Denna den första måncykeln under 2017 är min intention ”Lyssnande”. Jag söker mig till stillhetsfasen i livet, och öppnar mina mentala öron för att ta in vad min kropp, själ och ande säger mig. Vad vill jag? Vad behöver jag? Vad vill jag inte? Vem och vilka vill jag, vem och vilka vill jag inte? När vill jag, när vill jag inte?
Fullmåne över Högbosjön sommaren 2016
Vad är det jag hör, vad är det jag stänger öronen för, vad är det jag lyssnar extra noga efter?
Jag lyssnar, utan att värdera det jag hör. Utan att fly från skorrande, vassa, obehagliga ljud. Utan att fly in i drömsk, mjuk sirensång och dagdröm.
Meditationen är ett viktigt verktyg för mitt lyssnande. Inte minst den delen av mina headspace-sessioner som rattar in de tre kanalerna fysiska förnimmelser, känslor och syftet med meditationen.
Det här inåtvända lyssnandet lägger en grund för mig i att leva mina årsord: varsam glädje.
För varsamhet lyssnar jag för lära känna mig djupare, så att jag inte kör över eller av misstag kramar sönder något skört; så att jag ser mina styrkor som jag kan luta mig och ta spjärn mot.
För glädje lyssnar jag efter vad som ger mig glädje. Har ganska bra koll på det som det är, men vet av erfarenhet att det finns källor till glädje som fortfarande väntar på att upptäckas.
Jag lyssnar inte bara inåt. Men just idag lägger jag fokus i mitt skrivande på den riktningen.
PS. Vaddå måncykel tänker du kanske. Jo, inspirerad av kära vännen Tess vill jag ta hjälp av en av de cykliska perioder som finns i världen, måncykeln, för att lägga lite extra vikt vid någon aspekt av livet som jag vill jobba lite extra med. Om du jämför med fysisk träning, så väljer du kanske att avsätta en vecka eller månad eller termin åt att nöta in, fokusera på en viss rörelse eller moment i rörelsen. Same, same but different!
Inte sällan läser jag om hur människor inte tycker att meditation är något för dem, eftersom de ”blir rastlösa av att försöka tänka på ingenting”.
För mig handlar meditation inte om det. För mig handlar meditation om att stilla det ständigt pågående tjattret i mitt huvud för en stund, genom att fokusera. Inte på att inte tänka, men på ett ankare av något slag. Ofta är det andningen, men det kan också vara på att scanna igenom kroppen – att fullt ut försöka fokusera på foten, benet och så vidare. Det kan vara på att göra en rad korta återblickar på vad som hänt under dagen eller på att visualisera välbefinnande och avslappning för någon person i min närhet.
När jag sätter eller lägger mig att meditera, är jag fullt medveten om att tankarna kommer att dra igång och dra iväg. Övningen för mig handlar då inte om att krampaktigt hålla fast vid att inte tänka, utan snarare om att föra tillbaka fokus på det som jag valt att fokusera på i just denna meditation.
Föreställningen att det är detta lugna, avslappnade fokus som är mitt grundläggande tillstånd – som den blåa himmel som alltid finns där bakom molnen – har hjälpt mig att få perspektiv på både tjatter och meditation. Som jag tidigare skrivit om är det ”min hjärn-PT” Headspace som fått mig att förstå att det här är vad meditation kan handla om. Jag har nu i sammanlagt 170 dagar, 10 minuter om dagen, tränat på att i liiite högre utsträckning ”bara” observera mina reaktioner i form känslor och tankar utan att dras iväg eller tas gisslan av dem. När känslor och tankar överväldigar mig, innebär det ofta ältande och akut dalande självkänsla med stress, okoncentration och lättirritation som följd – 9 av 10 gånger helt i onödan.
Så skönt då att kunna stanna upp, observera utan att döma eller klanka ner på mig själv. Ganska snart dör klumpen i maggropen ut.
Jag har bara precis börjat se de här effekterna då och då i min vardag. De ger mersmak!
Sedan ett par månader är jag Headspace:are. Headspace är ”din hjärnas PT” – en onlinetjänst för att komma igång med och hålla fast vid vanan att meditera regelbundet.
De två sista orden i den meningen – ”meditera” och ”regelbundet” är viktiga för mig.
”Meditera” för att jag verkligen vill förbättra mitt sätt att hantera stress och den ångest den genererar hos mig. Och många vittnar om att meditation hjälper dem att hålla huvudet kallt längre – något som vetenskapligt kan förklaras med att regelbunden meditation har visat sig förändra de nervbanor mellan Amygdala – vårt fly-eller-fäkta-centrum – och övriga hjärnan som gör att vi instinktivt tolkar smärta eller rädsla som fara, för att istället förstärka förmågan att förhålla oss till dem på ett mer lugnt och iakttagande sätt. Amygdala verkar dessutom krympa, medan området som kallas pre-frontal kortex blir tjockare – det är en del av hjärnan som är viktig för medvetenhet, koncentration och beslutsförmåga. De här förändringarna gör det i sin tur möjligt att tolka och förhålla oss till signaler från omvärlden på mer konstruktiva och övervägda sätt. Dessutom har det visat sig att meditation ökar vår förmåga till empati! För att uppnå effekten krävs dock regelbunden, i princip daglig, träning…
Så därför är ”Regelbundenhet” viktigt. Men också för att jag sent omsider i livet, det vill säga sedan några år, inser att jag mår så bra av (en lagom dos av) rutiner att det överväger den tråkighet och ospontanitet som jag förknippat med dem. När sjukdomsinsikten nu är på plats, ska jag bara hitta en lagom hög ambitionsnivå också för att börja tillfrisknandet… Allt-eller-inget-principen, som jag länge kört, är inte den medicin jag behöver. Den har tvärtom visat sig ha väldigt kraftiga biverkningar i form av tappade sugar och långa motivationssvackor.
