Etikett: trädgård

Återblick #29-31

On By Sara ModigIn Veckan som gickLeave a comment

Under 2019 vill jag regelbundet stanna upp, göra och dela en kort återblick på veckan eller veckorna som gått. Det är för mig ett sätt att leva ett medvetet, reflekterat liv. Jag vill till exempel uppmärksamma saker som jag är tacksam över, men också notera något jag lärt mig eller tränat på, liksom vad har jag läst, tittat eller lyssnat på. De senaste tre veckorna…

...… har några anledningar till tacksamhet varit

  • vänskaper. Gamla och nya. Som växer och fördjupas. I många olika dimensioner.
  • den ljuvligaste av sommarkvällar på Oaxen Slip och Ekens utebar i bästa tänkbara sällskap i form av grannen och vännen M.
  • utflykten till sommaridyllen Strängnäs med grannarna M och M, inklusive det gästfria mottagande av ena Ms mor.
  • en utslagen ros på min rosenbuske. De glupska rådjuren måste ha missat en knopp!
  • solvarma tomater direkt från plantan.
  • dagar i lugn koncentration och produktivitet på jobbet.
  • en vedeldad bastu i sommarnatten.
  • att få fira födelsedag för M, min numera femtonåring i dagarna tre.
  • besöket av mor, med tid på tumanhand inklusive promenad i omgivningen, och av syster och svåger.
  • leendena från mötande promenanter längs Årstaviken när jag mött deras blickar, hälsat dem med en nick och ett leende.
  • läsupplevelsen som slungade iväg mig sådär 2500 år bakåt i tiden till Nepal, i mötet med Herman Hesses Siddharta.

… har jag promenerat och promenerat. Sällan under 10 000 steg om dagen, ofta över 13 000. Åtminstone fem raska få upp flåset-promenad per vecka. Självmedicinering pågår. Med goda effekter på sinne och kropp.

… har jag lyssnat på fängslande filosofihistoria i poddformat: Awakening from the meaning crisis med John Vervaeke, lektor i Kognitionsvetenskap vid University of Toronto. Podden har beskrivits som ”Weaving together historical narrative and contemporary science to paint a compelling picture of foundation of the meta-crisis of our times”. Och det är en bra beskrivning.

… har jag firat Pride. Firat framstegen för kampen för hbtq-personers rättigheter, inte minst rättigheten att bli sedd och tolererad för den en är. Jag har firat genom att, tillsammans med min 16-åring, lyssna på en inspirerande och bildande föreläsning av Barbro Westerholm om bakgrunden till varför 2019 är ett jubileumsår i denna kamp. Genom att träffa en livs levande, nyvald partiledare och då dessutom bita huvudet av blygheten för att passa på att kort introducera mig och mitt engagemang för dessa frågor. Genom att gå i paraden med nätverket Stolta föräldrar till hbtq-barn. Samma parad som två av mina barn själva gick i. Jag har firat, men också blivit stärkt och beslutsam inför fortsatt och förstärkt engagemang i kampen.

… har jag tränat på att hitta lugnet i egentiden igen. Det lugn som var så självklart för mig som barn. Det lugn som är en viktig del i upplevelsen att den hemlängtan till en plats av lugn och ro som inte har geografiska, utan själsliga, koordinater i allt högre utsträckning finner sig uppfylld. Jag har hittat en hemmahamn i mig själv, en hamn jag nu är på väg in till.

  • En magisk avslutning på en magisk kväll
  • Stigen längs Årstaviken bjuder skog, ljus, vatten och stad.
  • Fullt av skönhet längs vägen
  • Fullt av godsaker längs vägen
  • Min fitbit hjälper mig att hålla ångan uppe
  • Årets finaste 15-åring
  • Böcker om psykologi stod på 15-åringens önskelista.
  • Är födelsedagsbarnet chokladoman som sin mor så är fikat givet.
  • En ros är en ros är en rådjursöverlevare
  • Så länge sedan och ändå så nära
  • Jag vågade! Både hälsa, introducera mig och några av de frågor jag brinner för och be om en wefie. Stort.
  • Paradande!
  • En stolt förälder och ett fantastiskt (hbtq-)barn.

Backspegel i tacksamhet och förundran 26

On By Sara ModigIn Veckan som gick2 Comments

Under 2018 vill jag stanna upp regelbundet och reflektera över veckan som gått genom linser av tacksamhet och förundran. När jag ser tillbaka på årets tjugosjätte vecka tänker jag bland annat på…

… att jag sent omsider lämnat in alla uppgifter i Kulningskursen.

… att jag är färdig med cykelmomentet i ICA-klassikern. Funderar nu på att formulera en egen utmaning, eftersom jag märker att momentet att ticka av en delsträcka mot ett förväg definierat mål får mig att uppbåda envishet och uthållighet.

… jobbmöten som lämnar en bra känsla i magen. Dels när saker och ting går i en riktning som jag jobbat för länge, länge. Dels när jag och klienten får nya insikter tillsammans.

… att jag lyckades observera, hantera och förstå min kropp så pass väl som jag gjorde i torsdags i tandläkarstolen.

… upplevelsen av Avengers: Infinity war med två av kidsen. Deras inlevelse är i en helt annan dimension än min.

… att boende och resa till Medeltidsveckan nu är bokat för mig och 15-åringen. Och att produktionen av hens tidstypiska klänning är igång!

