Dagarna går just nu i ett rasande tempo. Och hastigheten kommer att öka i takt med nya uppdrag.
Vill därför ta tag i mina strukturambitioner igen som jag spårade in på tack vare Helena. Men som alltid är det uthållighet och disciplin som är min utmaning.
Medan dottern scoutade runt i Nackareservatet med karta och kompass, tog jag en promenad längs skogsstigar och sjö. Koltrast, starar och andra skönsjungande fåglar stod för sprudlande bakgrundsmusik.
Bäcken som kastade sig ystert ner för stenarna. Den färskgröna mossan som mötte de multnande fjolårslöven. Trädrötterna som likt ormar slingrar sig runt varandra i vattnet. Den skrovliga stammen som liknar ett uråldrigt landskap med förkastningar, glaciär och förvridna formationer. De spirande vattenliljorna som skjuter upp ur det dyiga vattnet.
Bara jag håller ögonen öppna och nyfiket betraktar världen finns det oändligt med underverk att upptäcka!
Igår var visst ännu en dag där jag inte levde upp till utmaningen. Nu tillbaks till ”normalläget” igen – upp i sadeln o leverera!
Helgen har gått i ”självförverkligande genom mina barn” :s tecken. Igår scouting med eldning, livlina, meditation o mycket annat på schemat. Idag Kids Hack med stop motionanimering med döttrarna – här är det färdiga alstret. Därefter brödbak på önskemål av sonen, samt matlagning med viss hjälp av ena dottern.
En riktigt god hoummus gjorde vi till de färdigköpta falaflarna:
Kikärtor p burk mixades med en stor pressad vitlöksklyfta, en msk tahini, lite sambal oelek, hackad koriander, en pressad citron, olivolja (1-2 dl) och några nypor salt. Mmmm…
Idag tar jag blogghjälp av Brené Brown, forskare i socialt arbete med intresse för sårbarhet, mod, autenticitet och skam. Här är hennes TEDxHouston-talk om ”styrkan i sårbarhet”.
Det slår mig att livet följer sin egen andningsrytm:
Andas in – fylla på med energi, intryck, kunskap, information… Läsa, lyssna, reflektera..
Andas ut – dela med mig av tankar, kunskap, tid, kontakter… Prata, skriva, göra…
Stillhet – varande, vilande i nuet; bara observerande, registrerande, men utan värdering, bearbetning, aktivitet
Och precis som min kropp behöver komma ner i den andning där stillheten, pausen mellan utandning och inandning får finnas och ta sin egen tid, behöver min hjärna och min själ återhämtningen i det andlösa nuvarandet mellan påfyllning och delande.
————-
Foto: mirror of peace by Kathy Ponce @ Flickr CC BY 2.0