Headspace handlar för mig om 10 minuter om dagen i en guidad meditation. Andy, som är guiden, har en mycket behaglig röst med en skön accent (språket är engelska) och levererar pedagogiska genomgångar med jämna mellanrum. Jag kan ha Headspacekompisar som kan heja på mig (tack Helena!) och som jag kan heja på. Och hela härligheten är gamefierad med badges som jag får efter att ha mediterat ett visst antal dagar i följd.
I ärlighetens namn var det si och så med regelbundenheten under de första 30 sessionerna. Men sedan några dagar har jag lyckats slå nya uthållighetsrekord gång på gång – vem vet, den här gången kanske den nya vanan verkligen kommer på plats!
Min take på hennes 6 tips följer nedan. Lever jag efter dem? Nej. Har jag sett dem förut? Ja. Ser jag en poäng med att eftersträva dem? Ja, definitivt. Inte minst eftersom jag tror att de för mig kan hjälpa till att leva medvetet, här och nu, istället för att vara i alla borden och skulle ha och måsten som lätt börjar ockupera min hjärna och sätta igång stressproduktionen i kroppen.
Nu åker vi:
a) En morgonritual. Oavsett om du väljer att läsa tidningen eller träna, välj att göra det medvetet och regelbundet. Förbered din ritual, så att du kan börja dagen njutandes lugn och ro, slipper morgonstressen och att komma till jobbet utan nycklar och med blåa dagisplasttossor på fötterna. En hel del forskning visar, som du säkert vet, på att sömnkvaliteten och energinivåerna gynnas av att vi har regelbundna tider för när vi vaknar (och somnar).
b) Bön och/eller meditation. Det finns en hel del information som pekar på att regelbunden meditation (och andra former av kontemplation) har positiva effekter för välbefinnandet för de flesta av oss. Exakt hur de biologiska mekanismerna påverkas vet man ännu inte med bestämdhet. Att träna in avspänning med hjälp av andningsankaret är ett första steg i mitt meditationsutövande. Ofta tar jag hjälp av musik i min egen variant av meditation. Absolut favorit är första satsen i J.S. Bachs Cellosvit (den i G-dur, BWV 1007 tror jag).
c) Mötet med dem som står dig närmast, vid frukost, middag, läxläsning, tandborstning eller kvällste. Ofta fyller vi dagarna och minuter med aktiviteter och åtaganden som gör att vi och vår uppmärksamhet alltid är på väg någonstans, men jag önskar för egen del att jag prioriterade (de korta) mötena (inte i betydelsen sammanträde, men väl i betydelsen lyssna in, stämma av läget, ”connecta med”).
d) Kontakten med vänner – Diane ger standardrådet att ta kontakt med en vän varje dag, via telefon, mail eller sms. Ja, det tar mig en bit kanske. Tack och lov för Facebook, det underlättar regelbunden kontakt med vänner och bekanta.
e) ”Bestäm dig för att göra ditt bästa varje dag. Jobba effektivt, bestäm vad du behöver för att excellera i det du gör och skaffa det.” Jag sätter citationstecken här, för det känns så pretentiöst att skriva så. Och det är dessutom verkligen lättare sagt än gjort. Men jag inser ändå att det ligger något i betydelsen av att sätta upp ett mål och hålla fokus på detta istället för att bara planlöst reagera på det som andra orsakar i ens omgivning. Lagom är bäst torde gälla även här – all fanatism är av ondo, och en viss flexibilitet för oförutsedda händelser, människor som behöver dig och livet i största allmänhet är lika viktigt som att veta vart en vill. Jag brukar tänka på analogin med duktiga improvisationsmusiker: de har timmar av övning och förberedelser bakom sig och en verktygslåda full av modeller och former, som de sedan kombinerar på helt nya sätt i stunden allteftersom konstverket utvecklas.
f) En kvällsnedvarvning – forskning om god sömn tyder på att fasta rutiner på kvällarna underlättar insomnandet, och att kvaliteten på sömnen bland annat påverkas av uppkoppling, ljusa skärmar, mat och träning alltför nära take-off:en till drömmens land. Summera dagens intryck – vad har varit bra, vad vill du tacka för, vad har du lärt dig, vad vill du göra ännu bättre i morgon? Knyt ihop kontakten med dina nära; ankra din andning – och sov gott kära vän! Imorgon väntar ännu en dag, full av möjligheter att lära och skapa nytt och möjlighet att ge dig själv och dina medmänniskor en ny chans!
