Kategori: Lärande

Brain Pickings – en blogg att fastna i

On By Sara ModigIn Lärande, Tankar3 Comments

The interests of a writer and the interests of his readers are never the same and if, on occasion, they happen to coincide, this is a lucky accident.

W.H. Auden, The dyer’s hand, and other essays

Maria Popovas Brain Pickings är en stadig gäst i mitt bloggläsande. Och det är en farlig gäst, för det är sååå lätt att fastna i de många länkarna vidare, som leder till andra intressanta inlägg med länkar, som leder vidare till andra intressanta inlägg med länkar … Ja, du förstår.

Popova beskriver sig med många titlar: reader, writer, interestingness hunter-gatherer, and curious mind at large på About-sidan på Brain Pickingsbloggen, en annan – som jag älskar och själv gärna skulle dela, obotligt nyfiken som jag är – är curiosity architect.

Ämnesvalet är minst sagt mångskiftande. Bland de ämnen som har över 100 inlägg finns bland annat Kultur (med 3459 inlägg), Böcker (2735), Konst (1556), Psykologi (1164), Historia (1052), Naturvetenskap (836), Design (787), Filosofi (727), Kreativitet (343), Politik, 302, Teknologi (277), Skrivande (230), Kärlek (223), Poesi (181), Kunskap (158), Hållbarhet (152), Utbildning (151), Innovation (149), Lycka (140) och Aktivism (109).

Citatet ovan är från gårdagens så tankevärda inlägg med titeln Auden on Writing, Originality, Self-Criticism, and How to Be a Good Reader. I centrum står ett par essäer från samlingen The Dyer’s Hand and Other Essays (Färgarens hand på svenska – till den famösa Att läsa-listan…). 

För att återknyta till citatet: mitt intresse med den här bloggposten är att tipsa dig, min läsare, om en blogg som ger mig många insikter och fler nya frågor än svar. Och som jag vore fullt tillfreds med att ha som enda input utifrån, om jag hamnade på en öde ö (med tillgång till uppkoppling). Vad ditt intresse, och behållning, av mitt inlägg är vet jag inte – men kanske uppstår den där lyckliga tillfälligheten att ditt och mitt intresse sammanfaller…

Foto: Kluvi1 (Own work) [CC BY-SA 4.0 (http://creativecommons.org/licenses/by-sa/4.0)], via Wikimedia Commons

Apropå ambitioner…

On By Sara ModigIn Ambitioner, Inspiration, Lärande, Skapande6 Comments

De dagliga 12 000 stegen är inte den enda ambitionen jag har för hösten. Inspiration, kreativitet och sug efter lärande är starkt nu hos mig. Jag är väl medveten – på något sätt känns det som att jag till och med kan säga djupare medveten – om att det är en tunn egg mellan goda ambitioner och överinspirationens utmattade efterdyningar. Men här är i alla fall några fler av mina höstambitioner, som gissningsvis också kommer att återspeglas delvis här på bloggen framöver:

