Meditationsreflektion: process, inte tillstånd

Sitter på min altan och mediterar i solstrålarna som snart dränker hela platsen i värme och ljus.

Räknar andetagen, ”ett på inandningen, två på utandningen, tre på in, fyra på ut”. Upp till tio uppmanar mig Andys mjuka röst, sen ska jag börja om igen.

Plötsligt är jag på fjorton, och räkningen har hamnat i bakgrunden av tankarna på vad vi ska äta idag och annat smått och gott.

Det är som det ska, vet jag vid det här laget. Jag för tillbaka mitt fokus till andetagen och räknandet.

Just denna process: att släppa taget om de tankar som dragit iväg med mig och varsamt återföra dem till mitt neutrala fokus, är kärnan i meditation för mig just nu. Det handlar inte om ett tillstånd av att ”inte tänka på något”, ”tomt sinne” eller så.

Ljuvligt välgörande i sin enkelhet. Och omöjligt att ”göra fel”.

6 thoughts on “Meditationsreflektion: process, inte tillstånd

  1. På mindfulnesskurserna brukar jag prata om just det där. Att varje gång vi ser att vi hamnat i tanke eller känsla, alla de gångerna är jätteviktiga för det är där och då vi får chansen att träna vår närvaromuskel. Utan de tillfällena ingen träning 😉

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *