Etikett: Vänskap

Söndagssummering vecka 5 2017

On By Sara ModigIn Medveten närvaro, Upplevelser, Veckan som gickLeave a comment

I mina söndagsinlägg (som denna gång blev ett måndagsinlägg) vill jag fånga upp några av veckans ”glows”, det vill säga framgångar/ guldstunder/ tacksamhetstankar, som passerat och sätta ned foten för ett ”grow” – ett område som jag vill rätta till/ utveckla/vara extra uppmärksam på – inför den kommande veckan.

Veckans glows

Spontanitet.

Ett missförstånd som fick oväntat positiva konsekvenser.

Mötena med människor, både nya och gamla vänner och bekantskaper.

Samtalen, inte minst de hudlösa i sårbarhet.

Varma duschar med härligt doftande duschkrämer.

Musiken. I hörlurarna, på söndagens Sthlm Vocal Club och på körrepet i den härliga aktustiken i Råsunda kyrka tillsammans med Zero8 inför vår Valentinekonsert 12 februari.

Viktiga insikter, som, även om de gör outhärdligt ont i stunden, lägger en grund för att jag ska kunna vara mer varsam med mig själv i framtiden än vad jag varit hittills i livet.

Fortsatt ny energi och livslust.

Minskad värk i höft och rygg.

Modet att söka mig nya vägar till välmående.

Besöken hos Janni, Erin och Lars på Gaston. Tacksam för både sällskap och härliga smakupplevelser i form av goda röda från Loire, som är temat för tillfället. Gaston lever verkligen upp till omdömet Årets Vardagsförbättrare (som de visserligen fick 2014 av DN. I min värld får de definitivt det omdömet även i år!

Ruffieträningen med de två yngsta barnen.

Fredagsfika och mysigt, viktigt samtal med 9-åringen.

Glädjen i att spela piano igen, när jag kompade fina Karianne vid hennes framträdande på IFLC Swedens konsert. Som jag skrev förra veckan är varje sätt som musiken återerövrar plats i mitt liv på är ett steg i välmåendets, glädjens, innerlighetens och den medvetna närvarons riktning.

Att få vinna en publikfråga på Sthlm Vocal Club! Frågesporter är en av mina tyngsta laster…

Fint och välljudande pris minsann!
Robust, jordigt, ”smutsigt”, som sommelier Janni sa.
Supergod sallad på King’s Table och Sthlm Vocal Club. Grillade grönsaker med halloumi och MASSOR av vitlök.
Dags för en selfie där jag ser pigg ut!

Veckans grow

Jag fortsätter att fokusera på att vara här och nu, och grundad i kroppen snarare än bara i knoppen liksom.

Veckans ord

Sensualitet. Ett Låt Stå! på förra veckans ord. Det är ett bra träningsredskap till att vara här och nu, och att ta in och vila i den rikedom av sinnliga upplevelser som finns runtomkring mig utan att mala sönder nuet med tankar.

Veckans låt

Händerna mot himlen – på temat här och nu.

Vilka glows, grows, ord och låtar har präglat din vecka? 

 

Vad är en vänskap?

On By Sara ModigIn Tillsammans1 Comment

dsc_3051Vänskap. Det är en viktig del, om inte till och med den viktigaste, i mitt svar på frågan om livets mening.

Jag är rik på vänskap – och oändligt tacksam för det. Under de senaste månadernas mörker och kaos har människor som delat med sig av sin vänskap varit livsuppehållande för mig.

Vad är då vänskap? Jag snavade i kväll över en text av Jordan Greenhall, entreprenör, futurist och skribent, på temat vänskap. Den är så vacker och sätter så väl ord på vad vänskap handlar om för mig att jag vill dela den med dig.

Texten börjar:

A circle of friends.  This is the foundation of everything.  The only human relationship is that of friendship.  The only one that matters, at least.  One can have acquaintances, servants, masters, contemporaries, employees, etc.  But the ones that matter are your friends.  Unless she is your servant or roommate, your wife is your friend.  Unless they are your masters (or your servants), your parents and your teachers are your friends.  Even your enemies – especially your enemies – are your friends.  If they matter.