  • Fortsätta att leverera högsta kvalitet och vidareutveckla ModigMinoz i några av de spännande riktningar som vi ser angelägna: Innovationsledning, Kollaborativ ekonomi, Social Innovation, Samskapande och lärande möten och utvecklingsprocesser, Design för samhällsutmaningar, Forsknings- och innovationspolitik bland annat. Inte minst genom att se och utveckla korsningarna mellan olika områden och fält.  Två kurser i facilitering och mötesteknik (där jag är elev) står på agendan, ett par konferenser och många roliga uppdrag väntar.
  • Njuta av och bidra till gemenskapen och skapandet i Stockholm City Voices, bland annat genom att träna sångteknik och lära mig repertoar och koreografi.
  • Blogga här så gott som dagligen. Träna på att skriva kortare inlägg med kortare produktionstid.
  • Skriva. Till, än så länge, under cover-projekt…
  • Läsa. Som Camilla på Triloger skriver:”Det mesta handlar om att något stilla alla Hur och Varför. Men jag vet inte, de blir bara fler och fler trots massiv läsning.” Min att läsa-lista på Goodreads bara växer, eftersom jag inte lider någon brist på frågor. Därmed lider jag inte heller av brist av idéer på böcker att läsa. Dessutom har jag efter #blogg100-utmaningen också konsekvent börjat använda Bloglovin’ och ska därför också doppa tårna i bloggosfären då och då.
  • Lyssna på poddar. Återkommer med prenumerationslistan i kommande inlägg. Samma anledning som läsandet – har frågor, söker nya perspektiv och samband.
  • Så har jag visst anmält mig till några MOOCs också – dvs onlinekurser. De flesta av dem är sådana som jag gått förut utan att avsluta (den stora utmaningen för MOOCs-fenomenet generellt, visar studier). Någon ska jag knyta ihop den här terminen, andra tar jag mig en bit längre på.
  • Fota, fota, fota! Och kolla in tips på nätet om både kameran och efterbehandling på sajter som Moderskeppet och Fotosidan. Vilken skillnad på förutsättningar att lära sig och hitta tips och trix idag jämfört med när vi köpte vår första systemkamera för typ 20 år sedan…
  • Laga god, övervägande delen grön mat från grunden (och fota den, hehe) – åtminstone på helgerna efter eget huvud. I veckorna har vi matkasse, som barnen mer än gärna lagar till på villkoret att de får välja matlagningssoundtracket.
  • Hänga med barnen och maken, gärna allihop på en gång, men också på tu man hand. Kanske genom att utforska Stockholms kulturliv och muséer, kanske genom att spela spel, filmkvällar, högläsning (jo, åttaåringen uppskattar det fortfarande. Döttrarna får något milt överseende i blicken när det kommer på tal.)
  • Leka sträng pianofröken till de av barnen som vill.
  • Möta släkt och vänner i fysiska livet eller per telefon/FB.
  • Headspacea och magträna dagligen.
  • Duscha orkidéerna minst en gång i månaden (jo, jag vet att de ska doppas en gång i veckan/var tionde dag enligt regelboken, men det är så meckigt. De verkar glada av att bäras in i duschen en dag varannan vecka eller i månaden och få en ljummen dusch, stå en stund i vattnet och sedan hällas av).
  • Ta digital helg.
  • Sitta i sköna läsfåtöljen och klia Busan under hakan och på huvudet, lyssna på åttaåringens bubblande skratt, 12- och 13-åringarnas gitarr-, ukulele- och pianoframsteg samt makens sångövningar. Och känna stor tacksamhet över livet.

Håhåjaja. Marissa Meyer, släng dig i väggen!

sport-659549_1920
Foto från https://pixabay.com/en/sport-athletics-high-jump-659549/ CC0 Public Domain

Panta rei

On By Sara ModigIn Lärande, Tankar4 Comments

water

Allt flyter. Nej, det handlar inte om klimakteriet, utan om tillvarons ständiga förändring. Allt ifrån cellerna i våra kroppar till teknik och samhällsorganisation, ja, ända till vår planets geologiska beskaffenhet förändras konstant, mer eller mindre snabbt.

Samtidigt är det vissa saker som är beständiga. Kanske gäller det främst vår längtan efter att bli sedd, få höra till och bli lyssnad på.

Genom historien har upphovsmannen till sentensen Panta rei ofta sagts vara Herakleitos, en av historiens första filosofer som vi känner till namnet på. I själva verket finns det forskning som visar att hans tolkning av verkligheten var mer komplex:

Runt dem som stiger ner i samma floder flyter ständigt annat vatten till.

Konstant och föränderlig på samma gång är alltså verkligheten. Det måste ju innebära att vi har en möjlighet att ta ut en riktning för den oundvikliga förändringen. (OM allt vore ständigt föränderligt skulle det vara omöjligt, eller i alla fall helt lönlöst, att sträva i en viss riktning.)

Jag tänker på denna balans som vardagsväxande. Växande – eftersom det för mig är en central del av att leva, i synnerhet när såväl omvärld som jag själv ständigt förändras. ”Allt som har liv växer och utvecklas” skrev en gång Lewi Pethrus, grundare av Pingsrörelsen i Sverige.

Vardag – eftersom jag i min vardag –  min ”varje dag” – befinner mig i vissa givna sammanhang, som jag kan vara mer eller mindre tillfreds med. Jag har vissa givna förutsättningar, som kan vara mer eller mindre gynnsamma. Jag har också en viss given förståelse av mina sammanhang, förutsättningar och min plats i världen.

Mina sammanhang (från mina relationer och roller i familj, arbete, fritidsaktiviteter, boende och samhället i stort), mina förutsättningar (min hälsa, mina intressen, min personliga historia, min personlighet, mina värderingar etc.) och min förståelse sätter ramarna för mitt växande.

Av de tre faktorer som styr vårt vardagsväxande är det främst förståelsen som vi kan påverka på egen hand och på (någorlunda) kort sikt. Den tyska filosofen Hans Georg Gadamer ser ökad förståelse som en dans mellan att fråga – eller som Krzysztof Bak, docent i litteraturvetenskap vid Stockholms universitet beskriver som att ”våga sätta sig själv inom parentes, inse sina gränser, ifrågasätta sina invanda uppfattningar, låta sig formas av det främmande” och att svara – Bak igen: ”relatera det man förstår till sin egen position, tillämpa det på sitt eget jag, forma det till sina egna problemlösningar.”

