Jag älskar nystarter. En terminsstart, början av ett nytt år, en ny vecka (ja, jag gillar faktiskt måndagar just för att de nystarter). Och en ny bloggutmaning! Det tomma kalenderbladet, den tomma planen för de 100 dagarna av bloggande ger mig en känsla av att allt är möjligt. Så, vad passar väl bättre än att ta ett omtag på min hälsokampanj denna första måndag i #blogg100?

Sagt och gjort, upp på gåbandet en halvtimme i mycket raskt promenadtempo för att vara  mig. Svetten rann som värsta niagarafallen, och dagens första 5000 steg klarades av snabbt. Målsättningen är 9000.

Sedan inledde jag kampanj armhävningar på tå. 7 stycken blev dagens resultat – det kan bara bli bättre! I rookiecampen på militärträningen ingår statisk magövning i de test som görs i början och slutet av varje omgång – och jag fullständigt suger på denna övning. Därför körde jag även två omgångar av den tills magmusklerna skrek. Vilket de gjorde efter 15 respektive 7 sekunder… Uthållighet som en sexåring.

Efter denna start på dagen har jag varit hyfsat full av energi och glädje. Och jag påminns om hur central rörelse är för vår hälsa och vårt välmående. Alla pratar om att ”träna” (förvisso även jag), men jag försöker tänka mer i termer av rörelse. Träna leder mina tankar till förberedelser inför en prestation som jag ska uppnå någon gång i framtiden, medan rörelse är något som vi är naturligt byggda för, alltid har gjort och mår bra av. Jag påminns om rörelsens kraft att till och med lindra ångest och depression av ett länktips på Facebook till forumet ungdomar.se: här kan du läsa inlägget ”Träna bort din ångest” – om du, liksom jag, behöver påminnas gång på gång om vikten av att prioritera trapporna istället för den bekväma hissen och att sätta av tid nog för att ta den där promenaden istället för att kasta dig iväg med bussen eller tunnelbanan.

Och apropå ungdomar: jag blir mer och mer konfunderad av den låga prioriteringen av rörelse/idrott i skolan. Är övertygad om att fler timmar idrott skulle öka inlärningsförmågan och välmåendet, så att matte- och språkkunskaperna kunde öka utan att de behöver få större utrymme i undervisningen. Snacka om kärnämne! (Mitt grundskole- och gymnasiejag tror inte sina ögon när jag skriver detta. Som jag nog skrivit förut någonstans här på bloggen var jag en av de där tjejerna som hade mens tre veckor av fyra just på gympan…)

Utöver rörelse är ju också skratt bra för hälsan. Därför delar jag avslutningsvis denna klassiker, som jag alltid betraktat med svåra attacker av fantomsmärtor av bedövningssprutor. Att jag kom att tänka på klippet idag, kom sig av dotterns tandläkarbesök för att dra ut en envis mjölktand. Dagens sprutor är visserligen supertunna (”en penna” kallade tandläkaren den, men en nål hade den lika fullt), men framkallade ändå samma rysningar hos mig som följande gjorde när jag såg det som barn: The dentist från the Carol Burnett Show.