… att tjuvlyssna till samtalen på flytande engelska mellan 10-åringen och hens spelkompisar. Som befinner sig i England och på Maldiverna. It’s such a new world de lever i, kidsen.

… att jag landat i att det är ok, ja, till och med bra, att jag inte hittar på en massa saker med (för?) barnen hela tiden. De behöver få upptäcka styrkan i självsamheten, som är mitt nya favoritord.

… känslan av att vara nyklippt och nyfixad runt ögonen. Freeeeescht lixom!

… middagsgemenskap med kära vännerna P och A och barnen.

… att 15-åringen beordrar mig bort från köket och ut till mina gäster vid sagda middag, och sen fixar det vi inte hann med innan gästerna kom till varmrätten och hela desserten. Moderslyx!

… finbesök i trädgården.

Backspegel i tacksamhet och förundran 18

On By Sara ModigIn Veckan som gick2 Comments

Under 2018 vill jag stanna upp regelbundet och reflektera över veckan som gått genom linser av tacksamhet och förundran. När jag ser tillbaka på årets artonde vecka tänker jag bland annat på…

Inte en före-bild, men inte heller en efter. En ”det är på gång”-bild typ!

… känslan av jord på händer och knän när jag börjar undersöka mitt trädgårdsland. Luckrar upp jorden, drar upp rötter, rensar bort det som jag inte vill ha kvar i mitt trädgårdsland, planterar två nya välkomna växter, gör rum för fler som ska komma och fick snilleblixten till hur jag ska hantera det faktum att landet sluttar ganska brant i ena änden.

… dansglädje.

… att få möta gamla bekanta och kära vänner på ett hejdundrande, stjärnbestrött födelsedagsparty.

… drinken som älsklingen bjöd på: Southern comfort, tranbärsjuice och lime. Vilken sommarhit!

… solens värme mot mina kinder och älsklingens värme mot min hud.

… det alldeles speciella tåget som jag fick åka till jobbet i torsdags.

… känslan av att allt oftare hitta balansen i vad jag tar ansvar för respektive vad andra får svara för.

… mycket umgänge med älsklingen, min härliga bonusdotter och mina egna skatter. Dessutom bonushäng med kära syster och systerdotter, bland annat under körsbärsträden i Kungsan.

… bästa chefens sätt att fånga upp och hjälpa mig se nya möjligheter att använda min tid och energi på ett sätt som kommer att gagna både mig och mina kollegor.

… färgspelet i blickfånget vid frukostbordet: björkhängegult, tallbarrsgrönt och vårhimmelsblått.

… koltrasten, som fortsätter att sjunga mig lycklig på tidiga morgnar och ljusa vårkvällar.

… lunchmeditationen som jag bjöd in till på jobbet. 15 minuter av stillhet. Med mersmak!

… det nya avsnittet av Myter & Mysterier med temat Barnet.

… avsnittet av On Being med fysikern Carlo Rovelli – ett hisnade poetiskt äventyr i vår verklighet som den uppenbarar sig i kvantfysiken.

… den surrealistiska bilden på Kristina Lugn och Horace Engdahl efter att de kommit ut från Svenska akademiens möte där beslutet om att inte dela ut något nobelpris i litteratur i år fattades. I det här inslaget från Godmorgon, världen fångas min förundran väl. (Vanligtvis rymmer mina backspeglar både tacksamhet och förundran. Här stannar min upplevelse vid förundran.)

Söndag i tacksamhet och förundran 12

On By Sara ModigIn Veckan som gick5 Comments

Under 2018 vill jag ägna söndagarna åt att reflektera över veckan som gått genom linser av tacksamhet och förundran. Årets tolfte vecka ser jag bland annat tillbaka på…

… många och långa kramar från barnen

… matlagningsgemenskap och citylördag med desamma

… min coach Allas frågor som nycklar upp nya och hoppfulla perspektiv på livet

… våren! Äntligen är den här! Med det yrvakna solljuset, dofter av fuktig jord och multna löv som kommer fram under det bortsmältande snötäcket, fågelsång inklusive den förtrollande koltrastsången i skymningen och hackspettens ljudliga skafferirotande.

… nyskurade altanmöbler

… nya klarröda vårkappan och de lika röda vårskorna. Känner mig lätt, nästan dansant, på foten (på ett sedesamt sätt) när jag får byta curlingkängorna mot lätta vårskor. Och skyltningen på affären, som fick mig att plocka fram den vackra och ack så mjuka guldrosa schalen och matcha med den röda kappan.

… iakttagandet av earth hour med en käraste, fyra barn, fem tärningar och ett yatzyblock i skenet av levande ljus.

… den återuppvällande smärtan och sorgen över det som aldrig blev

… att få följa med och stötta mitt barn vid ett viktigt och efterlängtat möte

… inspiration och egentid med älsklingen på Älvsjömässans trädgårdsorgie

… första lektionen på kulningskursen

… stunderna av yutori – rymlighet – för att vänta in själen. Som idag på bänken utanför Älvsjömässan, där jag väntande in både själ och älsklingen med solen värmandes mitt ansikte.

… nyheten om att första avsnittet av Myter och mysterier: Bibeln släpps 26 april! Wooopwooop – nedräkningen har börjat!

… tre månader av daglig meditation.

Vad ser du tillbaka på i den gångna veckan?