Under 2018 vill jag stanna upp regelbundet och reflektera över veckan som gått genom linser av tacksamhet och förundran. När jag ser tillbaka på årets sjuttonde vecka tänker jag bland annat på…

Avklarad redovisning och fakturering för Q1. Lättnad.

Bästa grannen M som utan att tveka och med glädje tar sig an Busan när jag är bortrest.

En fråga om ett nytt, otroligt spännande projektsamarbete.

Möten och samtal om livet med nya och gamla bekanta.

Nystarten för Myter & Mysterier. En av mina favoritpoddar drog igång med det första av 10 nya avsnitt. Det är som en riktigt, riktigt fin present.

Vitsipporna längs vägen till Småland. Som vårliga utropstecken och emfas –  nu, nu är den verkligen här, den efterlängtade. Den snabbt förgängliga, men så – kanske just därför – så underbara våren.

Helgens skrivkurs på undersköna Mundekulla. Och det inre lugn som dröjer sig kvar efter den.

Detta bildspel kräver JavaScript.

Maten på Mundekulla – gudomligt gott och vegetariskt till 100%.

Tystnaden på Mundekulla – bruten endast av en konsert av fågelsång i megaformat .

Timmarna i bilen till och från Mundekulla med Bob Hansson i högtalarna. I poddar och program som Statsminister för en dag, Tankar för dagen och Allvarligt talat. Få kan som han sätta livet i perspektiv och ord som känns så självklara när de väl uttalats, om än himlasvindlande nya på samma gång. Viktiga ord.

Att få dela upplevelsen av sagda Bob, av Mundekulla, alla skrivkurskompisar och den inre resan som kursen tar med en på med fyra av mina vänner, inklusive älsklingen. En dyrbar ynnest av yppersta livskvalitet.

Fullmånen som manar mig ut, för att möta och leva mina intentioner Uteliv och Hälsoglädje.

Timmar i ensamhet. För jobb, för läsning, för varande.

Timmar i tvåsamhet. Med närhet, drömmar, samtal, skratt och tårar.

Vilka möten, vilka relationer gav dig glädje och energi förra veckan?