Med nya ögon

Min nya leksak tar mig alltså ut på promenader (det gjorde iofs den gamla hederliga iPhone-kameran också). Den får mig också att se på miljön runt mig med nya ögon – skönheten i en sten, en regnblöt asfaltsyta, regndroppar på ett räcke, fasaddetaljer… Med iPhonen har jag haft svårt att få till djup i bilderna – med min nya leksak blir jag också mycket mer uppmärksam på perspektiv och skärpedjup i ett motiv.

Promenaderna är inte särskilt snabba, med åt det zombieintensiva (det måste vara nivån under lågintensiv, va?) hållet. När den första förälskelsen gett med sig ska jag kombinera med poddpromenader (dvs promenader när jag lyssnar på poddar) för att få ihop de steg som jag dagligen samlar.

Under året har jag blivit tydligt påmind om att jag mår bra av att skapa. Musik, matlagning, text (både i privat blogg och i jobbets rapporter), poesi och foto är mina grejer, än så länge. I alla fall i bemärkelsen ”roliga att göra” – huruvida jag når någon särskild verkshöjd i mitt skapande bryr jag mig faktiskt mindre om (utom vad gäller jobbalstren då).

Här är några smakprov från dagens fotopromenader. Mest natur och byggnader – jag har svårt för att fota människor; känner mig som värsta paparazzin.

1 Fjäril
Nässelfjärilens röda färg matchar Falu rödfärg ganska bra!
1 sten
”En sten på marken ska man inte förkasta; den har också en himmel, bara man ger den tid.” (ur Poesi på väg, SL 2006)
1 Andreas
Familjen får ställa upp som övningsmodeller – maken tycker han ser trött ut här, jag tycker att det är mer åt det sensuella hållet… I en av mina fotoböcker skriver författaren om effekten av att använda fönster som ljuskälla vid porträtt, och ger ett sådant här exempel på halvt belyst, halvt skuggat porträtt. Jag tycker det är en intressant princip, även om jag just här skulle ha bett A vrida på sig lite till. 
1 blomma
Stockrosor i ljuvligt rosa lockar både fotograf och pollensamlare. Även här så himla vackert mot den faluröda bakgrunden. 
1 diamonds
Som smälta diamanter i solen… Som jag har suktat efter att kunna leka med skärpedjupet på det här sättet! 
1 stadshus
”Se, hur hela Uppland står i lågor. Kvällssol brinner bortom Solna skog.” Ur Stockholmsmelodi av Evert Taube. Himlen på bilden har fått lite hjälp av Photoshop… 

 

 

 

En utmaning avklarad – dag 40 i #blogg100

IMG_1584
Fjolårsbären möter nyutspruckna blad på nyponbusken. Känns lite som jag själv på något sätt.

Sista dagen i min #nuskatrötthetenbort-utmaning. 21 dagar av mitt liv har passerat. För att få stopp på en förlamande trötthet som förföljt mig ett bra tag har jag bland annat strävat efter att öka antalet steg och sömnminuter för att få stopp på en förlamande trötthet. De flesta morgnar har morgonmackan ersatts av  yoghurt eller fil, chiafrön och hallon. Jag avslutade utmaningen med att pröva att ta digital helg – 24 timmar utan digitala media, för att koppla ner och koppla av.

Fötterna har skämts bort och motiverats med nya skor, både för promenaden och löprundan. Och ja, de gjorde skillnad – plötsligt var det mycket skönare, och därmed roligare, att springa och gå. Körsjungandet ger massor av glädje och energi, inte minst det fantastiska repet här i veckan med skottska gäster. Min dansklass har jag tyvärr missat under hela utmaningen på grund av sjukdom och resa, men på tisdag smäller det, då ska jag stå där ombytt och laddad!

