Lördagstankar

slow downsvLördag igen, och förutom att se till att barnen lever upp till den gamla innebörden av dagens namn (”lögardagen”) och duschar, ska jag på allvar dra igång min digitala helg-rutin igen. När klockorna ringer till helgsmål ikväll 18.00, stänger jag av min dator, min padda och min telefon (annat än för telefonsamtal). Jag låter dem, och mig, vila till 18.00 imorgon söndag.

Den här terminen ska jag dessutom försöka få med mig familjen – eller någon del av den – att anta ritualen (säg inget!). Vi har gemensamt konstaterat att alla är lite mer beroende av sina skärmar än vad vi skulle vilja i en drömsituation, men steget från denna insikt till att göra något åt det är lite olika långt för olika individer…

Digitaliseringen har sannerligen gjort mycket bättre i våra liv. Som med all teknik uppstår oönskade konsekvenser, som att vi fastnar i skärmarna istället för att umgås med varandra. Kranzbergs första lag säger att ”Technology is neither good, nor bad, nor is it neutral”. För mig implicerar det att vi har såväl möjlighet att välja att bejaka, använda eller avstå en teknisk lösning, som ansvar att utöva denna möjlighet.

När jag här på morgonen lyssnade på intervjun med Kevin Kelly i podden Singularity 1 on 1 (se där en positiv konsekvens av ny teknik), kom Kelly och poddvärden Nikola Danaylov in på Amishfolkets långsamma bejakande av ny teknik. Kelly har under lång tid fascinerats av och studerat Amishfolket, och han har summerat deras förhållningssätt till ny teknik i fyra principer:

1) They are selective. They know how to say “no” and are not afraid to refuse new things. They ban more than they adopt.

2) They evaluate new things by experience instead of by theory. They let the early adopters get their jollies by pioneering new stuff under watchful eyes.

3) They have criteria by which to select choices: technologies must enhance family and community and distance themselves from the outside world.

4) The choices are not individual, but communal. The community shapes and enforces technological direction.

Donald Kraybill är en amerikansk forskare som har studerat Amishfolket under många år, och tillsammans med sina medförfattare Steven Nolt och Karen Johnson-Weiner beskriver han hur de resonerat kring bilar:

One Amish leader explains the harm that cars would cause, arguing that (1) they are luxury and status symbols designed for style, speed, comfort, and convenience; (2) they ruin tightly woven communities where members live, work, worship, and care for each other; (3) they make it too easy to travel to cities; (4) they bring moral decay as people work and live away from their families; and (5) they are dangerous because of their speed. Moral temptations, he proposes, increase in direct relation to speed. Finally, he argues that members must consider the overall harm that cars would have on the church, not just their harm to one individual.

Kraybill, D, Nolt S & Johnson-Weiner, K (2013), The Amish. Johns Hopkins Univ Press

Missta mig nu inte för att förespråka att vi ska dra i bromsarna för den tekniska utvecklingen. För det första tror jag att det finns massor av tekniska landvinningar kvar att göra som kan ge oss en bättre värld, både som globalt samhälle och som individer och allt däremellan. För det andra tror jag helt enkelt inte att det går att stoppa den tekniska utvecklingen med hjälp av något slags regleringar. Det går att fördröja, men knappast stoppa.

Jag är inte heller någon förespråkare för den starka kollektiva styrning som Amishfolkets levnadssätt innebär. Om det är min uppväxt i kombinationen  brukssamhälle och frikyrka som gör att jag får allergiska utslag av stark social kontroll, må vara osagt. För mig handlar balansen om individ/kollektiv om att ett sunt kollektiv måste utgå från individens frihet, samtidigt som individen behöver utöva sin frihet under medansvar för kollektivets gemensamma bästa. Yin och yang, en god princip som sannolikt är omöjlig att nå ett statiskt optimum i, utan snarare hela tiden styr mot något av dikena.

Däremot gillar jag principerna 2 och 3 skarpt: att Amishfolket utvärderar genom att testa, göra och använda i praktiken, istället för att gå på teoretiska förklaringar, varningar och löften om vad den nya tekniken kan göra för dem. De låter också övergripande värderingar om önskade mellanmänskliga relationer styra bedömningen av huruvida de ska acceptera en ny teknik eller ej. Vilka övergripande värden utvärderar du den teknik som du väljer att anamma mot?

Det är en fråga som jag tar med mig in i min digitala helg den här veckan. Återstår bara att önska dig en skön, avkopplande helg med eller utan skärm!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s