Petrarca refererar, i ”Bestigningen av Mont Ventoux” till en ungefärligt så lydande mening, mindes jag från vinterns läsning. Kollade det (Aiolos nr 50-51, 2015). Mycket riktigt, Augustinus bekännelser, bok 10. Slår upp den (s 241 övers Bengt Ellenberger, Artos), eftersom jag inte minns att A refereade till utomlandsresande i frågan, vilket ju vore lite märkligt på 300-talet, för folk i allmänhet. Mycket riktigt, den delen är nog ett modernt tillägg. Såhär passagen (i den översättningen): ”Men människorna går ut för att förundras över bergstoppar och väldiga havsvågor, flodernas vida vatten, oceanens rand och stjärnornas kretslopp; sig själva lämnar de, […]”. Han förundras över minnet av detta han sett, att han kan återkalla det. Petrarcas läsning av den passagen fick honom att tänka på själens storhet.
Ja, hm … Tänkte bara på det nu när jag läste då. Även i denna form är nog andemeningen lik, fast mer modern.
Tack! Jag förundrades över den biten på svenska (mötte först citatet på engelska ”go forth”. Ser iofs en poäng med dagens verklighet, med en ständig jakt på nya, ”autentiska” upplevelser världen runt, och glömska över förundran för det till synes vardagliga.
Väldigt sant och bra citat!
Petrarca refererar, i ”Bestigningen av Mont Ventoux” till en ungefärligt så lydande mening, mindes jag från vinterns läsning. Kollade det (Aiolos nr 50-51, 2015). Mycket riktigt, Augustinus bekännelser, bok 10. Slår upp den (s 241 övers Bengt Ellenberger, Artos), eftersom jag inte minns att A refereade till utomlandsresande i frågan, vilket ju vore lite märkligt på 300-talet, för folk i allmänhet. Mycket riktigt, den delen är nog ett modernt tillägg. Såhär passagen (i den översättningen): ”Men människorna går ut för att förundras över bergstoppar och väldiga havsvågor, flodernas vida vatten, oceanens rand och stjärnornas kretslopp; sig själva lämnar de, […]”. Han förundras över minnet av detta han sett, att han kan återkalla det. Petrarcas läsning av den passagen fick honom att tänka på själens storhet.
Ja, hm … Tänkte bara på det nu när jag läste då. Även i denna form är nog andemeningen lik, fast mer modern.
Tack! Jag förundrades över den biten på svenska (mötte först citatet på engelska ”go forth”. Ser iofs en poäng med dagens verklighet, med en ständig jakt på nya, ”autentiska” upplevelser världen runt, och glömska över förundran för det till synes vardagliga.