IMG_1592
Slösande krokusprakt – lila och nygräsgrönt…

Resultatet då? Jo, genomsnittsenergin har ökat. Jag formulerade en 10-gradig skala för upplevd energi på skala 1-10 där 10 motsvarar manisk duracellkanin och 1 är som Six feet under. Från att ha legat på en uppskattad genomsnitts-3:a innan utmaningen startade, så skulle jag nu säga att jag ligger på 6-6,5 i genomsnitt över veckan. Eftersom jag har ett långsiktigt mål att ligga på runt 7 har jag alltså närmat mig mitt mål med sjumilakliv!

 

IMG_1579
Nu vet jag hur svenska flaggan fått sina färger

Har firat våren, nyskorna och energin med massa frisk luft den här helgen. Igår blev det först en fotbollsmatch med 8-åring och make. Sen en härlig skogspromenad i fint sällskap av maken. T-banan till Skarpnäck och så rätt ut i spenaten – 2,5 timmar senare hemma igen via t-bana från Björkhagen, efter att en stor del av tiden ha knatat och smålunkat i härlig skogsterräng. Att vi dessutom satte första kontrollen i årets naturpass – en sporre till fortsatta skogsutflykter – på självaste premiärdagen var en bonus.

(har inte valt musiken själv – det är iPhotos inbyggda bildspelsmusik, som jag blev varse först när jag gjort hela filmen i iMovie…)

IMG_1587
Motlut med massa motivation

Idag blev det löpning på Södermalm. Backintervaller vid Sofia kyrka och lite trappor avverkades. Som återhämtning mellan intervallen passade jag på att fotografera lite – bestämde mig för att den digitala helgen inte omfattade kamerafunktionen på mobilen… 🙂

IMG_1591
Stillhet i väntan på sommaren

 

Uppmärksam och medveten – dag 38 i #blogg100

riddarholmskyrkanPå dagens promenad till jobbet i vårsolen låg hörlurarna i ryggsäcken. Vanligtvis lyssnar jag på en podd, på nyheter eller på musik när jag går. Men idag ville jag vara fullt uppmärksam på min promenad och de sinnesintryck den gav upphov till.

Inspirationen till min övning i medveten närvaro kom från Krista Tippetts samtal med Jon Kabat-Zinn i ett avsnitt av On Being. De talade en hel del om just uppmärksamhet och medvetenhet:

… attention and awareness are deep interior human capacities that never get any training or airtime or attention. What gets all the attention is thinking. And so when you begin to cultivate intimacy with these other capacities, it actually balances out our remarkable capacity for thinking and also for imagination and creativity. A lot of the creativity comes out of the stillness of awareness in not knowing. So rather than just sort of keeping tabs of what we know, it’s really helpful to be aware of how much we don’t know. And when we know what we don’t know, well, then that’s the cutting edge of which all science unfolds.

 

… we call ourselves homo sapien sapiens. That’s the species name we’ve given ourselves. And that means from the Latin sapere, which means ”to taste” or ”to know.” The species that knows and knows that it knows. So that means really awareness and meta-awareness. And it would be nice if that were actually true, but I think it’s a little premature to call ourselves that. And now maybe we need to live ourselves into owning that name by cultivating awareness and awareness of awareness itself and let that be in some sense the guide as to what we’re going to invest in, how we’re going to make decisions about where we live, where we’re going to send our kids to school, how we’re going to be at the dinner table. Whether we’re going to take our bodies and our children and our parents for granted or whether we’re going to live life as if it really mattered moment by moment.

Tankarna trängde sig under promenaden på med jämna mellanrum. Jag sköt bort dem vänligt, men bestämt, med känslan av att mota bort dem med en fjäder – absolut inte hårt och forcerat (ett Headspacetips). Att vara medveten har sin tid, att tänka sin.

På det hela taget blev det en skön promenad där syn, hörsel, doft och känsel alla deltog i att ta in min omgivning under de drygt (inte dryga) 4600 stegen från Götgatan till Barnhusgatan.

Ett bra inslag i min #nuskatrötthetenbort-utmaning, som idag går in på sin nittonde dag. Resultaten är tillfredsställande.