Läste Louises inlägg idag på bloggen lugnochfin om Inspirationssjukan, och ordet träffade mig som en knytnäve i solar plexus.
Information overload.
Den där yrseln och nästan fysiska illamåendet man känner när man tagit in, eller känner sig tvungen att ta in för mycket intryck. Den där känslan av att vara överinspirerad.
Överinspirerad. Det är jag, det, sedan några dagar. Nyförälskad i min kör och i nyupptäckten av den helande, omvälvande, berörande kraften i musiken. Fullsprängd i huvudet av idéer till blogginlägg, kanske till och med böcker… Översköljd av intressanta artiklar, poddar, videos, tweets, bloggar, FB-inlägg som alla väcker nya tankar och gör att jag ser nya samband. Inspirerad av makens framgångar i sitt envetna, tålmodiga sångövande och barnens erövringar av nya förmågor och insikter. Glad och stolt över stadig, växande ström av roliga möjligheter, uppdrag och projekt i företaget.
Var och en för sig stora källor till glädje, inspiration och energi. Sammantaget en urkraft som surrat i huvudet och fått mig att flacka som biet mellan blommorna av oändliga möjligheter.
Vad gäller citatet från Louises inlägg ovan kan jag i och för sig konstatera att det är extremt sällan som jag känner mig tvungen att ta in intryck. Min medfödda nyfikenhet och vetgirighet gör att jag hungrigt, och med ett starkt inre driv, kastar mig över och letar nya insikter, kompletterande perspektiv och större sammanhang. På senare tid har jag dessutom systematiskt börjat utforska nya sidor av min kreativitet, bland annat för att ha tillgång till fler former för att få ur mig de insikter och idéer som blir resultatet av alla intryck och upplevelser, all information och kunskap jag trycker in i skallen på daglig basis. Det utforskandet förutsätter i sin tur att jag, åtminstone rudimentärt, tar in mer information…
Balans mellan insättning och uttag
Louise skriver också
Inspiration är underbart. Det kan ge näring åt ens egna kreativitet. Men för mycket inspiration kommer istället döda den.
Vi kan inte bara andas in och andas in och andas in utan att någon gång andas ut. Vi kan inte tillföra något till världen om vi hela tiden är upptagna med att konsumera. Vi måste bli bättre på att blockera, filtrera och sortera bland intrycken.
Jag har också ofta för mig själv kommit tillbaka till liknelsen mellan livsrytm och andningens rytm. Som Louise är inne på: vi andas in, och vi andas ut. Vi tar in inspiration och intryck, och vi ger av vår insikt, kreativitet och medkänsla till världen.
Medicin mot informationssjukan
Louise ger fem råd för att bättre hantera informationssjukan (läs hela hennes inlägg, hon har en bra, konkret checklista med lite verktygstips i också):
1. Rensa bland informationen du tar in.
2. Bli kvitt din FOMO (Fear of Missing Out)
3. Ha en plan med informationen du tar in.
4.Unna dig (lagom mycket) nöjeskonsumtion.
5. Avsätt tid för att inte ta in några intryck alls.
Jag skrev om min digitala vila i min kommentar på hennes inlägg. Att jag känner mig så uppe i varv, så överinspirerad, kan ha att göra med att jag naggat den vilan i kanterna de senaste två helgerna. Så här ska helgas vilodagar i fortsättningen!
Vila och varande
Andningscykeln i avslappnat läge har ju ytterligare en fas: vilan mellan två andetag. Överfört till mitt liv och intag av information och intryck, handlar det om att jag också behöver stunder av öppet, icke-presterande varande och hjärnvila. I meditation, i en kram, i en skogspromenad, i en löptur längs Skeppsbron längs det glittrande vattnet. I en celloton eller en körklang.
För att ta en annan liknelse: det är när pengarna står på bankkontot ”i vila”, som de växer (åtminstone med historiskt sett mer normala räntenivåer…)
I inlägget om andningsliknelsen som jag länkade till ovan (från #blogg100-utmaningen för två år för övrigt) skrev jag
…precis som min kropp behöver komma ner i den andning där stillheten, pausen mellan utandning och inandning får finnas och ta sin egen tid, behöver min hjärna och min själ återhämtningen i det andlösa nuvarandet mellan påfyllning och delande.
Har du några bra tips att dela med dig av från hur du balanserar ditt informationsflöde?
Jag charmades av deras sååå klassiska kaffebrödsutbud: för det första två mjuka kakor: en sandkaka med choklad och en ”vanlig” sockerkaka. För det andra himmelska kardemummabullar (jag smakade på dotterns) och för det tredje sju sorters småkakor, i just små munsbitar, med barndomsminnen:
Istället för läsk erbjöd Gubbhyllan sin safteria med sex olika hemkokta safter att späda efter behag, med stilla vatten eller, om man föredrar läskvarianten, bubbelvatten.
Samtidigt som vårt moderna samhälle å ena sidan säger: du får se ut som du vill, vara den du är och kan bli det du vill, finns det å andra sidan många röster i motsatt riktning: bilder och upplevelser som präntar in en begränsad bild av vad tillhörighet, skönhet, framgång och lycka är. Motsatta budskap förvirrar, och starka intressen finns i otillräcklighetens kompensationskonsumtion.