Är det några som intuitivt förstått vikten av att fråga, så är det de små barnen. De frågar tills öronen hos oss vuxna blöder och den existentiella avgrunden gapar som Helvetesgapet i Mattisborgen framför oss.

I takt med att vi blir vuxna, slutar vi att fråga. Det har högre prestige att ge (tvärsäkra) svar än att fråga. Och paradoxalt nog – trots att vi har mer utvecklade kognitiva förmågor än barnen – söker vi vuxna gärna också allt enklare svar och helst inte sådana som alltför hårt utmanar våra etablerade sanningar och positioner.

Men om vi slutar att fråga, slutar vi också att öka vår förståelse. Och slutar vi att öka vår förståelse, krymper vi också våra möjligheter att växa. Och om vi slutar växa – ja, vad blir vi då, om det som har liv växer och utvecklas?

Söndagssummering 31 2016

On By Sara ModigIn Lärande, Läst, Upplevelser, Veckan som gickLeave a comment

I mina söndagsinlägg vill jag fånga upp några av veckans ”glows”, det vill säga framgångar/ guldstunder/ tacksamhetstankar, som passerat och sätta ned foten för några ”grows” – områden som jag vill rätta till/ utveckla – inför den kommande veckan.

Veckans Glows

Musiken och folklivet i parken – swing, tango och salsa har avlöst varann på kvällarna.

tangolindy

Basketturneringen på skolgården utanför vårt fönster

basket

Promenaderna i sommarStockholm med J som sällskap, idag också maken.

Läsningen av Åsa Nilsonnes Mindfulness i hjärnan – spännande om kopplingen mellan neurovetenskapen, psykologin och mindfulness.

Slöandet i sköna fåtöljen med gosiga katten

busan
Foto: Andreas Modig
Den hemlagade tabboulehn – blir hög på persilja just nu.

Det fina samtalet med barnen, i vilket jag bland annat fick omdömet att jag ”är ganska hipp” (!).

Att vi kom förbi Hammarby sjöstad just som sjöscouterna kastade loss för att bogsera ut båtarna till sommarens läger (C är inte med i år). Fick bra bilder till hemsidan som jag rattar.

bogser

Lärdomarna från första veckan med min nya kamera. Att lära är att leva – och som jag lever!

Digital helg

Lugnet i kroppen och friden i sinnet. Kvittot på en bra sommar.

Veckans Grows

Leta upp och köp Sumak till nästa omgång Tabbouleh.

Bli bättre på att komma ihåg magträningen…

Fortsätta promenaderna – målsättning 12000 steg om dagen.

Fortsätta träna in den gamla körrepertoaren utantill.

Vara observant när nu jobbet drar igång igen så att jag inte sätter ambitions- och målribban på världsrekordshöjd inför första hoppet för terminen…

IMG_2177

 

En milstolpe är passerad

On By Sara ModigIn Lärande, SkapandeLeave a comment

I mer än sex år har jag bloggat. Första inlägget på bloggen Saras Goda gjordes i april 2010 och handlade om sömn. Mitt bloggande har varit minst sagt oregelbundet under årens lopp. Mellan april och december 2011 skrev jag inte ett enda inlägg till exempel. Den här våren har jag skrivit nästan varje dag, och då insett att bloggandet hjälper mig tidigare att sortera mina tankar och att få distans till funderingar och upplevelser på ett konstruktivt sätt.

Skärmavbild 2016-07-02 kl. 01.13.17Med det här inlägget har jag skrivit 281 inlägg, och passerat milstolpen ”mer än 5000 besök”.  Ett stort och djupt känt TACK för att ni läser, ibland delar era tankar, gillar och tipsar andra om bloggen! Jag är nyfiken på vad som gett dig mest glädje att läsa om. Om du ville dela dina tankar i en kommentar skulle jag bli mycket glad!

Min prognos för de kommande dagarna är att det blir lite glesare mellan inläggen här. Som jag skrev igår åker jag till Almedalen imorgon, och då är det jobbfokus 24 timmar om dygnet. Mitt skrivande kommer att ägnas åt att dokumentera intryck och aktiviteter i ModigMinozs kanaler: vår blogg Innovation och Samhälle, vår FB-sida och FB-sidan för #Almedela, som är det seminarium om digitalisering och kollaborativ ekonomi som vi arrangerar tillsammans med EIT Digital i år.

Om en vecka senast lovar jag dock att återvända hit, gissningsvis med drösvis av foton på rosor, gamla hus och havet… Sannolikt en och annan tanke om samtal, demokrati, framtid, relationer, möten, inspiration, frustration och mycket annat smått och gott. Och hur det är att kula vid Östersjöns strand, förstås!