bäst att ta stampen här; jag dekorerade hela köksbänken och golvet när jag körde elvispen – varpå mixen rörs ned i potatismoset.

En mild kålrotssmak, en aning sötma från moroten och den runda krämigheten från potatismosbasen. Yummi!