#lyrikfredag: I stormens öga

Mitt i separationens stormande surrealism

Finns ett andrum där stillhet råder

Där jag vilar

Där jag betraktar skiftningarna

Rörelserna på skalan mellan hopp och förtvivlan

Där jag vilar i varandet

Utan att dränkas av sorg och oro

Utan att svepas iväg av oanade möjligheter

Varsamt vaggad av vänners välvilja

Trygg i tillit till att jag trots smärtan är hel människa

Trygg i tillit till att bördan inte knäcker mig 

Trygg i tillit till obruten livslust

Till bevarade drömmar och obändig nyfikenhet

Mitt i stormens öga 

Med vidöppet hjärta 

Är jag.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *