För 101 dagar sedan stod jag på startlinjen. Idag går jag i mål! 100 blogginlägg är skrivna, nya insikter vunna, nya bloggvänner fådda.
Jag har grundat mig i min egen röst. Tvekar inte längre för att vrida och vända på språket, bilderna, tankarna.
Under den här perioden har jag vidgat mitt utrymme, mitt space; skapat mer luft runt mina tankar, känslor, upplevelser, insikter, fantasier och drömmar. Tror att det kommer sig av att bloggandet skapar distans till elektriciteten och signalsubstanserna i min hjärna. Jag blir en utomstående betraktare, vilket gör det mycket lättare att tillämpa den medvetna närvarons icke-dömande acceptans än när man är mitt uppe i stormarna.
Jag förutsåg att
Vissa dagar kommer det att bli sprintinlägg. En snabb länk till en låt, podd eller text som gripit tag i mig. Några medeldistansinlägg – lite recept, lite reflektioner över något jag läst eller lyssnat på. Några mildistanser – längre reflektioner, självcoaching om man så vill.
I efterhand får jag konstatera att jag verkar ha lättare att släppa iväg medel- och långdistansinläggen än sprintarna. Att skriva kort och kärnfullt är en ny utmaning.
För jag tänker fortsätta med ambitionen att blogga dagligen. För växande, välbefinnande och vetande. Jag hoppas att du vill fortsätta följa mig – och dela dina reflektioner på mina funderingar – i utforskandet av det goda i livet.
Always by your side!!
<3
Jag vill gärna fortsätta att läsa dina texter! Roligt att du tänker fortsätta skriva.
Tack Mona, kul att du hänger med vidare! And right back at you!