En kär bekant, Stefan Jämtbäck, alias @fembarnsfarsan på Twitter, lanserade en gång sin egen kost- och motionsmetod som ett alternativ till alla LCHF, GI med fler förkortningar. Han kallade den för BAKOM-metoden: Balanserad Allsidig Kost Och Motion. Och det är nu den kloka metoden som mina nya ambitioner gäller.
Har under flera år försökt att öka andelen baljväxter – alltså bönor, linser, ärtor etc. – i min mat. (OBS! Detta är ingen rekommendation från Stefan, som utöver den genialiskt enkla förkortningen inte angav några närmare riktlinjer, förutom att jag kan gissa att han hellre dricker grön mjölk än blå… ) Ingen hit med tre små barn, som även om de från början glatt vräkt i sig många sorters bönor, från och med den vad gäller matpickiness magiska två och halvtårs åldern konsekvent börjat rata allt i den vägen. Dessutom är entusiasmen hos familjens övrige vuxne inte 100-procentig för dessa baljväxter.
Men nu blir det nya tag. För det första är ju bönor och sånt ett oslagbart sätt att få i sig protein om man vill skära ner på köttet – enligt många positivt för både miljö och hälsa. För det andra rekommenderade en ayurvedisk läkare som jag uppsökt (varför inte testa, liksom) att jag baserar min kost på just bönor, inte minst då mungbönor. Ensidigt tänker du kanske? Inte mer ensidigt än de rätter som alla köttfärspaket jag släpat hem genom åren resulterat i.
Nåja, nu tänker jag inte sitta och peta bort alla andra smarriga alternativ bland baljväxterna. Mitt första storkok av bönor det här året ledde visserligen, förutom till ett antal burkar med just mungbönor i frysen, till en currydoftande mungbönsröra med blomkål, gul paprika och vitlök samt en anings grädde för att kräma till det hela. Men en enkel bönsallad med svarta bönor, rödlök, en god olivolja, nymalet salt och svartpeppar har också förgyllt måltiderna i helgen, och den passar super till de flesta rester verkar det som. Och till fredagstacosen har jag tidigare ibland fräst lök och vitlök, tillsatt kidneybönor och såsat ihop det hela med lite öl (allsidig kost var det ju :)), lite salt och peppar.
Men kanske har någon av er som läser detta fler tips att dela med er av som inspiration? Kokböcker i all ära, men rekommendationer om recept från folk jag känner är ofta säkrare tips (detta innebär INTE att jag tänker göra mig av med mina kokböcker!).
PS. Tror att jag lånat ut en bra bok på temat, ”Bönbok” av Caroline Hofberg. Om det är till någon av er som läser detta, vore jag tacksam för att få låna tillbaks boken en stund 🙂 DS.