What is a friend?  A friend is someone who helps you overcome yourself.  Someone who is an ally in your endeavor to become more than you are.  There are many many different kinds of friendship, different roles that friends can play, but this is the common thread.  Self-overcoming is, of course, the central task of any human being.  This is why friendship is the only important human relationship.  (You can see how parenting is a particular variant of friendship.)

Här hittar du hela texten On Friendship.

Söndagssummering v.49 2016

On By Sara ModigIn Veckan som gickLeave a comment

I mina söndagsinlägg vill jag fånga upp några av veckans ”glows”, det vill säga framgångar/ guldstunder/ tacksamhetstankar, som passerat och sätta ned foten för några ”grows” – områden som jag vill rätta till/ utveckla – inför den kommande veckan. 

Några Glows

Stunder med vänner. Nya, gamla. En rikedom, en tröst, en livlina. Tack för att ni finns, och för att jag får finnas för er!

img_5046Fredagskväll i exklusivt sällskap av min nioåring. Tre minuters framträdande av idolerna Marcus och Martinus slog alla Idolfinalister (som vi inte ens visste namnen på) med ljusår. Den lyckan!

 

 

En insikt som ger potential för läkning och respekt.

Söndagens mässa med predikan i form av Luciatåg (i vilket min trettonåring deltog). Bästa predikan jag hört på länge.

Ett Grow

Att komma ihåg att bland allt som i stunden känns nödvändigt, brådskande och viktigt finns sannolikt någonting som verkligen är det. Resten är, med lite distans, inte livsavgörande.

Veckans ord – ett ord som följt mig som en röd tråd under den gångna veckan. 

Paradigmskifte. I mig. I samhället.

Veckans låt – en sång som följt mig som en röd tråd under den gångna veckan. 

True Colors. Cyndi Laupers smärtsamt vackra ballad. Jag kan avslöja att den står på repertoaren i ett magiskt arrangemang när vi i Stockholm City Voices bjuder till julkonsert till veckan.

Så här på tredje advent får du ett bonustips av mig: Christmas song med legendariska Cotton Club. Ska snurra den skivan några dagar nu, så där en 13, 14, 15 stycken, tror jag bestämt.

 

Vilka glows, grows, ord och låtar har präglat din vecka? 

 

Ett kvartal…

On By Sara ModigIn Svärta och smärta, Tankar9 Comments

… har gått sedan orden som raserade mitt liv som jag känt det i mer än hälften av mina 47 år registrerades i hjärnan. ”Jag måste lämna dig”.

fwschulz_102meer

Ett kvartal av djup sorg, mörk ångest, svart vrede och hat. Av känslan av att förlisa, tappa riktning och livslust, förlora kontrollen. Av upplevelsen av att vara bortvald och utstött från den viktigaste gemenskapen med en annan människa som jag haft i mitt liv.

Ett kvartal sen jag trillade ner i kaninhålet, som Alice i underlandet. Och jag faller handlöst fortfarande, med minnen, fragment, ord, handlingar, känslor, tankar om dåtid, nutid och framtid susandes förbi mig i alla riktningar.

Jag vet inte när jag kommer att landa, eller vem jag är då.  Jag har haft förlåtelse och nåd som målbild. Jag hoppas fortfarande nå dit. Men jag har lagt ner det aktiva jagandet efter dem – för att istället sätta min tillit till att de finner mig den dag jag är redo.

Ett kvartal då insikten om att detta att dela mina tankar i skrift för mig är något av det viktigaste för att ge mening åt det meningslösa. Inte för sympati, inte hämnd, inte för bekräftelse. Men för att dela min smärta och min sårbarhet, till styrka för den andra som också vandrar den dödskuggans dal som livet ibland för oss genom. Du är inte ensam, jag är inte ensam. Vi är betydligt fler än vad vi tror.

