Trädens och buskarnas blad har stillnat.

En ensam fågel sjunger. Medkoristerna i fåglakören sover middag inför sommarnattskonserten.

Svaga röster av firande nybakade studentskor bärs fram av enstaka loja vindpustar.

Syréndoftsmolekyler dröjer sig kvar.

Det guldvarma släpljuset speglar sig i fönstrens rutor mot en fortfarande himmelsblå bakgrund.

Sommarkvällsljuset. Ljuset som påminner mig om, driver mig att vilja värna närvaron i varje sekund, varje minut, varje timme av de sällsynt få sommarkvällarna då John Blund går vilse på sin väg till barnen eftersom han bländas av ljuset.