Medan dottern scoutade runt i Nackareservatet med karta och kompass, tog jag en promenad längs skogsstigar och sjö. Koltrast, starar och andra skönsjungande fåglar stod för sprudlande bakgrundsmusik.

Bäcken som kastade sig ystert ner för stenarna. Den färskgröna mossan som mötte de multnande fjolårslöven. Trädrötterna som likt ormar slingrar sig runt varandra i vattnet. Den skrovliga stammen som liknar ett uråldrigt landskap med förkastningar, glaciär och förvridna formationer. De spirande vattenliljorna som skjuter upp ur det dyiga vattnet.

Bara jag håller ögonen öppna och nyfiket betraktar världen finns det oändligt med underverk att upptäcka!