Ett kvartal har gått under vilket jag starkt upplevt det gudomliga i tillvaron. Inte i form av någon historisk/överjordisk/utommänsklig gestalt med en förutbestämd plan för mitt liv. Nej, i högst mänsklig gestalt, genom den varma blicken, kramen, hjärtemojisen och de omtänksamma, medkännande, stärkande orden som förmedlar erfarenheter och hopp. Genom dem som lyssnar, håller och ger utrymme för alla känslor och tankar utan att döma eller ifrågasätta, samtalen, gästsängen.

Ett kvartal av att bli buren av vänner. Ett kvartal där jag ibland anat en styrka, som vilar någonstans långt under det stormande hav som varit mitt liv under de senaste tre månaderna.

Foto: Marinmålning ”Stormande hav” av Fritz W. Schulz.  Schulze-Wenck (Own work) [CC BY-SA 3.0 (http://creativecommons.org/licenses/by-sa/3.0)], via Wikimedia Commons

 

 

Söndagssummering v.43 2016

On By Sara ModigIn Positiv psykologi, Veckan som gickLeave a comment

I mina söndagsinlägg vill jag fånga upp några av veckans ”glows”, det vill säga framgångar/ guldstunder/ tacksamhetstankar, som passerat och sätta ned foten för några ”grows” – områden som jag vill rätta till/ utveckla – inför den kommande veckan. 

Veckans faktum

Hösten är så vacker. Precis som jag i våras reflekterade över att jag upplever skönheten allt mer intensivt för varje år som går, slås jag nu av vilken fest som gula, röda och gröna löv, frökapslar, vissnade blomkronor och röda bär bjuder ögat.

Några av veckans Glows

Skapande, samtalen och samvaron med Helena. Vår första skrivretreat gav både mersmak och goda resultat. En gemensam dröm är på väg att omsättas i verklighet genom gemensam handling! Att jag dessutom levlat upp både i nivå och kompetens i PokémonGo med hennes hjälp var en rolig bonus!

fruktmandalaphotobysaramodig

Dagen som kritiker (mycket konstruktiv sådan) på kursen i Reflekterande designmetodik på KTH. De koncept för ett inkluderande samhälle år 2050 som andraårsstudenterna i medieteknik presenterade var oerhört inspirerande, och deras kommunikationskompetens var så stark att jag närmast kände mig golvad (i positiv bemärkelse

Finbesöket i bostaden för veckorna på egen hand när barnen och exmaken kom på besök mitt i veckan för fika. Gott att krama om knoddarna, och se hur även de trivs i studion.

Jobbmötena på olika håll och i olika sammanhang runtom i Sverige. De gav nya kontakter, fördjupade relationer och viktiga insikter.

Njutningen av att ta in det skiftande landskapet utanför tågfönstret på mina resor kors och tvärs genom Sverige.

Doften av höst.

Veckans Grow

Jag har bestämt mig för att plocka upp min singletaskingutmaning igen. Fokus på en sak åt gången, och ett medvetet val av vad jag lägger fokus på (läs: mindre tid för på Candy Crush Soda Saga och Facebook, mer tid för läsning, poddar och barnen).

På samma tema – fokus – ska jag hålla i ledstången Pomodorotekniken i jobbet. Vi har tillämpat den under vårt skrivande i helgen med mycket gott resultat. En innovation jämfört med när jag tillämpat den på egen hand (vilket jag försöker göra när jag jobbar hemifrån) är att minuterna mellan jobbpassen inte ägnats åt att fylla tvättmaskin eller tömma diskdito. Jag ska definitivt fortsätta att dansa mellan jobbpassen!

Veckans ord – ett ord som följt mig som en röd tråd under den gångna veckan. 

Samskapande. Att utforska och skapa tillsammans med en eller flera andra ger djup  och relief åt de egna tankarna och idéerna.

Veckans låt – en sång som följt mig som en röd tråd under den gångna veckan. 

Via en spellista med musik för hösten som jag tipsats om av en bekant snavade jag över brittiska vokalgruppen Voces8, och blev bergtagen. Lyssna, som jag gjort den här veckan, på deras tolkning av lettiske tonsättaren Ēriks Ešenvalds Stars och låt tiden stanna upp ett slag.

Vilka glows, grows, ord och låtar har präglat din vecka?