På dagens promenad till jobbet i vårsolen låg hörlurarna i ryggsäcken. Vanligtvis lyssnar jag på en podd, på nyheter eller på musik när jag går. Men idag ville jag vara fullt uppmärksam på min promenad och de sinnesintryck den gav upphov till.

Inspirationen till min övning i medveten närvaro kom från Krista Tippetts samtal med Jon Kabat-Zinn i ett avsnitt av On Being. De talade en hel del om just uppmärksamhet och medvetenhet:

… attention and awareness are deep interior human capacities that never get any training or airtime or attention. What gets all the attention is thinking. And so when you begin to cultivate intimacy with these other capacities, it actually balances out our remarkable capacity for thinking and also for imagination and creativity. A lot of the creativity comes out of the stillness of awareness in not knowing. So rather than just sort of keeping tabs of what we know, it’s really helpful to be aware of how much we don’t know. And when we know what we don’t know, well, then that’s the cutting edge of which all science unfolds.

 

… we call ourselves homo sapien sapiens. That’s the species name we’ve given ourselves. And that means from the Latin sapere, which means ”to taste” or ”to know.” The species that knows and knows that it knows. So that means really awareness and meta-awareness. And it would be nice if that were actually true, but I think it’s a little premature to call ourselves that. And now maybe we need to live ourselves into owning that name by cultivating awareness and awareness of awareness itself and let that be in some sense the guide as to what we’re going to invest in, how we’re going to make decisions about where we live, where we’re going to send our kids to school, how we’re going to be at the dinner table. Whether we’re going to take our bodies and our children and our parents for granted or whether we’re going to live life as if it really mattered moment by moment.

Tankarna trängde sig under promenaden på med jämna mellanrum. Jag sköt bort dem vänligt, men bestämt, med känslan av att mota bort dem med en fjäder – absolut inte hårt och forcerat (ett Headspacetips). Att vara medveten har sin tid, att tänka sin.

På det hela taget blev det en skön promenad där syn, hörsel, doft och känsel alla deltog i att ta in min omgivning under de drygt (inte dryga) 4600 stegen från Götgatan till Barnhusgatan.

Ett bra inslag i min #nuskatrötthetenbort-utmaning, som idag går in på sin nittonde dag. Resultaten är tillfredsställande.